Vi har en skyldighet inom EU att följa med våra fiskbestånd, vilket beskrivs i rådets förordning (EG) nr 199/2008 om upprättande av en gemenskapsram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskapliga utlåtanden rörande den gemensamma fiskeripolitiken. I förordningen nämns bland annat den ekosystembaserade strategin för fiskeriförvaltning och ett hållbart utnyttjande av de akvatiska resurserna och att det mot bakgrund av detta är nödvändigt att samla in uppgifter för att bedöma fiskets följder för de marina ekosystemen. I förordningen föreskrivs om gemenskapsprogram och nationella program för bl.a. kontroll av biologiska och miljörelaterade uppgifter. Bl.a. fleråriga provtagningsprogram krävs. För Ålands del rapporteras data till EU via ministeriet, men fiskeriområdet tillhör vår egen behörighet och vi är skyldiga att ha system för insamling av data.

 

Provfisken utförs för att följa med beståndsutvecklingen av i första hand kommersiella fiskarter. Men resultaten kan även användas för att göra miljöbedömningar. Provfiskena utförs årligen på samma ställen och med samma redskap under samma årstid. Genom antagandet att redskapen fångar mer fisk då bestånden är goda och vice versa så innebär det att resultaten kan påvisa trender hos storleken på bestånden. Provfisket utförs med nät med flera olika maskvidder, vilket innebär att fångsten består av både ung och gammal fisk. Det är viktigt att följa med utvecklingen av ung fisk då detta kan ge en antydan om beståndets kommande utveckling.

 

All fångad fisk artbestäms och längdmäts. Uppgifterna separeras för djup, station och maskstorlek. Prover för åldersbestämning tas på vissa arter. Uppgifterna dataförs och olika former av indikatorer beräknas. Indikatorerna används för bedömning av fiskbeståndens status och utveckling.

 

 

 

På Åland utförs två provfisken i augusti,_i_norra Marsund (på historiska grunder även kallat Finbo provfiske) och vid_Kumlinge.

 

Provfisket i augusti är i första hand riktat mot abborre och mört, men goda resultat fås också för björkna, sarv, gers, flundra och gös. Provfisket utförs med nordiska översiktsnät, som är 45 m långa och 1,8 m djupa och uppbyggda av paneler med nio olika maskvidder (knutavstånd 10, 12, 15, 19, 24, 30, 38, 45 och 60 mm). 45 stationer fördelade på olika djup fiskas, men djupen 0 – 6 m prioriteras.

 

Provfiske vid Finbo inleddes redan 1976, men olika metodförändringar gör att jämförbara data med kustöversiktsnät finns från år 1991 fram till 2008. Kustöversiktsnäten är uppbyggda av paneler med fem olika maskvidder (knutavstånd 17, 22, 25, 33 och 50 mm). Nordiska översiktsnät ersatte kustöversiktsnäten 2002, men metoderna användes parallellt under sju år.

 

Provfisket i Marsund/Bovik fungerar som referensområde till miljökontrollprogrammet för Forsmarks kärnkraftverk och finansieras av Forsmark kraftgrupp AB i Sverige. Arbetet utförs av fiskeribyrån.

 

Inventeringar under ett år har gjorts vid Kökar och Föglö.

 

 

 

 

 

Provfiske i oktober har utförts_i_Lumparn och Ivarskärsfjärden sedan 1999. Provfisket i Ivarskärsfjärden avslutades år 2010 p.g.a. resursbrist.

 

Målart är uteslutande gös. Fisket gjordes under åren 1999 - 2010 med nätserier, där ett nät är 60 m långt och 3 m djupt. Nätserierna består av fem nät med olika maskvidd (knutavstånd 25, 30, 37, 45 och 50 mm). Sex stationer i vartdera området fiskas tre gånger. Fisket sker på djup mellan 15 och 25 m.

 

År 2010 inleddes fiske med Nordic-nät i Lumparn, vilka  numera ersätter nätserierna. Fisket sker på 36 stationer på djup större än 10 m.