Validering på Åland - reglerade yrken

Validering på Åland – reglerade yrken

Erkännande av yrkeskvalifikationer

EU strävar efter att avskaffa hindren för fri rörlighet för personer och tjänster. Syftet med EU-direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer är att underlätta för den som vill arbeta i ett reglerat yrke i ett annat EU-land än där man har fått sin yrkeskvalifikation. Direktivet innehåller regler för hur en viss yrkesexamen ska behandlas i andra medlemsländer där yrket är reglerat och kräver någon form auktorisation eller legitimation. I Finland implementeras direktivet genom en lag.

På EU-kommissionens hemsida finns en förteckning över reglerade yrken i olika EU-länder samt uppgifter om vilken myndighet man ska vända sig till för närmare information och erkännande i respektive land. Företeckningen över reglerade yrken i Finland finns här.

Yrkeskvalifikationsdirektivets verkan på Åland

Ålands landskapsregering har meddelat att Finlands notifiering av direktivet även gäller Åland. På vissa relevanta områden har dock Åland egen lagstiftningsbehörighet (bl.a. utbildningssektorn).

Projektet Validering på Åland har låtit utreda yrkeskvalifikationsdirektivets konsekvenser för Ålands del.

Utredningen, som gjorts av juristen Tomas Lundberg, omfattar en analys av direktivet, en utredning av vilka rättsområden som regleras i direktivet samt en utredning över Ålands lagstiftningsbehörighet på de rättsområden som regleras i direktivet. Därtill innehåller utredningen en genomgång av gällande landskapslagstiftning på dessa områden samt analys och beskrivning av vilka alternativ som kan användas i de fall lagstiftningsåtgärder behöver vidtas. Slutligen görs en bedömning av vilka administrativa verkningar direktivet har för Ålands del samt en bedömning av huruvida erkännande av yrkeskvalifikationer i enlighet med direktivet ska handläggas på Åland och i sådana fall vilken kompetens som behövs för detta.

Tomas Lundberg konstaterar att Åland har lagstiftningsbehörighet på följande rättsområden som regleras i direktivet.

• Brand- och räddningsväsendet

• Byggnads- och planväsendet

• Socialvård

• Alkoholutskänkning

• Jord- och skogsbruk

• Undervisning

• Jakt och fiske

• Veterinärväsendet

• Rätt att leta efter, inmuta och utnyttja mineralfyndigheter

• Postväsendet

• Rätt att utöva rundradio- och televisionsverksamhet

• Vägtrafik, spårbunden trafik och båttrafik

Inom dessa områden kan landskapsregeringen fastställa krav på yrkeskvalifikationer för utövande av ett yrke inom nämnda verksamheter (dock inte för veterinärer). Landskapet har lagstiftningsbehörighet i fråga om undervisningsområdet i sin helhet. Riket har dock behörigheten gällande vilka fordringar en läroinrättning ska fylla för att ha dimissionsrätt till statens universitet.

Tomas Lundberg konstaterar att det huvudsakligen finns tre olika alternativ för implementeringen av direktivet på Åland. För det första kan landskapet stifta en allmän lag om erkännande av yrkeskvalifikationer, liksom man gjort i riket. Här finns även möjligheten att anta rikets lag (s.k. blankettlag) med de avvikelser som behövs. För det andra kan direktivet implementeras i respektive författning som reglerar yrkeskvalifikationer, liksom man gjort bl.a. i Sverige.

För det tredje kan direktivet implementeras genom en ny författning med bestämmelser för respektive yrke. Exempel på dylik lagstiftning finns bl.a. i Norge.

Tomas Lundberg föreslår det första alternativet, nämligen att det stiftas en allmän lag om erkännande av yrkeskvalifikationer och noterar i utredningen vilka bestämmelser en sådan lag ska innehålla.

När det gäller handläggningen av erkännande av yrkeskvalifikationer konstaterar Lundberg att det är möjligt att överföra bedömningen till riket i de fall Åland och riket har samma kvalifikationskrav, medan det kan vara svårare om kvalifikationskraven är olika. Lundberg anser att "det är vettigast att erkännande av yrkeskvalifikationer i enlighet med direktivet ska handläggas av landskapsmyndighet när det är fråga om yrken där landskapet har en från riket avvikande reglering". Han drar slutsatsen att det är "vettigast att landskapsregeringen handhar de förvaltningsuppgifter som hör ihop med direktivet, till den del det är landskapets behörighet. Om uppgifter skall överföras bör det kopplas till bristande kompetens och resurser vid landskapsregeringen." Läs hela utredningen.

Yrkeskvalifikationsdirektivets verkan i Finland

I Finland implementeras direktivet genom en lag. Utbildningsstyrelsen beslutar om den behörighet för statliga eller kommunala tjänster eller uppgifter i Finland som följer av en utländsk examen. För tjänsterna och uppgifterna finns det behörighetsvillkor som gäller utbildning, till exempel examen på en viss nivå, en viss examen eller bestämda studier. Ett intyg eller betyg över en utländsk utbildning ger vanligen inte direkt behörighet, utan den som studerat utomlands behöver ett beslut av Utbildningsstyrelsen om erkännande av utbildningen.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Valvira

Valvira beviljar på ansökan legitimation för följande yrken:

• läkare

• tandläkare

• provisor

• psykolog

• talterapeut

• näringsterapeut

• farmaceut

• sjukskötare

• barnmorska

• hälsovårdare

• fysioterapeut

• laboratorieskötare

• röntgenskötare

• munhygienist

• ergoterapeut

• optiker

• tandtekniker

Följande yrken har skyddad yrkesbeteckning, vilket betyder att endast de som har en av Valvira (tidigare Rättsskyddscentralen) godkänd utbildning får använda yrkesbeteckningen. Även andra personer kan verka i samma yrke som personer med skyddad yrkesbeteckning om de har fullgod utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet. De har däremot inte rätt att använda den skyddade yrkeksbeteckningen.

• ortopedtekniker

• fotterapeut

• utbildad massör

• kiropraktor

• naprapat

• osteopat

• närvårdare

• psykoterapeut

• sjukhusfysiker

• sjukhusgenetiker

• sjukhuskemist

• sjukhusmikrobiolog