Fråga:  Vilka droger är vanligast på Åland? Svar:  Alkohol, hasch, subutex, benzodiazepiner ( sömn,lugnande tabletter), i perioder finns det extacy, amfetamin, heroin och andra opiater, LSD. Alla sorters droger kan i perioder förekomma här. Fråga:  " Alla" dricker ju. Är det verkligen så farligt att min tonåring dricker ibland? Svar:  Samverkansförmågan mellan hjärncellerna utvecklas ända fram till 20-års åldern. Regelbundet alkoholdrickande under tonåren kan medföra snabbare störningar i hjärnfunktionen. Ju tidigare alkoholdebut, desto större risk att utveckla ett beroende. Ett annat synnerligen viktigt samband är att tonåringar som tidigt uppskattat och fört in ruset i sitt liv naturligtvis är mer benägna att testa narkotika. Narkotikadebuten sker också ofta i samband med att man druckit alkohol. Det viktigaste argumentet för en senarelagd alkoholdebut är kanske ändå att tonåringen får möjlighet att lära sig hantera känslor och utveckla sociala färdigheter i lugn och ro utan påverkan av rusmedel. Fråga:  Varifrån kommer drogerna? Svar:  De hämtas in av de åländska narkomanerna från Sverige och Finland i första hand. Fråga:  Hur ser man om någon är narkotikapåverkad? Svar:  Varje drog har sina specifika kännetecken, vid blandmissbruk kan kännetecknen försvåras. Pupillstorleken och personligheten påverkas av samtliga droger. Man kan kontakta missbrukarvården för närmare information om man är orolig. Fråga:  Hur drogtestas man? Svar:  Genom att ta kontakt med missbrukarvården, där får man mer info om när man kan komma. Man lämnar ett övervakat urintest som sedan lämnas vidare för analys till ÅHS laboratorium. Svaret på testet får man inom 1 vecka. Enbart 1 urintest säger inte så mycket mer än att personen är drogfri för den stunden, vi rekommenderar att man tar en serie urintester under en längre period. Fråga:  Hur gör jag för att få en kontakt i öppenvården? Svar:  Du kan ringa på telefon 531720, så får du en tid. Fråga:  Vad är missbrukarvården? Svar:  Missbrukarvården på Åland är en öppen vårds mottagning inom Mariehamns stad. Missbrukarvården består av 3 enheter : A-kliniken, Ungdomsenheten och stödboende- och sysselsättningsenheten. Övriga kommuner på Åland köper tjänster av Mariehamns stad. Missbrukarvården är gratis för klienterna och personalen har tystnadsplikt. Missbrukarvården har öppet vardagar. Det arbetar 9,5 personer på missbrukarvården. Personalen består av socionomer, sjukskötare, närvårdare, verksamhetsledare, kanslist, högskoleexamen inriktning på missbruk. Fråga:  Får jag veta om mitt barn går på missbrukarvården? Svar:  Ja om ditt barn är under 18 år. Om ditt barn är över 18 år så kan föräldrar vara delaktiga om barnet tillåter det. Fråga:  Kan man komma och lämna ett urinprov och få ett intyg på att man inte knarkar? Svar:  Nej det kan man inte. Ett enda urinprov säger ingenting. Det behövs en serie urinprov under en tid för att kunna garantera drogfrihet. Vissa droger går nämligen ur kroppen på två dagar. Fråga:  Vilka behandlingshem används? Svar:  Det finns en mängd olika behandlingshem i Sverige, man söker efter ett hem som motsvarar den enskilda individens behov. För närvarande finns endast 1 svensktspråkigt behandlingshem i Finland ( Pixnekliniken). På Åland finns det inte något behandlingshem. Fråga:  Kan man "beställa" behandlingshemsplats för sitt barn? Svar:  Nej det går inte. Man kan beställa tid hos en behandlare för sitt barn, och genom det kanske komma fram till att att behandlingshem är det som krävs. Då gör man ett gediget jobb tillsammans med klienten och ser vad som krävs och vad som passar just henne/honom. Därefter ansöker man om pengar för ändamålet genom socialnämden. Det är en process som tar lite tid. Fråga:  Hur uppstår ett behov av narkotika? Svar:  Ett beroende uppstår då kroppen vänjer sig vid ett ämne, eller vid ett beteende som uppstår vid intag av en drog . Det skapar ett behov av ytterligare intag. Behovet blir oftast större och större. Vissa droger, t.ex opiater som Subutex och Heroin ger snabbt ett beroende. Likaså kokain. Då man inte får drogen uppstår både kroppsliga och psykiska symptom som är obehagliga och svåra att stå ut med.

Ställ en fråga.