GÖS (Sander lucioperca) Gösen är en sötvattensart som föredrar mörka, humusfärgade, djupa och/eller grumliga vatten. Arten är vanlig i Lumparn och Ivarskärsfjärden och har utvidgat utbredningsområdet till i stort sett hela Åland sedan början av 1990-talet. Den är en rovfisk och den leker under försommaren. Gösens betydelse för fisket har även ökat, då den är en populär och omtyckt matfisk som i regel betingar ett bra pris. Priset för gösfilé i minuthandeln är 25 – 30 €/kg. Gösen säljs huvudsakligen som filé till partiaffärer, förädlingsindustri och direkt till butiker och restauranger. Tidvis förekommer det även betydande mängder importerad gös i handeln. Gös fiskas huvudsakligen med nät. | Foto. Kjell Söderlund | Beståndet och fångsterna av gös har minskat under de senaste åren och landskapsregeringen har därför infört fiskerestriktioner. Landskapsregeringen har den 1.4. 2011 fastställt regleringsåtgärder för gösfisket under perioden 2011 - 2015. Allt riktat fiske av gös är därmed förbjudet under lektiden 1 juni - 25 juni. Förbudet gäller även husbehovsfiske. Regelbundna provfisken av gös genomförs för att följa med beståndets utveckling. Gös inköpt på Åland Under perioden 1966 – 1991 köptes det in endast små mängder gös på Åland, mellan 3 och 20 ton per år. Efter 1991 ökade inköpsmängderna markant och har sedan dess varierat mellan 29 och 64 ton/år. Förändringen skedde i samband med att fisket på lax minskade pga av att fiskerestriktioner infördes. Laxfisket stoppades helt på hösten under flera år med början år 1991. Yrkesfisket övergick därför till att fiska gös. Inköpsmängderna har under de senaste tre åren har varit låga, endast 15 - 17 ton. Troligen har ett långvarigt högt fisketryck i kombination med svaga årsklasser resulterat i ett svagt bestånd och låga fångster. Det totala inköpsvärdet för gös var blygsamt fram till 1991. Under perioden 1992 – 2007 rörde sig det totala inköpsvärdet mellan 100 000 och 256 000 €/år. Förstahandspriset per kg på gös är relativt högt. I början på 1960-talet var priset över 5 €/kg. Priset minskade stadigt under en lång tid, men har under de seanste åren igen varit högre än 5€/kg. Under 2000-talet har fiskare i stor utsträckning sålt gös som filé. Värdemässigt var andelen filé 45 % av totalvärdet år 2011. Gös, officiellt rapporterad och inköpt av fiskhandeln samt förstahandsvärde på inköpt fisk på Åland. Beståndet av gös Provfiske efter gös i Lumparn och Ivarskärsfjärden inleddes år 1999 och motiverades med gösens värde som målart för yrkesfisket och misstanken om att det höga fisketrycket kunde påverka beståndet. Fisketrycket i båda områdena har sedan 1992 varit betydande, vilket illustreras av diagrammet ovan. Den mesta gösen som landas på Åland härstammar från dessa två kärnområden. Gös har även fångats i provfisken utanför kärnområdena, i Marsund (Finbo provfiske), Kumlinge, Kökar och Föglö, vilket visar att gösen breder ut sig över Åland. I yrkes- och fritidsfisket fångas även gös i närområdena till Lumparn och Ivarskärsfjärden, men också t.ex. i Västerhamn och Slemmern. Provfiskeresultaten visar att gösbestånden utvecklats likartat i både Lumparn och Ivarskärsfjärden. Se länkarna ovan för en noggrannare presentation av resultaten. Det finns trots det vissa skillnader mellan områdena. Den totala vikten av gös per ansträngning har minskat i Ivarskärsfjärden, men inte i Lumparn. Mängden av grov gös (större än 37 cm) har minskat i båda områdena. Att vikten minskar är ett tecken på att dödligheten är stor. Observera att de höga värdena för 1999 baserar sig på färre observationer och kan därför vara missvisande. Men viktminskningarna är statistiskt sanna även om värdet för 1999 lämnas bort. Resultaten visar också att medelåldern har minskat i Ivarskärsfjärden och medellängden har minskat i båda områdena. I yrkesfisket är man ute efter de stora individerna, dödligheten ökar hos dessa och följden blir att vikten för grov fisk, medelålder och -längd minskar. Sammantaget antyder resultaten att fisketrycket på gös har varit för högt i båda områdena. Därtill påverkar också säl och skarv beståndet i minskande riktning. | Fångster av gös totalt och grov gös i provfisken i Lumparn och Ivarskärsfjärden. Streckade linjer anger signifikant minskande trender (p<0,05). | Årsklasstyrka eller årsklassernas storlek Årsklassernas storlek är den viktigaste faktorn som bestämmer ett fiskbestånds storlek och kan sägas vara den mängd fisk som varje år tillförs det totala beståndet. Figuren nedan visar att årsklasstyrkan varierar starkt mellan åren. Årsklasstyrkan för gös nedan visar att starka/svaga årsklasser uppträder i regel vartannat år. Men ibland förekommer 2 - 4 svagare årsklasser i följd, som under åren 2002 – 2005. Årsklass 2004 var en av de svagaste som tillsvidare noteras. Flera svaga årsklasser i följd leder till att det fiskbara beståndet blir svagt de år då årsklasserna dominerar i fisket. De svaga årsklasserna är år 2011 sex – nio år gamla och finns då inte längre i så stor utsträckning med i fångsterna längre.  | Figuren visar också att årsklasserna fr.o.m. 2006 ligger på en högre nivå och därmed kan vi vänta oss ett starkare gösbestånd de kommande åren. Värdena för år 2009 och 2010 baserar sig tillsvidare på få data och bör därför anses osäkra. Nästa provfiske år 2011 lägger till ett års resultat och värdena blir säkrare. Provfisket med nätserier avslutades år 2010. Provfiske kommer fr.o.m. 2011 att utföras endast i Lumparn. | Årsklasstyrka på Åland baserad på provfisken i Lumparn och Ivarskärsfjärden. |
