Finland
Valideringen i Finland bygger nästan uteslutande på systemet med
fristående examina. Valideringen utgår således från färdigt fastslagna kravspecifikationer i form av examensmoduler som även fungerar som måttstock för erkännande av kunnande. En person som har yrkeskunnande har rätt att avlägga fristående examen utan förberedande utbildning. I praktiken genomgår dock ca 90 procent av de som avlägger examen en förberedande utbildning.
Universitet och högskolor ger information om
AHOT - projektet på en sida som handlar om evaluering och validering av realkompetens vid universiteten. AHOT är finskans motsvarighet till engelskans APEL och RPL (Accreditation of Prior and Experiential Learning, Recognition of Prior Learning). APEL betyder evaluering (identifiering) och validering (erkännande) av tidigare inhämtad kunskap och är en viktig del av det livslånga lärandet.
Sverige
Under åren 2004-2007 verkade
Valideringsdelegationen i Sverige. Delegationens uppdrag var att initiera, organisera och genomföra utvecklings- och spridningsinsatser i syfte att höja kvaliteten, stärka legitimiteten och öka likvärdigheten avseende validering av vuxnas kompetens och kunskaper. Valideringsdelegationen lämnade sin
slutrapport våren 2008.
Valideringsverksamheten i Sverige är i dag inte samordnad, men validering erbjuds runtom i landet. Validering erbjuds vanligen av vuxenutbildningen, arbetsförmedlingen och/eller försäkringskassan eller i samarbete mellan dessa. Metoderna skiljer sig en aning från ort till ort, men grundstrukturen är den samma (kartläggning, dokumentation, värdering, bedömning/validering). Verksamheterna är ofta uppbyggda kring lokala behov och därför erbjuds validering ofta endast inom vissa sektorer.
Valideringsprojektet har kontinuerlig kontakt med ett par av valideringsdelegationens medlemmar, som fungerar som rådgivare och "bollplank".
Övriga Norden
Juridiska grunder för validering
Lagstiftning på EU-nivå
På EU-nivå i första hand är direktivet 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer samt Lissabonkonventionen (1997) som är relevanta för valideringsprojektet.
EU-direktivet 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer innehåller regler för hur en viss yrkesexamen ska behandlas i andra EU-länder där yrket är reglerat och kräver någon form av auktorisation. Syftet är att underlätta för den som vill arbeta i ett reglerat yrke i ett annat EU/EES-land än där man har erhållit sin yrkeskvalifikation.
Lissabonkonventionen reglerar ömsesidigt akademiskt erkännande, d.v.s. tillträde till högre utbildning, tillgodoräknande av studieperioder och antagning till fortsatta studier. Utgångspunkten är att all högre utbildning ska erkännas.
Lagstiftning på nationell nivå
Genom
lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer implementeras
EU-direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer (2005/36/EG). Ålands landskapsregering notifierade den 3.12.2007 genomförandet av direktivet. I notifieringen konstateras att lagstiftningsbehörigheten på området dels är landskapets och dels rikets, men att merparten av den yrkeskompetens som berörs i direktivet faller under rikets lagstiftningsbehörighet. I notifieringen konstateras att Finlands notifiering således även gäller Åland. Inget nämns om de områden som är under åländsk behörighet. Detta skapar tolkningsproblem. Behörighetsfördelningen behöver klargöras.
Lagen om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför stadgar om grunderna för jämställande av examina och studieprestationer. Högskolestudier utomlands medför enligt lagen samma behörighet för en offentlig tjänst eller befattning som de högskolestudier i Finland som krävs för tjänsten eller befattningen, om dessa studier har jämställts med varandra genom beslut som har fattats med stöd av lagen.
Åländsk lagstiftning
Det finns ingen åländsk lagstiftning som direkt berör validering eller erkännande av tidigare kunnande. I läroplansgrunder, läroplaner och reglementen finns stadganden om tillgodoräknande. I lagar om olika offentliga verksamheter regleras i viss utsträckning den behörighet som krävs för vissa tjänster.
I
landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet stadgas om främjandet av sysselsättningen direkt eller med hjälp av kompetenshöjande utbildning, om förmedling, vägledning och information. Därtill stadgas att det vid behov ska ordnas information om tjänster och åtgärder som syftar till att främja sysselsättning. Det ska erbjudas vägledning för yrkesval och kompetensutveckling och den enskilde ska få hjälp med att utarbeta en plan i syfte att underlätta yrkesvalet och kompetensutvecklingen. Dessutom stadgas om vägledande diskussioner och lämplighetsutredningar samt information i frågor om utbildning.
Europeiska styrdokument och rekommendationer
Det europeiska centret för utveckling av yrkesutbildning, Cedefop, har publicerat förslag till riktlinjer för validering. Riktlinjerna baseras på drygt två års intensivt utbyte av erfarenheter av validering mellan fler än 20 europeiska länder. Riktlinjerna syftar till att stödja en fortsatt utveckling av validering på europeisk, nationell och lokal nivå. Vid formandet av riktlinjerna har man bl.a. utgått från de gemensamma europeiska principerna för identifiering och validering av icke-formellt och informellt lärande (se nedan). Riktlinjerna är inte på något sätt bindande utan ska ses som ett praktiskt verktyg som ger goda råd. Riktlinjerna finns publicerade i en rapport (90 s.) på engelska.
I sitt
vuxenutbildningsmeddelande från 2006 presenterar EU-kommissionen fem viktiga budskap. Ett av budskapen handlar om att medlemsstaterna under perioden 2007-2011 bör införa system för validering och erkännande av icke-formellt och informellt lärande på grundval av de europeiska principerna för validering.
EU:s ministerråd antog år 2004
gemensamma europeiska principer för identifiering och validering av icke-formellt och informellt lärande. Principerna ska garantera överensstämmelse och ett brett godkännande av olika metoder och system i medlemsländerna samt möjliggöra överföring och godkännande av resultat av lärande i olika sammanhang.
European Qualifications Framework, EQF, är ett nytt EU-system för att jämföra utbildningar. EQF innehåller åtta olika nivåer som beskriver vad den studerande har lärt sig och är kapabel att utföra. Med hjälp av det nya systemet kan arbetsgivare och utbildningsanordnare direkt se vilka kvalifikationer en viss utbildning ger. EQF-nivåerna ska anges i alla nationella utbildningsbevis senast år 2012. I Finland har en arbetsgrupp utrett frågan. I juni 2009 presenterade de sin
rapport (på finska) med förslag till handlingsplan för Finlands del. Ett
kort sammandrag på svenska finns även.
Europasset består av fem dokument som syftar till att hjälpa studerande och arbetstagare att påvisa sitt kunnande i hela Europa. Passet är en personlig kompetensportfölj som ger en tydlig helhetsbild av innehavarens kunnande. Europass-arrangemanget bygger på Europaparlamentets och ministerrådets beslut om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter.
Utbildningsstyrelsen ger närmare information om Europasset. Ålands vårdinstitut utfärdar redan Europass tillsammans med examensbevis för närvårdare.
Bolognadeklarationen innefattar bl.a. en överenskommelse om samordning av högre utbildning i Europa, stärkande av utbildningens kvalitet, erkännande av högre utbildning mellan olika länder samt större mobilitet mellan de europeiska utbildningssystemen. Mer inforamtion finns hos
Utbildningsstyrelsen och
EU-kommissionen.
I
Lissabonstrategin uppställs strategiska mål till år 2010. Enligt strategin ska utbildning och anställbarhet bli en integrerad del av den ekonomiska politiken.
Kopenhamnsdeklarationen om främjande av ett närmare europeiskt samarbete om yrkesutbildning fastslår att utvecklingen av gemensamma principer avseende erkännande av icke-formellt och informellt lärande bör prioriteras i avsikt att garantera en ökad överensstämmelse mellan skilda lösningar i olika länder och på olika nivåer.
Reykjavikdeklarationen fastslår principer för att ytterligare stärka det nordiska samarbetet samt konkretiserar och anpassar principerna i Lissabonkonventionen och Bolognadeklarationen till nordiska förhållanden.
EU:s ministerråds slutsatser om vuxenutbildning från maj 2008 betonar vikten av gemensamma europeiska principer för identifiering och validering av icke-formellt och informellt lärande. Dessutom betonas utvecklingen av metoder och verktyg som krävs för att bedöma centrala kvalifikationer och kompetenser, även sådana som har förvärvats utanför det formella undervisningssystemet, och få dem validerade och fastställda som inlärningsresultat, samtidigt som man främjar förfarandena för validering och erkännande.
Finländska styrdokument och rekommendationer
European Qualifications Framework, EQF, är ett nytt EU-system för att jämföra utbildningar. EQF innehåller åtta olika nivåer som beskriver vad den studerande har lärt sig och är kapabel att utföra. Med hjälp av det nya systemet kan arbetsgivare och utbildningsanordnare direkt se vilka kvalifikationer en viss utbildning ger. EQF-nivåerna ska anges i alla nationella utbildningsbevis senast år 2012. I Finland har en arbetsgrupp utrett frågan och i juni 2009 presenterade de sin
rapport med förslag till hur frågan om både nationell och europeisk referensram ska se ut för Finlands del. Rapporten är på finska, men det finns ett
kort sammandrag på svenska. På Åland kommer Ålands landskapsregering att fatta särskilt beslut rörande de åländska utbildningarnas inplacering i den europeiska referensramen.
Finlands universitetsrektorers råd och Rådet för yrkeshögskolerektorerna presenterade i mars 2009 i rapporten "
Från inlärning till kompetens: Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens" rekommendationer rörande validering. I rapporten betonas vikten av en övergång till komptensbaserat lärande och rapporten slår fast att kompetens som förvärvats genom arbetserfarenhet ska bedömas i förhållande till den kompetens som förutsätts i läroplanen. Läroplanen ska således utgöra "måttstock" vid validering.
Rapporten tar upp områdesspecifika frågor för sektorerna handelsvetenskap och företagsekonomi, sociala området, hälsovård samt teknik. Rapporten sammanfattas med 21 rekommendationer.
I Finlands regerings politikprogram för arbete, företagande och arbetsliv konstateras att bristen på yrkeskunnig arbetskraft försvårar verksamheten i många branscher. Bristen ställer hinder även för företagens tillväxt. Problemen beskrivs som en följd av att det på arbetsmarknaden inte finns en sådan kompetens som skulle behövas i företagen. Problemen beskrivs också som en följd av att arbetstagarna inte finns på samma ställe som de arbetsplatser som behöver arbetskraft. Då befolkningen i arbetsför ålder börjar minska efter år 2010 är det enligt regeringen viktigt att problemen med matchning av kompetenser har kunnat minskas väsentligt.
Den totalreform av den yrkesinriktade vuxenutbildningen som undervisningsministeriet har inlett avser också att utreda problemet med att kompetenskraven och arbetstagarnas yrkeskunnande inte matchar varandra. Verksamhetsperioden för ledningsgruppen för denna totalreform pågår till slutet av 2010.
Åländska styrdokument och rekommendationer
Den av landskapsregeringen tillsatta arbetsgruppen med uppdrag att bereda frågor om validering av realkompetens föreslår i sin i sin slutrapport från februari 2007 att landskapsregeringen ska starta ett ESF-projekt för att skapa att åländskt valideringssystem.
Den 20 december 2007 fastslog landskapsregeringen att man med validering avser "en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de har förvärvats". Samtidigt beslöt landskapsregeringen att vidta åtgärder för att utveckla ett verktyg för kompetensanalys så att tidigare inhämtad kunskap och erfarenhet kan tillgodoräknas för den åländska befolkningens behov. Med verktyg för kompetensanalys avser regeringen validering.
Ålands landskapsregerings integrationskommitté presenterar i sin rapport från november 2007 strategier för landskapets integrationspolitik. Kommittén efterlyser mer flexibla sätt att bedöma och godkänna kompetens. Landskapsregeringen har meddelat att man avser anställa en projektledare som från och med 2009 ska arbeta med integrationsfrågorna.
Ålands landskapsregerings vuxenutbildningskommitté föreslår i sitt betänkande från april 2007 att det utvecklas en infrastruktur för vuxenutbildning på Åland. Professionell validering och individuell studieplanering föreslås vara integrerade i infrastrukturen. Ett system för validering av realkompetens föreslås som en av flera parallella utvecklingsuppgifter inom ramen för uppbyggnaden av en infrastruktur för vuxenutbildning. Landskapsregeringens vuxenutbildningsenhet ska senast den 15.12.2008 presentera en handlingsplan för förverkligandet av en infrastruktur för vuxenutbildning på Åland.
Projektet Flex Learn framarbetade under åren 2004-2007 ett förslag till inrättandet av öppen gymnasialstadieutbildning med vuxenprofil. Projektet tog fram kurser i allmänna behörighetsgivande ämnen i enlighet med läroplansgrunderna. I projektrapporten konstateras att det i dag saknas en brobryggande funktion, vissa vitala delar samt samordning och tydliga sökvägar för vuxenutbildning. Ett system för hur vuxna kan få sina tidigare kunskaper kartlagda och validerade ingår i scenariot för Flex Learn. Förslaget har inte lett till några åtgärder.
validering[at]regeringen.ax
tel. +358 (0)18 25000
