Den övergripande målsättningen är att förvalta och vårda de naturliga förnyelsebara fiskresurserna i den åländska vattenmiljön, som utgör nästan 90 % av landskapets areal, samt befrämja ett optimalt och hållbart nyttjande av dessa resurser i form av ekonomiskt lönsam och konkurrenskraftig närings- och företagsverksamhet samt för husbehovs- och rekreationsändamål.
Fiskerinäringen befinner sig till stora delar i en omstruktureringsfas som innebär att havsfisket har försvunnnit nästan helt ( 1 torsktrålare och en fiskebåt som fiskar torsk med Nät och lax med rev) och att tyngdpunkten läggs på befrämjande av utvecklingen och nytänkande inom alla sektorer av näringen. Arbetet är långsiktigt och konkreta synliga resultat förväntas inte kunna uppnås i större utsträckning under de näsmaste åren. I första hand är målet att hejda den negativa utvecklingen och bibehålla näringens nuvarande omfattning i form av sysselsättning, fångst- och produktionsvolym samt värde.
Ykes- och binäringsfisket övergång till småskaligt kust- och skärgårdsfiske förutsätter bättre kunskap om de lokala fiskbeståndens tillstånd och nyttjande som underlag för hållbar utveckling och ökat samarbete med vattenägarna för att öka tillgången till fiskevatten. Fiskets lönsamhet och avkastning och därmed även samhällsekonomiska nytta bör förbättras genom ökat samarbte, välfungerande infrastruktur och logistik samt mervärde genom ökad förädling samt ett mångsidigt nyttjande bl.a. inom sektorn fisketurism.
Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem inom den gemensamma fiskeripolitiken trädde i kraft vinter 2009. Kontrollsystemet ska omfatta hela fiskecyckeln: fångst, beredning, distribution och saluföring och vekställas genom skapande av ett harmoniserat genskapssystem för inspektioner, övervakning, kontroller och tillsyn. Bl.a förutsätter förordningen att samtliga fiskare som saluför sina fångster, skall vara registererade i yrkesfiskarregistret. Vidare kan det komma att krävas uttökad kontroll av nyttjandet av våra kustnära icke-kvoterade arter samt kontroll av fisketrycket från fritidsfisket.
Landskapet kommer i högre grad att inrikta resurser på utredningar rörande fiskbestånden och reproduktionsområden samt övrig fiskevård.
Vattenbruket är fortfarande den dominerande delen av fiskerinäringen. För att näringen skall kunna bibehållas i nuvarande omfattning inriktas arbetet på åtgärder för att befrämja utvecklingen av såväl nuvarande som ny odlingsteknik och nya arter för at kunna uppnå miljömålen i landskapsregeringens miljöhandlingsprogram. En långsiktig handlingsplan kommer att utarbetas vilket tillsamma med ändringar av miljölagstiftningen och förbättrat underlag för tillståndsprövningen skall befrämja ytterligare hållbar utveckling av sektorn.
Omstruktureringen av näringen samt de utmaningar detta medför kommer att ligga till grund för de årliga samarbets- och resutatavtal med branschorganisationerna som uppgörs för att säkerställa ett målinriktat effektivt samarbete mellan förvaltningen, näringen och andra berörda parter.
Fiskevårdsverksamheten inom ramen för Ålands fiskodling i Guttorp utgör en viktig del av ett långsiktigt befrämjande av såväl yrkesfisket som rekreationsfisket och fisketurismen. Då fiskutplanteringar, även av privat aktörer, i stor utsträckning är en allmännyttig insats är det naturligt att landskapsregeringen i stor utsträckning ansvara för detta. Handeln och förädlingen sysselsätter omkring 80 personer på heltid, och har en årlig omsättning på 30-40 milj euro, och är beroende av råvara i form av fisk o fiskprodukter året runt av våra ca: 300 registrerade fiskare.
Utvecklingsåtgärderna såväl på en allmän gemensam nivå som genom företagsindividuella åtgärder och investeringar finansieras i hög grad genom strukturpogrammet för perioden 2007-2013.
Fiskeribyråns budget för åren 2010-2011:
