Mötet med en
misshandlad kvinna

Handlingsprogram för
Ålands polismyndighet avseende
våld mot kvinnor

Broschyren finns hos
Ålands polismyndighet

Förord
Enligt FN:s deklaration "Violence against Women" från 1989 är hela samhället ansvarigt för det pågående våldet mot kvinnor.
Våld är ett samhällsproblem, som angår envar av oss, var det än sker. Våld som sker på offentliga platser blir föremål för nyhetsrapportering, medan det våld som sker i hemmet sällan syns och blir därför svårare att motarbeta.
"Begreppet våld mot kvinnor innefattar varje våldshandling som är baserad på kön och som sannolikt resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, inklusive hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckliga frihetsberövanden, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet" (Slutdokument från FN:s kvinnokonferens i Peking 1995, §113).

Åland deltar i EU-projektet "Operation Kvinnofrid International" där målsättningen är att höja medvetenheten om problemet våld mot kvinnor. Landskapsregeringen har tillsatt en referensgrupp med medlemmar från social- och hälsovården, polisen, åklagarmyndigheten, skolan och kyrkan.

Handlingsprogrammet är framtaget inom ramen för Operation Kvinnofrid International juni 2000 av kommissarie Olof Lindqvist och överkonstapel Jan Nordin. Som modell har stått det handlingsprogram som Polisområde Malmö tog fram i november 1998. I handlingsprogrammet finns också med fakta som framkommit vid de utbildningar och seminarier som hållits i anledning av Operation Kvinnofrid International.

Mariehamn den 2 juni 2000

Framtagen inom ramen för Operation Kvinnofrid International

Inledning
Med kvinnomisshandel avses att en kvinna utsetts för fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld av en man hon känner och har eller har haft en relation till. Det förekommer i alla samhällsgrupper och åldrar.

Våldsprocessen kännetecknas av att våldet gradvis normaliseras, blir ett normalt inslag i vardagen. Under processen utvecklar de två parterna varsin strategi för att uppnå bestämda mål. Mannens mål är att vidmakthålla och stärka kontrollen över kvinnan. Kvinnans mål är till att börja med att få slut på våldet och sedan att överleva (detta kallas för normaliseringsprocessen).

Bakgrund
Våld är ett samhållsproblem som angår oss alla var helst det sker och som vi alla har ansvar för att motverka. Våld som sker bakom hemmets väggar är våld som inte syns och som därför blir allt svårare att motverka. Våld mot kvinnor är egentligen männens problem, det är männen som främst står för våldet. Vid våld mot kvinnor är det inte allt för ovanligt att också barn och ungdomar blir inblandade även som passiva offer. Barn och ungdomar mår dåligt av att utsättas för passivt våld.

För att motverka våldet, utreda våld mot kvinnor och hantera brottsoffer och gärningspersoner på ett professionellt sätt är det av största vikt att handlingsberedskap finns vid polismyndigheten. Det är också viktigt att kvinnor som har utsatts för våld eller riskerar att utsättas för våld bemöts och omhändertas på ett sätt som gör att de orkar fullfölja processen.

Polismyndighetens uppdrag är att:

- Öka ansträngningarna för att förebygga våld mot kvinnor.
- Utarbeta ett handlingsprogram för sitt eget arbete med dessa frågor
- Samverka myndigheterna emellan och med berörda frivilligorganisationer.
- Följa den internationella utvecklingen på området.
- Regelbundet redovisa sina åtgärder för Ålands landskapsstyrelse.
- Öka polispersonalens kompetens på området.

Begrepper våld mot kvinnor
Våld mot kvinnor är ett uttryck som innebär såväl kvinnomisshandel som våldtäkt och andra sexuella övergrepp och former av utnyttjande såsom sexuella trakasserier och prostitution. Våld mot kvinnor innebär manligt behov av makt och kontroll över kvinnan.

Misshandlade kvinnor tvingas ofta leva med mannens krav på makt och kontroll under lång tid. Att utsättas för psykiskt, fysiskt och eller sexuellt våld av en närstående person ger också psykiska men. Detta leder till att kvinnan får en bristande tillit till människor som försöker hjälpa henne.

Våldet drabbar också kvinnor i alla samhällsklasser och alla åldersgrupper. Vissa kategorier har dock uppmärksammats som speciellt sårbara; det rör sig om kvinnor med invandrarbakgrund, missbrukande kvinnor samt äldre och funktionshindrade kvinnor.

Målsättning

- Förbättra samsynen, öka yrkeskunskapen samt skapa attitydförändingar för att nå en djupare förståelse och därigenom ett bättre bemötande avseende brottsoffer och gärningsman.

- Förbättra förutsättningarna för att brottet utreds väl och att utredningstiderna blir korta så att åtalsprövningen blir snabb och effektiv.

- Genom samverkan med andra myndigheter och frivilligorganisationer förbättra förebyggande åtgärder för samtliga, såväl kvinnor, barn och män.

- Öka professionalismen inom såväl utredningsarbete som övrig verksamhet avseende våld mot kvinnor, att arbetet inte präglas av egna värderingar och att därmed nå ett bättre utredningsresultat inför åklagarens åtalsprövning.

Åtgärdskalender
Målsättningen skall nås genom att samtliga poliser ges kompetenshöjande utbildning rörande kvinnomisshandel. Detta för att öka förståelsen för problematiken och för att öka öppenheten för alternativa och nya arbetssätt.

Det ankommer på varje enskild polis att bemöta de inblandade parterna med stöd och hjälp samt att ha kunskap om vilka samverkande myndigheter och frivilligorgansiationer som kan lämna stödjande åtgärder.

Barnens situation i familjer där det förekommer våld eller hot mot kvinnor skall särskilt uppmärksammas.

Polismyndigheten skall utveckla strategier för samverkan mellan myndigheter och frivilliga organisationer.

Polismyndigheten skall utveckla och bibehålla de nätverk som redan finns samt skapa nya nätverk där de anses nödvändiga.

Polismyndigheten ansvarar för att den internationella utvecklingen uppmärksammas och delges andra samt att inventera behov och utarbeta utbildningsförslag såväl långsiktiga som kortsiktiga.

Polismyndigheten skall verka för att systemet med besöksförbud utvecklas och används där behov finns.

Polismyndigheten utrustas med en eller flera digitala videokameror samt digitala bandspelare för att säkra bevisföring och förhör.

Förstahandsåtgärder
Då anmälan om kvinnomisshandel inkommer skall den behandlas med hög prioritet.

Jouren eller den polis som tar emot anmälan skall inhämta all tillgänglig information av anmälaren.

Vid anmälan om kvinnomisshandel skall jouren utse den patrull som är mest lämpad för uppdraget.

Vid misstanke om brott skall en noggrann och detaljerad anmälan antecknas av första patrull.

Patrullen skall följa Åtgärdskort - våld mot kvinnor (se längre ner på sidan)

Finns det barn i familjen skall detta anmälas till socialvårdande myndigheter.

Skador på målsäganden dokumenteras i första hand med videokamera eller kamera och skadeblankett.

Vid behov av besöksförbud skall detta omedelbart meddelas undersökningsledaren (polisbefäl).

Förhör skall alltid bandas eller videofilmas.

Vid förhör med målsäganden skall alltid en för uppgiften lämpat biträde närvara vid förhöret.

Finns det misstanke om att även barn i familjen blivit utsatta för våld, hot om våld eller annat brott skall förundersökning omedelbart inledas även för brott mot barn.

Om det behövs biträde av tolk är det viktigt att välja en tolk som är särskilt lämplig för uppgiften.

Kvinnor som utsatts för misshandel eller andra former av våld skall alltid föras till läkare för undersökning och vård.