Åland består till ca 80 % av vatten. Skärgården är rik och omväxlande. Det innebär att det finns mycket goda naturliga förutsättningar för en livskraftig fiskerinäring. Fisket har även gamla traditioner i landskapet, där kunskaperna om fisk och fiskeri har gått i arv från generation till generation. Fiskerinäringen liksom många andra sektorer i samhället har under årens lopp omstrukturerats, såväl på Åland som i andra delar av världen. Även om detta har medfört att näringen har minskat i betydelse så är det fortfarande en viktig basnäring i landskapet, en näring som även anses ha utvecklingspotential. Fiskerinäringen på Åland är relativt sett ca tio gånger viktigare än i övriga delar av Finland. Det mera storskaliga havsfiskets betydelse har minskat och ersatts av kustnära fjällfiske samtidigt som vattenbruk och fisketurism har kommit in som nya sektorer. Den odlade fisken ger en jämnare och säkrare tillgång till fisk och är därmed en stabiliserande faktor för förädling och handel vilket befrämjar utvecklingen av hela fiskerinäringen. Den åländska fiskerinäringens försäljningsvärde uppgår till ca 70 miljoner euro/år och den sysselsätter direkt ca 500 personer. I viss utsträckning är det frågan om deltids- eller binäringsarbete, speciellt för yrkesfiskets del. Ringeffekterna av fiskerinäringen är stora. Regionalt för vissa skärgårds- och glesbygdsområden är utkomst- och syssel-sättningsmöjligheterna begränsade och fiskerinäringen kan där stå för nästan hälften av arbetsplatserna och de kommunala skatteintäkterna. Fiskerinäringen är sålunda av stor betydelse för att bibehålla bosättning året runt och därmed en levande skärgård och glesbygd.  De övergripande målsättningarna för utvecklandet av fiskerinäringen på Åland är att trygga och utveckla samt i mån av möjlighet utöka fiskerinäringen utgående från grundtanken om ett effektivt men även långsiktigt och hållbart nyttjande av de resurser vattenmiljön erbjuder.

Fiskerinäringen skall utvecklas utgående från en helhetssyn beaktande ekonomiska, miljömässiga samt sociala och samhälleliga aspekter. Småskaligheten och den geografiska splittringen ställer stora krav på samordning och samarbete, rationalisering och välutvecklad infrastruktur för att säkerställa konkurrenskraften och lönsamheten. Det är en förutsättning för att kunna peka på fiskerinäringen som en alternativ sysselsättning även för kommande generationer. Fiskerinäringen skall kunna erbjuda konsumenterna lokalt producerade trygga livsmedelprodukter av hög kvalitet. En livskraftig fiskerinäring bidrar i hög grad till möjligheterna att bibehålla skärgården och glesbygden levande med bosättning året runt och tryggad grundservice. I vissa kommuner står fiskerinäringen för 40-50 % av skattintäkterna och arbetsplatserna

Fiskerinäringen på Åland

	Fångsterna från yrkes- och binäringsfiske uppgår till ca 2.000 ton/år. De viktigaste arterna är sik, gös, abborre och torskfiske i södra Östersjön. Därtill produceras det ca 4-5.000 ton odlad regnbågslax, 200 ton odlad sik samt 200-300 ton rom från regnbågslax som exporteras främst till Japan i landskapet.
	Fiskerinäringen på Åland ger direkt och indirekt sysselsättning åt ca 500 personer, varav direkt inom fiskodlingen  ca: 96 personer, inom handel och förädling ca 80-100 personer och inom fisket ca 300 personer, (45 st. registrerade yrkesfiskare resten binäringsfiskare)
	Antalet registrerade fiskebåtar uppgår till  ca: 320 st , av vilka merparten är avsedda för småskaligt kust- och skärgårdsfiske. Antalet fiskodlingsföretag är 8 med 29 odlingsenheter.
	Den åländska fisken har ett förstahandsvärde på 20-30 miljoner euro, av vilket merparten kommer från vattenbruket. Handel och förädling omsätter ytterligare ca. 50 miljoner euro.