Behandling
Avloppsvatten behandlas genom
· rening i Lotsbroverket i Mariehamn
· rening i kommunala reningsverk i Eckerö, Lumparland, Geta, Föglö, Vårdö, Sottunga och Kökar
· rening genom enskilda avloppslösningar för bosättning, industrier, turistanläggningar, gästhamnar m.m. främst i glesbygden
· kretsloppsanpassad behandling genom våtkompostering av toalettvatten från Bomarsund och Prästö i Sund, genom urinseparering i radhus i Vårdö, genom separering av urin/fekalier i enskilda avloppsanläggningar
Till Lotsbroverket leds avloppsvatten från stora delar av Jomala, Lemland, Finström, Saltvik och Sund. Från och med nästa år kommer avloppsvatten även från Hammarland att ledas till Lotsbroverket. Kumlinge, Brändö och Kökar planerar nya avloppsreningsverk.
 
I landskapet finns ca 6700 hushåll utanför Mariehamn. Uppskattningsvis 2700 hushåll eller ca 40 % av hushållen på landsbygden har idag kommunalt avlopp. En översiktlig bild av avloppsvattenbehandlingen finns under avloppsbehandling på Åland.

Reningskrav och avloppstillstånd
Reningskraven för små avloppsanläggningar (högst 25 pe) är:
· fosforreduktionen skall vara minst 80 %
· kvävereduktionen skall vara minst 40 %
· reduktionen av organiska ämnen räknat som reduktion av BOD7-värde skall vara minst 90 %
Reningskraven för stora avloppsanläggningar är som regel strängare än för små.

Kommunen beviljar avloppstillstånd och fungerar som tillsynsmyndighet fr.o.m. 1.12.2008 för små avloppsanläggningar, d.v.s. anläggningar för hushålls- eller motsvarande avloppsvatten motsvarande högst 25 personekvivalenter (pe). Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, tidigare Ålands miljöprövningsnämnd, prövar ansökningar om tillstånd för eller miljögranskning av de större avloppsanläggningarna och utövar även tillsynen över dessa.  

Mer detaljerade uppgifter om reningskrav och avloppstillstånd finns under ÅFS 130/2008  bilaga 2. Anvisningar vid planering av enskilda avloppsanläggningar finns under ”anvisningar för planering”   

Avloppsprojekt och finansieringsstöd
Det s.k. Lotsbroprojektet håller på att avslutas. Genom projektet kommer avloppsvatten från stora delar av Finström, Saltvik, Sund och Hammarland att behandlas i Lotsbroverket. Fördelarna med avloppsrening i Lotsbroverket jämfört med rening i små kommunala reningsverk och i enskilda avloppsanläggningar är främst en hög reningsgrad och att utsläpp av avloppsvatten till inre vattenområden, såsom Lumparnsystemet, undviks. 

Landskapsregeringen beviljar finansieringsstöd för kommunala avloppsprojekt i enlighet med kommunernas avloppsplaner. Under åren 2007 och 2008 beviljades stöd för fler än 50 projekt. Stöd har beviljats under år 2008 även för ombyggnaden av dåligt fungerande enskilda avloppsanläggningar. Särskilt stöd ges för sådana kretsloppsanpassade avloppsanläggningar där urin eller både urin och fekalier separeras från BDT-vattnet på villkor att näringsämnena som finns i urinen/fekalierna kommer att användas som gödningsämnen. Mer uppgifter om stöd för kretsloppsanläggningar finns under ”kretsloppsanläggningar” 

Mål och åtgärder
Avloppsvatten behandlas för att:
· hindra smittspridning via avloppsvatten
· minska utsläppen av närsalter och miljöfrämmande ämnen
· möjliggöra återföring av näringsämnen till jordbruket.

Risken för smittspridning via avloppsvattnet är störst då behandlingen inte är hygienisk eller då grundvatten som används som hushållsvatten är förorenat av avloppsvatten. Bad i vatten där dåligt renat avloppsvatten rinner ut innebär även en risk för smittospridning. Risken för smittspridning minimeras främst genom god hygien och genom att undvika grundvatten och badvatten som kan innehålla bakterier.

Alla mål att minimera utsläppen av näringsämnen i avloppsvatten har inte uppnåtts. Tack vare Lotsbroprojektet som genomförts de senaste åren har man i praktiken minimerat utsläppen av näringsämnen i det avloppsvatten som leds till Lotsbroverket under förutsättning att skötseln av reningsverket fungerar som den ska. Det som ännu återstår av Lotsbroprojektet är inkopplingen av avloppsvattnet från Chips Ab. Beträffande de övriga kommunala reningsverken går det att åtminstone i någon mån att höja reningsgraden. I flera av reningsverken, i t.ex. Eckerö, Lumparland, Föglö, tas avloppsvatten emot som inte är normalt hushållsavloppsvatten och som tidvis förorsakat problem i reningsprocessen. En viktig åtgärd är därför att optimera reningsprocessen utgående från att avloppsvattnet inte alltid är normalt hushållsavloppsvatten och att avloppsvattenflödet varierar.

Det finns för närvarande ett relativt stort antal anläggningar i landskapet som inte är anslutna till ett kommunalt avloppsledningsnät och som har en avloppsbehandling som inte är godkänd. Ett ekonomiskt problem för t.ex. en turistföretagare är att turistanläggningens avloppsbehandling borde vara dimensionerad för toppbelastningen under högsäsongen.

Åtgärder för att förbättra avloppsreningen vid enskilda fastigheter pågår som bäst. Före årsskiftet 2008/2009 skall alla enskilda avloppsanläggningar med enbart slamavskiljare vara åtgärdade och före 1.1.2014 ska alla enskilda avloppsanläggningar fylla de krav som ställs i förordningen ÅFS 130/2008. För att öka reningsgraden och därmed minska utsläppen av när-ingsämnen är en målsättning att i så stor utsträckning som möjligt ansluta avloppsanläggningar till kommunalt avlopp, särskilt till Lotsbroverket, eller att kretsloppsanpassa avloppsanläggningarna. 

Vid en kretsloppsanpassning avloppsbehandling där urin/fekalier behandlas skilt för sig når man med god marginal målet att återvinna 50 % av fosforn i avloppsvattnet under förutsättning att urinen/fekalierna används som gödningsämnen. Urin och fekalier innehåller mycket växtnäringsämnen, främst kväve, fosfor och kalium, som kan ersätta handelsgödsel i lantbruket. Det finns idag metoder som möjliggör återföring av näring från avlopp till odling på ett hygieniskt säkert sätt. Landskapsregeringen beviljar bidrag för byggandet av kretsloppsanpassade avloppsanläggningar. Mer information om kretsloppsanpassad avloppsbehandling finns under ”kretsloppsanläggningar”  

Målsättningen är att minst 50 procent av fosforn i avloppsvattnet ska kunna återvinnas. Målsättningen uppnås för närvarande inte men skulle kunna uppnås om fosforn i rötslammet från Lotsbroverket skulle återföras till jordbruket. För att göra det möjligt borde halterna av förorenande ämnen i rötslammet ytterligare minska. En första åtgärd skulle vara att noggrant undersöka om det avloppsvatten som kommer till verket från t.ex. industrier och företag innehåller ämnen som borde ha sorterats ut i avfallshanteringen. Ifall alla oönskade ämnen i avloppsvattnet skulle vara bortsorterade skulle man kunna kvalitetssäkra slammet och sprida ut det på åkermark utan risk för hälsa och miljö. För att få ett rent slam är det viktigt att man i de enskilda hushållen inte blandar in i avloppsvattnet lösningsmedel, färgrester, läkemedelsrester, cigarettfimpar m.m.