Danaarv

När en person bosatt i landskapet har avlidit utan att efterlämna arvingar och ett testamente inte har upprättats tillfaller egendomen landskapsregeringen. Det klassas då som ett danaarv. Först när det har konstaterats att varken arvingar eller testamente existerar ärver landskapsregeringen.

Rätt till arv

Finns någon arvinge i livet ärver denne hela arvet. Arvsberättigade är bröstarvingar, make/maka, föräldrar, syskon och deras barn, far- och morföräldrar, fastrar, mostrar, farbröder, morbröder och sekundära arvingar (tidigare avliden makes/makas far, mor, bror och systrar samt brors- eller systerbarn). Kusiner är således inte arvsberättigade.

Har den avlidne upprättat ett testamente innebär det att ett danaarv inte blir aktuellt. Testamenteras bara en del av egendomen tillfaller resterande del landskapsregeringen som danaarv. Testamentet behöver uppfylla de formkrav som ställs för att testamentet ska vara giltigt och kunna godkännas. Det rekommenderas därför att en juridiskt kunnig anlitas för att upprätta testamentet.

När ska landskapsregeringen kontaktas?

Har en person avlidit där det är oklart huruvida det existerar några arvsberättigade ska landskapsregeringen kontaktas så snart som möjligt. Den som anser sig ha rätt att ärva den avlidne ska kontakta landskapsregeringen.

Ansökan om att få egendom ur danaarv

Egendom kan överlåtas till närstående eller kommun. När ett danaarv hanteras av landskapet undersöks huruvida det finns någon som bör ha rätt till egendom ur dödsboet och dessa kontaktas.  

De som anser sig vara närstående kan skicka en ansökan till landskapsregeringen inom ett år från dödsfallet. Huruvida egendom ska ges till närstående i enlighet med ansökan och hur stor del av egendomen som i sådana fall ska ges till den närstående beslutas beroende på hur nära den sökandes förhållande till den avlidne var. I ansökan ska därför anges vilken relation den sökande hade till den avlidne. Två personer ska dessutom skriftligt intyga att uppgifterna stämmer. Kontaktuppgifter till dessa bör bifogas i ansökan.

Kommunen i vilken eventuella fastigheter i dödsboet är belägna kan ansöka om att få överta dessa. Landskapsregeringen kontaktar kommunen och uppmärksammar denne på möjligheten att ansöka. Hemkommunen kan även erhålla penningmedel ur dödsboet. För att kommunen ska få överta egendom ur dödsboet krävs att den kommer att användas till sociala eller kulturella ändamål.

Landskapet kan behålla (1) ett penningbelopp om egendomens värde överskrider 100 000 euro, (2) lös egendom av värde för förvaltningsenhet eller särskilt värdefull egendom.

Finns det en fastighet belägen utanför landskapet överlåts den till stat vari den är belägen.

Beslut

Vad som händer med egendomen i boet beslutas tidigast ett år efter dödsfallet.

Beslutet kan överklagas till högsta förvaltningsdomstolen inom 30 dagar efter att det delgetts. Om ingen överklagar beslutet vinner det laga kraft vilket innebär att egendomen överlåts till de som fått en ansökan godkänd.

Denna information är en förenklad version av danaarvsförfarandet. Vem som är arvinge anges i 2 och 3 kapitlet ärvdabalken (FFS 40/1965) och vilka formkrav som ställs på testamenten anges i 10 kapitlet ärvdabalken. För mer upplysningar hänvisas till 63 § självstyrelselagen (1991:71) och bilagan Principer för hantering av danaarv. 

Publicerad 11.1.2017
Uppdaterad 11.1.2017