Rösträtt vid 16 år och andra valreformer

Nu har alla kommuner svarat på remissen om 16-års-gränsen för rösträtt i kommunalval och i rådgivande kommunala folkomröstningar. En sammanställning av remissyttrandena bifogas.

Sammanställningen visar att fyra kommuner förordar förslaget, två är tveksamma och de övriga avstyrker. De kommuner som avstyrker gör det på allmänna grunder. Dels tvivlar man på ungdomars intresse och förmåga att delta i val, dels anser man att rösträtt och valbarhet bör höra ihop. Ingen kommun redovisar några förväntade följder för sin egen del av förslagen.

De övriga remissinstanser som har svarat är övervägande positiva till förslaget.

Landskapsregeringen ordnade under remisstiden ett rådslag om sänkning av rösträttsåldern, där erfarenheter från framför allt Norge redovisades. Endast ett fåtal kommuner och andra remissinstanser var närvarande vid rådslaget. De som deltog är överlag positiva till förslaget. Ökad kunskap innebär uppenbarligen en mera positiv inställning.

En majoritet av ålänningarna bor i kommuner som säger ja till förslaget. Också de flesta av de olika grupper av ungdomar som har hörts är positiva. Dock framgår det i de flesta fall inte hur stora grupperna är. Det går därför inte att säga hur stor andel av alla ungdomar grupperna representerar.

Förslaget omfattas av hela landskapsregeringen och bereds nu vidare för att kunna föreläggas lagtinget i början av hösten. Ändringarna kommer att vara tillfälliga och gälla till utgången av år 2022. Det blir alltså nästa lagting som får ta ställning till om rösträttsåldern ska sänkas permanent, och om en sänkning också ska omfatta lagtingsvalet.

Förslaget innebär att gränserna för Ålands självstyrelse prövas. Grundlagen innehåller bestämmelser om rösträtten i kommunala val och folkomröstningar som kan tolkas på olika sätt i förhållande till Ålands självstyrelselag.

Röstning per internet och insatser för att främja den politiska jämställdheten

När det gäller övriga förslag till valreformer, exempelvis röstning per internet och insatser för att främja den politiska jämställdheten, finns det en bred uppslutning bakom förslagen. Givetvis finns också här några kritiska synpunkter. Förberedelserna för att införa röstning per internet pågår redan, men först under nästa år kommer det att stå klart om det är möjligt på ett tillräckligt säkert och ekonomiskt försvarbart sätt.

Förslagen om kandidatnomineringen och jämställdhetsbonusen berör i första hand lagtingsvalet, men ändå har inget av lagtingspartierna avgett något utlåtande i de frågorna. I det förra lagtinget fanns en bred uppslutning bakom behovet av ökad jämställdhet och en positiv inställning till att begränsa antalet kandidater som får ställas upp. Den nu gällande gränsen är tre gånger det antal som ska väljas. Det betyder 90 kandidater i lagtingsvalet och mellan 27 och 81 i kommunalvalet beroende på antal platser i fullmäktige. Så många kandidater har inte nominerats någonstans av någon aktör under de senaste valen. Vilken begränsning som införs kommer att klargöras under beredningen av en ny vallag, som planeras till nästa år.

Förslaget om en jämställdhetsbonus för de aktörer som nominerar jämställda kandidatlistor för lagtingsvalet kan införas utan lagändringar. Ändringen i praxis för fördelningen av stöd till lagtingspartierna träder i kraft från år 2020, så att partierna är medvetna om saken under nomineringen av kandidater till valet 2019. Landskapsregeringen har inte velat införa någon obligatorisk kvotering av platserna.

Jämställdhetsbonusen innebär inte några merkostnader för landskapet, den innebär enbart en delvis ny fördelning av befintliga medel.

Vallagsreformer

De övriga vallagsreformer som är aktuella får stort understöd av remissinstanserna. I några fall har kommuner också egna förslag till reformer. Dessvärre finns det inga nya förslag till åtgärder för att komma till rätta med det stora antalet ogiltiga röster.

Alla förslag kommer att övervägas under arbetet med en ny vallag. Ålands nuvarande vallag är ända från 1970, dock med omfattande senare ändringar och tillägg. Alla ändringar har gjort lagen svåröverskådlig och språkligt osammanhängande.

Landskapsregeringen har också beslutat avskriva frågan om en flyttning av valdagen till våren – ingen ytterligare beredning av den saken kommer att ske under mandatperioden, såvida det inte kommer starka signaler från lagtinget.

Mer information

Politiskt ansvarig:

Nina Fellman

Kansli- och kommunminister

PB 1060

AX-22111 Mariehamn

Telefon: +358 18 25379

Mobil: +358 40 8360220

E-post: nina.fellman@regeringen.ax

Mer information lämnas också av valadministratör Casper Wrede:

Telefon: +358 457 3425043

E-post: casper.wrede@regeringen.ax