| Vattenbruket på Åland domineras helt av odling av matfisk i nätkassar i havet. Produktionen har tidigare uteslutande utgjorts av regnbåge med en slaktvikt på 1 - 3 kg, men under de senaste 5-6 åren har man även börjat producera sik ca: 170 ton, 2009. Försäljning av regnbåge uppgår till ca 4.500 ton till ett förstahandsvärde av ca. 15 milj. euro. Produktion av regnbågsrom var år 2009, 270 ton till ett värde på ca: 2,5 milj. euro. Som i huvudsak exporterades till Japan. För tillfället år 2011, bedrivs matfiskodling vid ca: 29 odlingsenheter (ett par har sina odlingsplatser utarrenderade till de större företagen) fördelat på 8 separata företag och med ca 96 personer direkt sysselsatta. De fortsatta höga foderpriserna och den hårda konkurrensen med importerad lax och regnbåge innebär fortsättningsvis att marginalerna är låga. Regnbågens medelpris var 3,28 euro/kg under hela 2009 (3,92 euro/kg 2007 och 3,08. euro/kg 2008). Medelpriset har stigit under år 2010, 3,96 euro/kg), samt ytterligare 2011 p.g.a större efterfrågan än man har kunnat producera, och minskad produktion i främst Chile (fisksjukdom), och medelpriset för sik var stabilt under året och ökade till mellan 8-9,21 euro/kg. Medelpriset på regnbågsrom var 8,65 euro/kg. Sälskadorna har minskat något tack vare förebyggande åtgärder (Sälskyddsnät och sälsäkrare fiskodlingskassar) men är fortfarande ett problem som innebär ekonomiskt bortfall. Inom landskapet finns det även en landbaserad odling för produktion av yngel. Denna ägs och drivs av Ålands landskapsregering och producerar yngel för utplantering. Sättfisken för de kommersiella fiskodlingarna kommer huvudsakligen från övriga Finland. | Kräftodlingen på Åland har inte utvecklats nämnvärt under den gångna åren. Det finns ett fåtal dammanläggningar som producerar kräftor för försäljning och verksamheten utgör endast en bisyssla för utövarna. Det ringa intresset för kräftodling beror delvis på den relativt goda tillgången på naturliga kräftor i de åländska insjöarna.
Situationen beträffande fisk- och kräftsjukdomar har under den gångna perioden varit tillfredsställande på Åland. Furunkulos och vibrios har tidigare varit de sjukdomar som har skapat de största problemen men genom att utveckla metoder för att stickvaccinera fisken mot dessa sjukdomar kan problemen till stor del undvikas. Den allvarliga virussjukdomen VHS upptäcktes första gången på Åland år 2000 och år 2002 var ett stort antal enheter infekterade. Ett riksomfattande saneringsprogram har utarbetats och är under förverkligande, och har gett lovande resultat. Kräftpest spreds på 60-talet till två sjöar på Åland i samband med inplantering av signalkräfta. Spridning har inte skett och de flesta sjöar har ett naturligt bestånd av flodkräfta.
|
