Julgranen blev under 1900-talet en av våra viktigaste    julsymboler. Men långt innan hade man pyntat hemmen med kvistar och grenar i samband med julhögtiden. Kanske för att hålla onda makter borta? På Åland förekom det ännu kring sekelskiftet 1900 att man strödde ut  finhackat enris, ibland format till en dekorativ julruta, på stuggolvet.

Föregångaren till den rikt dekorerade ljusprydda julgran som pryder våra hem idag kommer från Tyskland. Seden spred sig norrut och under 1700-talets gång började man klä julgran i högadliga hem i våra grannländer. Under 1800-talet började också städernas borgerskap skaffa julgran.

På Åland omtalas klädda julgranar under de sista decennierna av 1800-talet. I tidningen Åland omnämns julgranen speciellt i annonseringen för en ungdomsfest som skulle försiggå annandag jul år 1898 i Missionshuset i Mariehamn. Det speciella omnämnandet av julgranen visar på att det var något exklusivt. Men i  prästgårdarna hade man redan pyntade julgranar och folkskolorna bidrog starkt till traditionsspridningen. Så här beskrivs en julfest i en folkskola i Sund år 1895: " Festen avslutades med en psalm och bön, hvarefter barnen fingo plundra julgranen. Sedan tågade de hem bevarande i troget minne den prunkande julgranen som naturligtvis utgjorde festens ljuspunkt".