Om man vill ta bort näring från vattnet genom skörd av vass, hur skall man då göra?
Den största biomassan uppnås under blomningen, d.v.s. under juli-augusti. Under samma period är det som mest näring bunden till de ovanjordiska delarna av vassen. Således bör vassen skördas under denna period. Man har beräknat att skörd av tät, grön vass under sommaren tar bort ca. 9 kg fosfor och 100 kg kväve per hektar. Det motsvarar årsutsläppen av orenat avloppsvatten från ca.10 personer vad gäller fosfor och ca. 20 personer vad gäller kväve. Om motsvarande vass skulle skördas på vintern skulle man få bort 10-20 % av näringsmängderna.
Om avsikten är att år efter år skörda vass och ta bort maximalt med näring bör vassen slås över vattenytan. En skörd under vattnet medför att vassen försvinner efter ett antal år. Man bör försöka slamma upp så litet som möjligt av bottensedimentet under skörden eftersom man då får ett läckage av näring. Det är lämpligt att lämna en bård av vass mot öppet vatten för att fungera som en vågbrytare och förhindra uppslamning och borttransport av sediment.
Om man vill skörda vass för att få den att försvinna, hur skall man göra då?
Om man vill få vassen att försvinna bör den skördas under blomningen, eller från mitten av juli till och med augusti. Under den perioden är det som mest näring bunden till de ovanjordiska delarna av vassen.
För att ge bäst effekt bör vassen skördas under vattnet. Genom skörd under vattnet minskas syretillförseln till den ihåliga jordstammen. Skörden kan behöva upprepas under några år för att vassen helt skall försvinna.
Vilken utrustning skall man använda?
Det skonsammaste för miljön torde vara att använda skäror och liar som i gamla tider. Nackdelen med detta är att det ät arbetsdrygt. Nuförtiden har man ibland använt röjsåg och traktorer med slåttermaskin på torrare områden. Under de senaste åren har det även varit möjligt att hyra speciella skördefarkoster. Kostnaderna för skörd av grön vass med vasskördemaskiner uppskattades 1997 till 3.500 mk per hektar.Kostnaden inkluderade inte slutligt omhändertagande av vassen.
Hur skall skördad vass helst hanteras?
Beroende på vad man väljer att använda vassen till skall vassen skördas och hanteras på olika sätt. Om man skördar vassen grön är kompostering ett alternativ som skulle kunna fungera. För några år den gjorde miljöbyrån i samarbete med Ålands försöksstation ett komposteringsförsök av vass. Det visade sig då att kompostering helst bör ske av hackad vass som är skördad tidigt, kanske 10-25 juli, innan vassen blir för fiberrik och torr. Olika alternativ finns där olika material kan blandas med vassen. Åtminstone vid något av de försök som gjordes visade det sig att den komposterade algmassan gav ökad skörd jämfört med en kontrollyta, där man inte tillförde gödsel.
Ett alternativ till kompostering är torkning för vidare användning på samma sätt som för vinterskördad vass.
Om man väljer att skörda vass på vintern finns flera potentiella användningsmöjligheter. Generellt kan sägas att det är betydligt lättare att skörda vassen på vintern på is. Ett alternativ för användning är taktäckning. Det finns en viss efterfrågan på Åland för detta. Närmare uppgifter om tillvägagångssätt kan ges vid etnologiska sektionen vid Museibyrån. Andra alternativ för användning är förbränning där vinterskördad vass är att likna vid halm och hö. Närmare uppgifter om förbränning för uppvärmning av egnahem kan ges vid Ålands Teknologicentrum. I framtiden kan det komma ytterligare användningsmöjligheter, t.ex. förbränning i större avfallsförbränningsanläggningar eller som strömaterial vid större komposteringsanläggningar.
Om man vill ta bort näring från vattnet bör den skördade vassen inte brännas på stranden. Då kan närsalterna lätt läcka ut i vattendraget igen där de kan utnyttjas av t.ex. alger.
Finns det möjligheter till bidrag för vasskörd i vattenvårdande syfte?
I landskapsregeringens budget för år 2002 finns medel för understöd för vattenförbättrande åtgärder. Medel kan beviljas för projekt som minskar belastningen på olika vattenområden samt för sanering och restaurering av vattendrag. Vid sanering och restaurering ges i första hand stöd när det samtidigt genomförs åtgärder för minskning av utsläppen vid källan eller tillrinningsområdet. Huvudregeln är att bidrag kan beviljas med högst 50 % av kostnaderna.
Källa:
Effekter på vasskörd på vattenväxter; undersökningar i Markusbölefjärden. Sinikka Suomalainen, Forskningsrapport från Husö biologiska station, nr 49, 1986
För ytterligare uppgifter, kontakta:
Mikael Wennström, tel. 25455, e-post mikael.wennstrom[at]regeringen.ax
