El- och energienheten Räntestöd för anläggande av vindkraftverk
Den 12 februari 2009 beslöt landskapsregeringen att ge räntestöd för anläggande av vindkraftverk. De projekt som stöds är anläggande av vindkraftverk vars ändamål är att producera el för försäljning till allmänheten. Enbart större grupperingar av vindkraftverk stöds och dessa skall vara samlade i en park vars lägsta effekt måste utgöra 5 MW. Varje enskilt verk måste ha en effekt på minst 1 MW.
Räntestöd beviljas på ett lån omfattande högst 85 % av projektets totalkostnad. Hur stor andel av projektet som stöds är beroende på landskapsregeringens årliga budgetfullmakter. I projektets totalkostnad får inräknas, förutom själva vindkraftverket, alla nödvändiga stödanordningar i anslutning till verket, anslutande nätkabel och anordningar som behövs för anslutningen till stamnätet. Stödtagaren bör kunna redogöra för projektets totalfinansiering, samt kunna uppvisa en likviditetsplan för den tid som lånet löper. Räntestödet upphör tio (10) år efter det att första låneraten med räntestöd lyfts och Räntestödet upphör om finska staten inför ett system för inmatningstariff eller liknande kompensationssystem och i vilket det stödda kraftverket är berättigat att delta. Ytterligare information gällande stödet finns i stödordningen: Räntestöd för anläggande av vindkraftverk som kan laddas ner här! Eventuella frågor besvaras av Henrik Juslin, tel +358 (0)18 25196, henrik.juslin@regeringen.ax * 28 oktober 2008 Ålands bildningsförbund anordnade ett informationstillfälle tisdagen den 28 oktober 2008 kl. 18.30 i Självstyrelsegårdens auditorium. Inbjudna föreläsare var landskapsregeringens bostadslåneinspektör Sten Eriksson och energisamordnare Henrik Juslin. Under kvällen talade Sten om de konverteringsstöd fastighetsägare kan söka från landskapsregeringen och Henrik om olika uppvärmningssystem som förekommer i de flesta fastigheter idag. Kostnaden för uppvärmning och energianvändning i hemmet har ökat avsevärt under senare år. Dessutom har kunskapen om den klimatpåverkan energianvändningen medför bidragit till att många hushåll byter eller väljer andra system framom direktverkande el eller oljepanna i fastigheterna. Det finns ett antal olika system som kan väljas eller kombineras om man står inför byte eller nyinstallation och beroende på förutsättningarna kan en systemlösning vara bättre än en annan. Har man tillgång till ved och tiden att hugga kan vedpanna kombinerad med ackumulatortank vara ett bra och billigt alternativ. Pellets är relativt underhållsfritt och passar bra om man har befintlig oljepanna som kan bytas och ett vattenburet distributionssystem. Solfångare kan med fördel användas under sommarhalvåret och därmed stå för större delen av varmvattenproduktionen. Värmepumpar har idag blivit ett populärt alternativ. Tillämpningarna varierar från borrhål i berg, kollektorslinga i mark till enklare luftsystem. Fördelen med pumparna är att de producerar värme med en lägre energiförbrukning jämfört med direktverkande el. Intresset för tillfället var stort och auditoriet relativt välfyllt. Många frågor och diskussioner uppstod under kvällen både gällande de olika stöden och systemlösningarna. De presentationer som användes under kvällen finns att ladda ner i Adobe PDF format här: Målsättningar med arbetet inom enheten: Målsättningen med elsäkerhetsarbetet är att upprätthålla elsäkerheten på en hög nivå så att antalet elolyckor och bränder förorsakade av el inte skall öka. För övervakningen utnyttjas tillbudsstående medel enligt den åländska ellagen samt informations-, rådgivnings- och kursverksamhet i elsäkerhetsfrågor. Behovsanpassat utvecklingsarbete av gällande regelverk pågår kontinuerligt. Här finns blanketter för anmälan/ansökan till el- och energienheten: (Vissa blanketter är ifyllningsbara direkt på datorn, färdigifylld blankett skrivs ut och sänds via vanlig postgång till Ålands landskapsregering) (Blanketten är ifyllningsbar) - Anvisningar finns på sida 2 i blanketten Inom energiområdet är målet tryggad konkurrenskraftig och säker energiförsörjning beaktande miljöskydd och en hållbar utveckling. Landskapsregeringen är angelägen om att öka andelen biobränsle för uppvärmning och föreslår att medel anslås för investeringsstöd till biobränslebaserad fjärrvärme. Lokalt producerat biobränsle förutsätts att användas. Vidare föreslås en fortsatt utbyggnad av vindkraften. Energieffektivisering kan vara enkelt, snabbt och billigtLäs mera om energieffektivisering på Åland! Handel med utsläppsrätter
Landskapsregeringen beslöt den 12 februari 2008 om fördelning av de utsläppsrätter som ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Totalt beviljades 231.789 st. utsläppsrätter fördelat på tre åländska energibolag att användas under handelsperioden 2008-2012. En utsläppsrätt berättigar till utsläpp av ett ton koldioxid. Den beviljade mängden utsläppsrätter är en minskning med ca 5 % jämfört med den mängd som ursprungligen ingick i den fördelningsplan för utsläppshandeln som landskapsregeringen beslöt om i mars 2007. Minskningen beror på att EU-kommissionen inte godkände Finlands och Ålands fördelningsplan utan krävde ytterligare nedskärningar i den kvot som redan hade minskats jämfört med handelsperioden 2005-2007. De åländska bolag som berörs är Ålands Energi ab som erhåller 196.115 st. utsläppsrätter, Mariehamns Energi ab som erhåller 622 st och Kraftnät Åland ab som erhåller 35.052 st. De två första bolagens utsläpp härrör sig i första hand till produktionen av fjärrvärme för Mariehamnsområdet och Kraftnät Åland upprätthåller reservkraft för det åländska elnätet och har följaktligen inga utsläpp i normalfallet. Ålands landskapsregering har avtal med energimarknadsverket i Finland som fungerar som registermyndighet för de åländska utsläppsrätterna. De bolag som är med i utsläppshandelssystemet skall varje år uppgöra en rapport över mängden koldioxid som de släppt ut. Rapporten görs upp av en auktoriserad granskningsbyrå. Därefter skall bolaget som haft koldioxidutsläpp överlåta en motsvarande mängd utsläppsrätter till registret, där dom makuleras. Eventuella överblivna utsläppsrätter kan överlämnas till försäljning på de marknadsplatser som finns för detta ändamål, t.ex. Nordpool. Om man har större utsläpp än vad man har utsläppsrätter måste man köpa in utsläppsrätter på marknaden för att täcka underskottet. Om inte detta går får man betala en avgift som är 100 euro/ton. Som jämförelse kan nämnas att 4.3.2008 kostade en utsläppsrätt 20,65 euro på Nordpools marknadsplats. Frågor om EU:s energipolitik och utsläppshandeln besvaras av Henrik Juslin, tel. +358 (0)18 25196, frågor angånde landskapsregeringens beslut besvaras av Sten Eriksson, tel. +358 (0)18 25182. Landskapsregeringens beslut om fördelningen av utsläppsrätter i vilket ingår en motivering till beslutet. Själva motiveringen är identisk med finska statens motsvarande eftersom landskapsregeringen fattar sina beslut med stöd av s.k. blankettlagstiftning, d.v.s. den finländska utsläppslagen. |