Mängderna inköpt flundra på Åland var små under 1960-talet, ca 5 ton. Fångstmängderna har sedan 1960-talet varit betydligt större, t.ex. i slutet av 1970-talet översteg årsfångsten vissa år 60 ton till ett förstahandsvärde av 50 000 – 70 000 € per år. Sedan dess fångstmängderna minskat stadigt och är nu endast några få ton till ett förstahandsvärde av 4 – 6 000 €/år. Förstahandspriset på flundra har legat stadigt kring en euro per kg, med undantag av tidigt 1970-talet, då priset låg på ca 2 €/kg. Priset under de senaste åren har varit högre än 3 €/kg och under 2012 så högt som 5,69. Den svaga tillgången gör att priset ökar.

 

År 2009 blev det obligatoriskt att vara registrerad fiskare för att kunna sälja fångsten och därmed ger rapporteringen från yrkesfisket en sannare bild av hur mycket fisk som landas på Åland. Figuren nedan visar att mängden rapporterad fisk numera är större än den inköpta. Mellanskillnaden utgörs av direktförsäljning.

 

 

 

För närvarande är beståndet av flundra svagt, vilket avspeglas i små inköpta mängder trots ett högt pris. I provfiskena fångas en del flundra och resultaten från dem visar också en kraftig nedgång sedan slutet av 1990-talet. Under de senaste åren har endast ett tiotal flundror fångats i provfiskena.

 

Orsakerna till beståndsminskningen är inte klarlagda, men troligen spelar omgivningsfaktorer som ökad övergödning, temperaturhöjning och salthaltsminskning in. Alla dessa faktorer missgynnar flundran och salthalten är kanske den mest kritiska. Utvecklingen av rom och yngel kräver en salthalt på ca 6 ‰ och för närvarande ligger salthalten i ytvattnet på ca 5,6 – 5,8 ‰ vid Åland. Flundran leker på grunda sand- och lerbottnar och den låga salthalten leder till att rommen inte utvecklas. Men övergödningen kan också spela en roll genom att lösdrivande alger samlas på bottnarna och hindrar flundrorna att finna musslor, som är dess huvudsakliga föda. Igenvuxna lekplatser kan också vara en orsak till beståndsminskningen.