ÖVRIGA VANDRINGSARTER
Den vanligste vandringsarten på Åland är nors (Osmerus eperlanus). Den än en liten laxartad fisk, som lever pelagiskt i stora stim. Den vandrar från Östersjöns bräckta vatten för att leka i sötvatten. Men det förekommer också nors som leker i bräckt vatten vid stränderna.
 
Ål (Anguilla anguilla) är välkänd som delikatess och som gör extremt långa vandringar. Den anses leka i Sargassohavet i Karibien och har sina uppväxtområden i Europa och också i Östersjön och i dess tillrinnande sötvatten. Beståndet av ål är minskande och den är för närvarande föremål för fångstregleringar i EU.
 
Skärkniv (Pelecus cultratus) är en mörtfisk med östlig utbredning. Den förekommer i sötvatten och i Östersjöns bräckta vatten, men företar lekvandringar till rinnande vatten. Den påträffas årligen vid Åland.
Skärkniv fångad i södra Lumparn år 2001. Foto Kaj Ådjers.
 
 
Flodnejonöga (Lampetra fluviatilis) är en ormlik broskfisk, som lever som parasit på stor fisk i havet och förökar sig i rinnande sötvatten. På Åland finns några bekräftade lekbäckar.
 
Fiskar som hör till störfamiljen (Acipenseridae) har några gånger påträffats vid Åland. Det är några arter som kan komma ifråga, men en säker artbestämning har inte kunnat göras. Fiskeribyrån har kännedom om tre fynd, ett från Delet år 1998, ett från Lumparn år 2000 och ett från Marsund år 2010. Troligen härstammar de från odlingar i öst.
 
År 2003 startades en provodling av röding (Salvelinus alpinus) på Åland. Fiskarna hölls i kassar i havet, men största delen rymde och kunde då fångas runt hela Åland. De fiskarna är numera borta. Rödingen har en nordlig utbredning och förekommer oftast i kallt sötvatten. Det finns inte förutsättningar för ett naturligt bestånd av röding vid Åland.