FISKSAMHÄLLET På basen av årliga provfiskefångster kan utvecklingen av ett fisksamhälle beskrivas. Det beskrivna fisksamhället följer fiskeredskapets förutsättningar. Det finns inget enskilt redskap, som fångar alla arter som ingår i Ålands fiskfauna. Fiskarterna är alltför mångformiga för det. Därför får man välja det samhälle man vill följa och dagens provfisken riktar sig mot arter som är välkända. För att beskriva fiskamhället används ett flertal indikatorer, se nedan. Indikatorerna kan beskriva olika symptom i fisksamhället som biomassa, näringstillgång, fisketryck etc. Indikatorer kan också användas för enskilda arter t.ex. biomassa storlekfördelning, åldersfördelning etc. Indikatorer De presenterade indikatorerna beskriver två ekologiska nivåer, fisksamhället och enskilda arter. I indikatorerna på samhällsnivå ingår alla arter eller större delar av fisksamhällets komponenter. Indikatorerna för enskilda arter behandlar nyckelarter, vilka i detta fall är abborre och gös. Indikatorerna beräknas på basen av resultat från provfisken. Fångst på en station i provfisket Marsund/Bovik år 2005. Lådorna visar fångsten i olika knutavstånd från vänster; 19, 60, 24, 12, 47, 10, 38, 15 och 30 mm. Fångsten på bilden illustrerar det fisksamhälle som kan beskrivas med det aktuella redskapet. Beskrivning av indikatorer på samhällsnivå: – Sötvattensarter, marina arter. Antalet arter som påträffas beror på flera faktorer, t.ex. salthalt, omgivningens struktur, temperatur och exponering. Vid låg/minskad salthalt förväntas förekomsten av de marina arterna minska medan sötvattensarterna förväntas öka och vice versa vid hög/ökad salthalt. – Vikt (total) är ett mått på storleken på områdets fiskbestånd. Förändringar i tid kan indikera förändrad tillgång på föda, förökningsframgång, förändrad artsammansättning eller dödlighet. – Diversitet beskriver fisksamhällets mångformighet. Många arter med likvärdig förekomst ger hög diversitet, medan få dominerande arter ger låg diversitet. Förändringar kan bero på förändrad tillgång på föda, förökningsframgång eller dödlighet. – Trofisk nivå beskriver om beståndet består av rovfisk eller växtätande fisk. Höga värden tyder på dominans av rovfisk och vice versa. Förändringar i tid kan bero på förändrad dödlighet och förökningsframgång – Medellängden och medel maximum längd beskriver fisksamhällets medellängd. Förändringar i tid kan indikera förändrad artsammansättning, dödlighet och förökningsframgång. – Vikt cyprinider (mörtfiskar) och mört. Mörtfiskar utgör en stor del av våra fisksamhällen och speciellt mört är ofta dominerande. Mörtfisksamhällets utveckling kan tyda på förändringar i näringstillgång, salthalt och temperatur. Beskrivning av indikatorer på artnivå: – Vikt beskriver storleken på artens bestånd. Förändringar i tid kan indikera förändrad tillgång på föda, förökningsframgång eller dödlighet. – Ålder beskriver populationens åldersstruktur. Förändringar i tid kan indikera förändrad förökningsframgång eller dödlighet. – Medellängden och medel maximum längd beskriver fiskens storlek i populationen. Förändringar i tid kan indikera förändrad dödlighet och förökningsframgång. – Abborre >25 cm, gös > 40 cm. Denna del av populationen anger det kommersiellt intressanta delen av arten. Förändringar tyder på förändrat fisketryck/dödlighet eller förökningsframgång. – Årsklasstyrka beskriver artens förökningsframgång. Förändringar tyder på förändringar i artens förökning, men kan också visa på ökad dödlighet. Årsklassernas storlek har stor betydelse för storleken på det kommersiellt intressanta beståndet av grov fisk. Normerad årsklasstyrka visar endast årsklassernas storlek i förhållande till varandra och kan inte påvisa trender. Summerad årsklasstryka kan även visa trender i tid. Utvecklingen av fisksamhället vid Åland Många indikatorer för det åländska fisksamhället har förändrats under de senaste tjugo åren. Förändringarna är sammanställda i tabellen nedan. De gröna fälten visar att de numeriska värdena ökar och de röda fältena att värdena minskar. Färgerna anger således inte om förändringen skall anses bra eller dålig. Antalet sötvattensarter har minskat under perioden 1991 – 2008 i Finbo provfiske och i Ivarskärsfjärden sedan 1999. Antalet marina arter har ökat i Ivarskärsfjärden. Salthalten minskar vid Åland (se ”Omgivningen”), vilket innebär att den förväntade utvecklingen hade varit den motsatta. Vid en salthaltsminskning är den förväntade utvecklingen en ökning av sötvattensarter och en minskning av marina arter. Det minskande antalet sötvattensarter kan bero på temperaturökningen, vilket gör att dominerande arter blir än mer dominerande via goda förökningsförhållanden. Förekomsten av marina arter i Ivarskärsfjärden är sporadisk och ökningen beror på någon enstaka individ av någon eller några marina arter fångade under de senaste åren. Betydelsen av denna ökning är därför liten. Diversiteten (mångformigheten) har minskat vid Finbo för perioden 1991-2008, vilket dels beror på minskningen av antalet arter men också på minskade fångster av strömming. Vid Kumlinge och Ivarskärsfjärden har diversiteten ökat. Vid Kumlinge beror ökningen på minskad dominans av abborre och ökad dominans av strömming, nors och vassbuk. Vid Ivarskärsfjärden beror ökningen på minskad dominans av gös och ökad dominans av mört och strömming i Ivarskärsfjärden. Trofisk nivå har minskat vid Kumlinge och Ivarskärsfjärden, vilket beror på minskade fångster av de dominerade rovfiskarna, abborre respektive gös. Totala vikten har ökat vid Finbo sedan 1991, vilket tyder på att övergödningen och förökningen av sötvattensarter har ökat. Medellängd och medel maximum längd har minskat vid Lumparn och Ivarskärsfjärden. Det beror på att andelen stor fisk, främst gös, har minskat. Orsaken till den minskade längden är ökad dödlighet p.g.a. hårt fisketryck och ökad förekomst av rovdjur. Under de senaste åren påverkar den svaga årsklassen år 2004 och de rätt svaga årsklasserna 2002 och 2003 beståndet av grov gös starkt (se ”gös”). Medellängd och medel maximum längd för abborre minskade vid Kumlinge och orsaken är svaga årsklasser år 2003 och 2004. Cyprinider, dvs. mörtfiskar, har ökat vid Finbo sedan 1991 och i Lumparn och Ivarskärsfjärden. Mört är ofta den dominerande arten bland mörtfiskar hos oss. Beståndsökningarna utgörs också främst av mört. Orsaken är troligen ökad övergödning och temperatur och minskad salthalt. |
