Jämställdhet – begrepp och definitioner

Jämställdhet handlar om att på lika villkor ta tillvara flickors/kvinnors och pojkars/mäns resurser, kunskaper och erfarenheter och därmed även öka förutsättningarna för hållbar tillväxt och ett hållbart samhälle. Jämställdhet innebär att män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla väsentliga områden. Det gäller makt och inflytande, ekonomiskt oberoende, företagande, arbete, arbetsvillkor, utbildning, fritid med mera. Jämställdhet är ett mål och kan definieras som att kvinnor och män skall ha samma makt och möjlighet att forma samhället och sina egna liv i ett samhälle fritt från könsrelaterat våld. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av grundförutsättningarna för ett demokratiskt samhälle.

Kavantitativ jämställdhet innebär att kvinnor och män skall kunna delta i planering och beslutsfattande inom alla samhällssektorer. Kvinnor och män skall med andra ord ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattande.

Kvalitativ aspekt av jämställdhet En jämn representation av kvinnor och män är inte en garanti för att den reella makten fördelas jämnt mellan könen. Men det är en avgörande förutsättning för att kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och att både kvinnor och män får möjlighet till makt och påverkan.

Jämlikhet avser alla människors lika värde oavsett till exempel kön, etnicitet, religion, sexuell läggning och social tillhörighet. Begreppet jämlikhet innefattar såväl individer som grupper. Jämlikhet hör ihop med mänskliga rättigheter och det demokratiska rättssystemet. Allmän och lika rösträtt kan ses som det viktigaste uttrycket för jämlikhet.

Genus är ett analytiskt begrepp som främst används inom vetenskap och forskning. Det betecknar socialt och kulturellt kön, det vill säga egenskaper och förmågor som vårt samhälle knyter till kvinnor respektive män. Det vi uppfattar som kvinnligt respektive manligt förändras och omskapas över tid. Genus handlar inte om det individuella subjektets könsidentitet utan om hur könsskillnader konstrueras och symboliseras, hur de präglar och uttrycks i till exempel relationer, institutioner, lagar, texter och bilder.

Individbaserad statistik är statistik som direkt eller indirekt berör fysiska personer. All individbaserad statistik ska vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta.

Jämn könsfördelning innebär enligt jämställdhetslagen att både kvinnor eller män utgör minst 40 procent av den totala gruppen. Om något av könen utgör mera än 60 procent betraktas gruppen som kvinno- eller mansdominerad. Målet med en jämn representation bör ändå vara 50/50 av båda könen.

Könsperspektiv innebär att synliggöra kvinnor och män. Det innebär att synliggöra hur kvinnor och män är representerade, agerar, har förmåner eller drabbas. Det kan handla om att redovisa statistik eller andra uppgifter uppdelat efter kön, samt att beskriva eller analysera situationen för kvinnor respektive män och synliggöra båda könens villkor.

Jämställdhetsperspektiv inom politiken Jämställdhetsperspektivet relaterar till de jämställdhetspolitiska målen. När ett jämställdhetsperspektiv anläggs analyserar man den könsuppdelade statistiken eller andra uppgifter i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen.

Könskonsekvensanalys innebär att synliggöra villkoren för kvinnor respektive män samt att analysera situationen för båda könen.

Jämställdhetsanalys innebär att analysera resultaten av en könskonsekvensanalys i relation till de jämställdhetspolitiska målen.

Jämställdhetsintegrering är enligt Europarådets definition:

(Om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser så att jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt deltar i beslutsfattandet.

En förutsättning för jämställdhetsintegrering är tillgång till könsuppdelad statistik. Landskapsregeringen och kommunerna är centrala, genom närheten till befolkningens vardagsliv, då det gäller att bekämpa ojämställdhet och att verka för ett jämställt åländskt samhälle. För att arbetet ska säkerställa likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar, behövs förutsättningar och möjligheter att göra jämställdhetsanalyser inom alla politik- och verksamhetsområden. Analyserna leder till målformulering och åtgärder som ska följas upp och utvärderas. Det är en fråga om kvalitet, rättssäkerhet och demokrati.

Könsuppdelad statistik är en nödvändighet för att göra det möjligt att kvalitetssäkra styrningen av arbetet. Det är av vikt att redan från början i processen, i själva målformuleringen av planer och program, säkerställa att kön utgör en indelningsgrund.

Könsroller Enligt könsrollsteorin är kön förknippat med en roll som man mer eller mindre lever med. Det kan t.ex. handla om att kvinnor tar ansvar för barn och hem medan män förtjänar familjens uppehälle, eller att flickor tycker om rosa och pojkar ljusblått. Könsrollerna uppfattas som stereotypa mallar vilka respektive kön mer eller mindre tvingas in i. Det är tillåtet för män att bejaka sina "kvinnliga" sidor, men det här blir problematiskt eftersom underförstått är t.ex. mjukhet och omtänksamhet inte en manlig egenskap.

Traditionella könsmönster förstärks då flickor och pojkar behandlas på olika sätt till följd av föreställningar om att flickor och pojkar är olika. Ett traditionellt könsmönster kan vara att flickor förväntas vara mera omhändertagande medan pojkar förväntas vara fysiskt aktiva.

Genusordning beskriver ett genussystem som är uppbyggt på två principer – särhållning (diko­tomi) och hierarki. Särhållning beskriver att män och kvinnor bland annat befinner sig på separata arbetsmarknader, att leksaker till flickor och pojkar skiljs åt m.m. Hierarki beskriver mäns överordning och kvinnors underordning. Mannen är norm, den neutrala människan och kvinnan är undantaget, det andra könet. På ett strukturellt plan finns en maktordning i samhället där kvinnor är underordnade män. Historiskt har juridiska, ekonomiska och sociala förutsättningar skapats av män för män. Dessa strukturer måste förändras för att jämställdhet ska kunna uppnås.

Publicerad 11.5.2015
Uppdaterad 11.5.2015