Ny lagstiftning om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor Blankettlagstiftning
Inom detta område tillämpas blankettlagstiftning så att rikets lagstiftning även gäller i landskapet. Detta genomförs så att en landskapslag och en landskapsförordning utfärdas i vilka det anges vilka riksförfattningar som skall gälla i landskapet. Ny rikslag tillämpas här Rikets lag om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (FFS 390/2005) tillämpas i landskapet jämte ett antal riksförordningar och –beslut, dock med vissa avvikelser. Omfattning Lagstiftningen omfattar bl.a. uppbevaring och användning av brännbara vätskor (bränslen), sprängämnen och fyrverkeriartiklar. De förändringar som gjorts är till stor del lagtekniska men också förändringar som berör den enskilda har införts varav en del gäller enbart på Åland. Myndigheter Myndighetsuppgifterna handhas av landskapsregeringen som central myndighet och tillståndbeviljande myndighet vid större verksamheter medan kommunens räddningsmyndighet (räddningschefen) handhar ärenden som berör mindre verksamheter t.ex. övervakning av bränslecisterner vid hus, gårdar och de flesta industrier. Besiktningskrav; en betydande förändring Till stor del gäller samma bestämmelser som tidigare men en betydande förändring som berör både enskilda och företag/organisationer är det nya kravet på undersökning av gamla oljecisterners skick. Detta innebär att oljecisterner med en volym över 2 m3 och som tagits i bruk år 1985 eller tidigare (25 år eller äldre) skall besiktigas före utgången av år 2010. Besiktningskravet gäller dock inte för cisterner som är dubbelmantlade och försedda med läckagevarningssystem. Besiktning av cisterner
Besiktningen skall utföras av besiktningsföretag som har tillräcklig kompetens för detta och som godkänts av landskapsregeringen. Beroende på det skick som besiktningen visar att en cistern har så skall det fastställas att den skall besiktigas på nytt efter 10, 5 eller 2 år medan riktigt dåliga cisterner skall tas ur bruk inom 6 månader eller t.o.m. omedelbart. Vid besiktningen upprättar besiktningsföretaget ett protokoll som sedan skall ges till cisternens innehavare och kopia sänds till räddningschefen. Varför besiktningskrav Orsaken till att besiktningskravet införts är att risken för läckage ökar med cisternens ålder och att konsekvenserna av ett läckage kan bli stora kostnader och svår påverkan på miljön. Ett läckage utomhus kan leda till stora och svåra saneringsarbeten och ett inomhusläckage kan leda till ännu svårare personliga konsekvenser; i värsta fall kan huset bli obeboeligt. Det är också cisternens innehavare som ansvarar för eventuella utsläpp. Cisterner som ”tagits ur bruk” Cisterner som inte längre används för sitt ursprungliga ändamål skall helst tas bort. Viktigast är att all olja tas ur dem; förr eller senare börjar de läcka om de glöms bort och får stå kvar. Sådana cisterner anses vara i bruk som lager om de innehåller olja och de bör då besiktigas enligt ovanstående. Frivillig besiktning Risken för att läckage skall uppstå är förstås lika stor även hos mindre cisterner men landskapsregeringen har ändå ansett det vara skäligt att lägga gränsen för besiktningskravet vid 2 m3. Innehavare av mindre cisterner uppmanas ändå att vara observanta på sina cisterners skick och överväga om man för säkerhetsskull skulle låta besiktiga sin cistern då dess ålder börjar bli hög. Författningshänvisningar: -
LL om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor(ÅFS2007:98). Här anges att rikslagen FFS 390/2005 skall tillämpas i landskapet m.m. -
LF om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier och säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (ÅFS 2007:99). Här uppräknas vilka riksförfattningar som skall tillämpas och vilka avvikelser som gäller S-OB 6.11.2007 |
