Ett åländskt konstliv föds i Düsseldorf
Vid mitten av 1800-talet började det finnas utrymme för  bofasta konstnärer i den åländska ekonomin och ett aktivt konstliv såg dagens ljus. Läs mer om Düsseldorfarna

Den nationalromantiska målaren Karl Emanuel Jansson påbörjade 1870 sin utbildning vid akademien i Düsseldorf och blev en pionjär inom den åländska konsten. Konstskolan i tyska Rhen var tidens ledande och inriktade sig på genre- och landskaps-måleri i en romantisk tradition. K.E. Jansson hade gått en lysande framtid till mötes om han inte redan 1874 avlidit i tuberkulos, endast 28 år gammal. Läs mer om Karl Emanuel Jansson


Önningebykolonin
I slutet av 1800-talet övergav den europeiska konsten romantikens mörka och idealiserande måleri. Ett lättare, mer realistiskt och ljusdyrkande friluftsmåleri blev populärt. På Åland introducerades friluftsmåleriet av den fastländske landskapsmålaren Viktor Westerholm som 1880 besökte ön och förälskade sig i landskapet.

Westerholms sommarbostad i Önningeby blev en samlingsplats för framstående konstnärer från Finland och Sverige. Under tre decennier var Önningebykolonin en uppskattad mötesplats för  J.A.G. Acke, Elin Danielson-Gambogi, Hanna Rönnberg och många andra. Läs mer om Önningebykolonin


Joels flykt
Joel Pettersson utvecklade en helt egen expressionism. På enkla bakgrunder av kartong fäste han breda penseldrag av vanlig målarfärg. I kamp med både sina egna inre demoner och en oförstående omgivning, som en åländsk van Gogh, verkade han ensam utanför det etablerade konstlivet. Först efter konstnärens död kom hans konst att uppskattas.

Förutom ett par års konststudier i Åbo levde Joel Pettersson hela sitt liv i sin födelseby Norrby. I naturen kring sitt hem fann han ett eget lyckoland och kunde fly från den krassa verkligheten. Joel Pettersson var inte bara konstnär utan också författare, scenograf, illustratör och dockmakare. Läs mer om Joel Pettersson


Från realism till mångfald
Den åländska konsten var länge förhållandevis opåverkad av det internationella konstlivet. En realistisk naturalism var idealet och en stor del av den konst som skapades har idag ett stort kulturhistoriskt värde.

1954 grundades Ålands konstförening och tio år senare Ålands konstmuseum och influenserna blev fler. Bland annat anordnades målarläger där kursledare utifrån tillförde värdefullt inflytande. Konsten var fortfarande föreställande och naturen det populäraste motivet men den bar tydliga intryck av expressionism, konkretism och kubism.

Idag har Åland ett rikt och mångsidigt konstliv där de flesta genrer och uttryck finns representerade.


En naturnära konst
Den åländska konsten befinner sig i samklang med naturen. Skärgårdslandskapet och det omgivande havet har skänkt många konstnärer inspiration. Mer än omvärld och internationellt avantgarde har närmiljön präglat den konst som skapats. Den röda granithällens nakenhet och den pinade martallens karghet kontrasterar mot havets lekfulla vildhet och sommarnätternas pastell. Naturen är hela tiden i fokus, från Düsseldorfarnas nationalromantik, via Önningebykolonisternas fria landskapskonst och Joel Petterssons vilda expressionism till dagens mångfacetterade uttryck.