Utseende
Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) är en två-flerårig ört, som kan bli upp till 3,5 m hög. Blommorna är vita och sitter i stora, platta, välvda flockar. Bladen är borsthåriga, mycket stora och ofta med tre parflikiga, grovtandade, spetsiga småblad. Stjälken är grov, borsthårig, rödfläckig och kan bli upp till 10 cm i diameter. Växten producerar många frön vilket gör att den förökar sig snabbt och effektivt. Jätteloka har en frän och lite kemisk lukt. Den är giftig och kan ge svåra skador vid beröring på huden.
Förväxling
Jätteloka är karakteristisk, men kan förväxlas med vit björnloka (Heracleum sphondylium), sibirisk björnloka (Heracleum sibiricum), strätta/skogspipa (Angelica sylvestris) och kvanne (Angelica archangelica L). Jätteloka skiljer sig från de andra arterna av flokor genom följande:
- Den speciella lukten.
- Den rödfläckig och borsthåriga stjälken.
- De mycket stora bladen.
Spridning
Jätteloka hör hemma i sydvästra Asien. Den har införts som prydnadsväxt och har under många år odlats i trädgårdar. Därifrån har den spridit sig till naturen, särskilt till bäckdalar, skräpmark och vägkanter.
Hittills observerat på Åland
Jätteloka har observerats i Finström Torrbolstad och Ämnäs, Lemland Granboda, Lumparsund, Föglö Björsboda, Jomala Torp, Mariehamn, Saltvik Bertby, Haraldsby och Hullby samt Vårdö Simskäla.
Rapportera observation
Digitalt formulär för att rapportera observation av jätteloka hittar du under rubriken Blanketter här intill.
Källor
Naturhistoriska riksmuseets webbplats Den virtuella floran
Ålands Flora: Hæggström, Carl-Adam & Eeva. Ålands flora, 2nd ed., Ekenäs Tryckeri, Ekenäs, 2010.
