GÄDDA (Esox lucius) Gäddan är en sötvattensfisk som förekommer allmänt i hela landskapet. Den förekommer främst nära kusten i grunda vatten. Den är en revirhävdande rovfisk och uppträder därför inte i stim. Den leker på grunda bottnar på våren. Bestånden av gädda under 1990-talet var svaga, men förstärktes under 2000-talet. Stödutplanteringar av gädda har gjorts under många år. Fiskeribyrån rekommenderar att man fortsätter utplanteringarna. Gäddan har numera störst betydelse för sportfiske och fisketurism - delar av Åland anses allmänt vara ett sportfiskeparadis för gädda. Den ekonomiska betydelsen av turistfisket baserat på gädda är betydande. Något direkt riktat yrkesmässigt fiske av gädda förekommer inte längre men gäddan fångas som bifångst i övrigt nätfiske. Marknaden för gädda som matfisk bedöms vara liten. |  | Gäddan var under 1960- och 1970-talet en viktig fisk för yrkesfisket, både fångstmässigt och ekonomiskt. De inköpta mängderna översteg 200 ton och värdet 500 000 €. Under 1980-talet minskade dess betydelse då priset minskade, från > 3,50 till ca 1,50 €/kg. Prisminskningen berodde troligen på svagare efterfrågan och under de senaste åren har priset varit 1,00 – 1.20 €/kg. Den inköpta mängden gädda år 2011 var 14 ton till ett värde av 28 200 €. Priset per kilo var också bättre, 1,70 €. Gädda inköpt, rapporterad och värde för inköpt gädda på Åland. Beståndet av gädda Gäddbeståndet ansågs för några år sedan vara svagt. Turistfisket rapporterade om svaga fångster jämfört med tidigare. En orsak till de svaga fångsterna år 2009 kan vara att årsklassen 2003 och speciellt 2004 också för gädda är svaga (se abborre och gös). Gäddans förökning är likartad som för abborre och gös och formas troligen av liknande orsaker. Men under år 2010 har rapporterna från turistfisket antytt att fångsterna av gädda igen varit bättre. Nykläckta yngel planteras ut i stor omfattning och detta kan vara av stor betydelse särskilt under år då årskasserna har varit svaga. Med målet att följa med beståndet av gädda inledde fiskeribyrån år 2009 ett samarbete med fiskeguider. Guiderna noterar all fångst av gädda och uppgifterna lagras vid fiskeribyrån. Syftet är att dessa uppgifter samlas in årligen och på så sätt skaffa kunskap om hur gäddbeståndet utvecklas. Med två års data kan man inte ännu dra några slutsatser om beståndets utveckling. Prelimimärt visar resultaten visar i alla fall likartad fångst per timme och spöfiskare för åren 2009 och 2010. Fisket med fiskeguider utförs enligt catch and release-principen. Stora honor viktiga för beståndets reproduktion Gäddbeståndet på svenska ostkusten har under flera år minskat och vi har även sett en liknande utveckling på Åland. Orsakerna till det är troligen flera, men olika förökningsproblem kan vara en orsak. Det har t.ex. visat sig att stora hongäddor är viktiga för förökningen. Stora honor producerar stora mängder romkorn och rommen anses också vara livskraftigare än från små honor. Därmed är deras betydelse för en lyckad förökning mycket stor. År 2009 tog Sverige ett beslut att endast gäddor med en storlek mellan 40 och 75 cm får behållas. Beslutet gäller i de svenska vattnen av Östersjön. Fiskeribyrån vill härmed, i enlighet med det svenska beslutet, uppmana alla gäddfiskare på Åland att släppa tillbaka alla fångade gäddor som är större än 75 cm. Det här är ett ställningstagande från fiskeribyrån och inte en förordning eller en lag. I enlighet med landskapsregeringens beslut den 1.4. 2011 höjs minimimåttet till 55 cm den 1.1.2012. Se här delgivning av beslut. Landskapsregeringen rekommenderar också att vattenägare, som fastställt en högre minimigräns på egna vatten, följer landskapsregeringens beslut om 55 cm minimigräns fr.o.m 2012. I samma beslut rekommenderar landskapsregeringen också att använda hullingsfria krokar i catch and release-fisket och att vattenägare fredar viktiga lekvikar från fiske. Catch and release Catch and release-fiske praktiseras i stor utsträckning på gädda. Se mer information om det här. | | |
