Antal sportfiskare - osäkert men rimlig bedömning

Inför beredningen av en hållbar finansiering av fiskevården gjordes beräkningar av Visit Åland sommaren 2016 om antalet gästande sportfiskare på Åland och det är dessa uppgifter som har använts i lagförslaget om införande av fiskevårdsavgift (lagförslag nr 35/2016-2017). Enligt näringsavdelningens bedömning är det rimligt att anta att antalet sportfiskare är 20.000 – 27.000 per år. I beräkningen av det ekonomiska utfallet av lagförslaget används siffran i det lägre intervallet 20.000 och uppskattningen är att 75 procent eller 15.000 av dem betalar fiskevårdsavgift det första året.

Den officiella övernattningsstatistiken där det redovisas hur många övernattningar vars huvudsakliga syfte var sportfiske gäller stugbyar med minst 5 stugor. År 2013 var 16 procent eller 16.145 av fritidsövernattningarna sportfiskeövernattningar (ÅSUB Statistik 2014:1). Genomsnittlig vistelsetid i stugbyar var 3,9 dygn varför 4.140 personer i större stugbyar då kan beräknas vara sportfiskare.

Var femte år görs en stor undersökning om turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland. Vid denna insamlas underlag om alla övernattningar t.ex. i mindre stugbyar, enskilda stugor, icke-kommersiella övernattningar i eget fritidshus eller hos släkt och vänner. Vid den senaste undersökningen år 2013 (ÅSUB Rapport 2014:1) var det totala antalet övernattningar 1.660.000 st jämfört med den årsvisa officiella övernattningsstatistiken 415.839 övernattningar år 2013 för hotell, gästhem/pensionat, stugbyar med minst 5 stugor och campingplatser (ÅSUB Statistik 2014:1). Av dem som besökte Åland 2013 uppgav 4 procent att det huvudsakliga syftet med besöket var att fiska och att vistelsetiden var 4,7 dygn. Med beaktande av att besökare har olika lång vistelsetid beroende på logiform ger den totala övernattningsstatistiken vid handen att antalet turister var ca 333.000 st och om 4 procent av dem kom med huvudsakligt syfte att fiska blir antalet sportfiskare ca 13.300.

Från den officiella övernattningsstatistiken för större stugbyar vet vi att 16 procent kom med huvudsakligt syfte att fiska. Appliceras den andelen på alla övernattningar i stuga blir antalet sportfiskare ca 13.000 – 16.000 beroende på vistelsetid mellan 3,9 till 4,7 dygn. Läggs dessa till att det kan finnas besökare med huvudsakligt syfte att fiska även i andra logislag än stuga är bedömningen att antalet sportfiskare uppgår till 20.000 – 27.000 st fullt rimlig.

Det finns flera osäkerhetsmoment vid beräkningen av antal sportfiskare. Vistelsetiden påverkar omräkningen från övernattningar till personer. Hur många har angett sportfiske som huvudsakligt syfte och hur många har nöjt sig med att ange fritid? Hur många av de ca 110.000 personer årligen som bor i eget fritidshus och hos släkt och vänner definierar sig som sportfiskare eller kommer för nöje och avkoppling? Det finns en osäkerhet men den uppskattning som görs i lagförslaget är en rimlig bedömning.

I lagförslagets redovisning av de ekonomiska konsekvenserna uppges fel källa för uppskattningen av antalet sportfiskare per år. Rätt källa är landskapsregeringen (näringsavdelningen).

Linnéa Johansson, avdelningschef vid näringsavdelningen, Ålands landskapsregering