Begreppsförklaringar

Jämställdhet är en kunskapsfråga

För att kunna arbeta med jämställdhet på ett professionellt sätt, behövs förankring i teori och forskning. Jämställdhet är en kunskapsfråga och kan inte reduceras till en fråga om individuella attityder och fördomar. Forskningen har bidragit med begrepp och teori som förklarar bland annat hur genus formas och kan användas för att förstå olika fenomen i den egna verksamheten. När iakttagelser från den egna verksamheten problematiseras och bearbetas är teori och forskningsresultat bra hjälpmedel.

Ordlista

Attityd
Förhållningssätt och beteende utifrån egna normer och värderingar.

Beakta kön
Att beakta kön innebär att ta hänsyn till de likheter eller skillnader som kan finnas mellan könen vad gäller makt, förutsättningar, möjligheter, behov och villkor. Att titta efter mönster som beror på eller skapar ojämställdhet samt att synliggöra, analysera och agera utifrån detta.

Beakta jämställdhet
Att beakta jämställdhet innebär att ta hänsyn till ojämställdhetsproblem som kan finnas och agera utifrån detta. Exempelvis synliggöra och analysera könsskillnader. Syftet är genom ett systematiskt jämställdhetsarbete åstadkomma jämställdhet i verksamheten och i samhället.

Bisexuell
En person som har förmåga att bli kär i och/eller attraherad av människor oavsett kön.

Cisperson
En person som identifierar sig med könet som personen tilldelats vid födseln. Cis är latin för ”på samma sida”.

Demokrati
Alla är del av befolkningen och alla ska därför vara representerade. Kallas ibland också för representativitetsargumentet, det vill säga att alla grupper ska vara representerade. Enligt Nationalencyklopedin har demokrati den språkliga betydelsen folkmakt eller folkstyre.

Diskriminering
Är när någon missgynnas eller kränks och missgynnandet eller kränkningen har ett samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det finns olika former av diskriminering, direkt eller indirekt. Även bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktion att diskriminera är former av diskriminering.

Diskrimineringsgrunder
Kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan övertygelse, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Feminism
Är en bred åsiktsinriktning eller ideologi med många olika inriktningar. Minsta gemensamma nämnare är kunskapen om de strukturella drag som skapar orättvisor mellan könen, samt att rådande genusordning begränsar könen. En feminist är en person som ser att kvinnor underordnas män och vill åstadkomma en förändring. Feminismen har tre inriktningar: radikalfeminism, liberalfeminism och den postmoderna feminismen. Det finns också två tolkningar av feminism och de benämns som särartsfeminism och likhetsfeminism.

Främja jämställdhet i förskolan
Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Det handlar om att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för att alla barn ska ha lika rättigheter och möjligheter.

Främja jämställdhet i skolan  
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Läraren ska verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen och svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer.

Fördom
Den känslomässiga delen av stereotypiserandet som utrycks som en attityd gentemot någon grupp och dess medlemmar. Ett förutfattat antagande, en generalisering om någon eller något.

Genus
Genus är ett analytiskt begrepp som främst används inom vetenskap och forskning. Det betecknar socialt och kulturellt kön, det vill säga egenskaper och förmågor som vårt samhälle knyter till kvinnor respektive män. Det vi uppfattar som kvinnligt respektive manligt förändras och omskapas över tid. Genus handlar inte om det individuella subjektets könsidentitet utan om hur könsskillnader konstrueras och symboliseras, hur de präglar och uttrycks i till exempel relationer, institutioner, lagar, texter och bilder.

Genuskontrakt
Används för att beskriva relationer mellan män och kvinnor på t.ex. arbetsplatsen eller skolan. De normer (oskrivna regler) som omedvetet skapar ramar för vad som är möjligt att göra som kvinna/man, flicka/pojke.

Genusordning
Yvonne Hirdman (professor i historia vid Stockholms universitet) beskriver ett genussystem som är uppbyggt på två principer – isärhållning (dikotomi) och hierarki. Isärhållning beskriver att män och kvinnor bland annat befinner sig på separata arbetsmarknader, att leksaker till flickor och pojkar skiljs åt m.m. Hierarki beskriver mäns överordning och kvinnors underordning. Mannen är normen och den neutrala människan. Kvinnan är undantaget och det andra könet. Dessa strukturer måste förändras för att jämställdhet ska kunna uppnås.

Genuspedagogik
Är ingen speciell pedagogik, men begreppet används för att påvisa och betona att all pedagogisk verksamhet ska ses ur ett genusperspektiv.

Genusperspektiv
Att ha ett genusperspektiv innebär att undersöka hur kön konstrueras i en viss situation. Det innebär att se hur kön ges betydelse, hur kvinnor och män, flickor och pojkar värderas, bedöms och ges skilda uppgifter i ett visst sammanhang.

Genusyrsel
R W Connells (professor i pedagogik vid Sydney Universitet) begrepp för att förklara vad som sker när genusordning ifrågasätts och det som ses som norm ställs på ända.

Granska sitt förhållningssätt
Granskning kan innebära att filma sig själv, kollegiegranskning eller spela in sig på bandspelare i interaktionen med barnen.

HBTQ
Används som samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter. H:et står för homosexuella, B:et står bisexuella och bägge handlar om sexuell läggning. T:et står för trans och handlar om hur en definierar och uttrycker sitt kön. Q:et står för queer och kan röra sig om både sexuell läggning, könsidentitet, relationer och sexuell praktik men kan även vara ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt till rådande normer.

Hegemonisk maskulinitet
R W Connell (professor i pedagogik vid Sydney Universitet) menar att det är ideal som växer fram i relationer mellan män som upprätthåller patriarkatets makt och leder till en process som påtvingar män en definition av mansrollen. Begreppet hegemonisk maskulinitet hämtar Connell från Antonio Cramskis analys av klassrelationer.

Heteronormativitet
Att heterosexualitet uppfattas som det givna och alla förväntas vara heterosexuella. Enligt heteronormen är du antingen tjej/kvinna eller man/kille där tjejer/kvinnor förväntas vara feminina och killar/män maskulina. Heteronormativitet har även tydliga kopplingar till könsmaktsordningen och antagandet om kvinnor och mäns olikhet, där det även finns tydliga kopplingar till hur dessa två kategorier ska uppföra sig. Att följa heteronormen ger fördelar, att bryta mot den kan medföra bestraffningar i någon form.

Heterosexuell
En person som har förmåga att bli kär i och/eller attraherad av människor av ett annat kön än det egna.

Homosexuell
En person som har förmåga att bli kär i och/eller attraherad av människor av samma kön.

Härskarteknik
Berit Ås (norsk socialpsykolog och politiker) definierar fem tekniker som används för att upprätthålla makt: osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam. Det har på senare tid också tillkommit två ytterliga tekniker: objektifiering samt våld och hot om våld.

Individbaserad statistik
Individbaserad statistik är statistik som direkt eller indirekt berör fysiska personer. All individbaserad statistik ska vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta.

Interkulturell kompetens
Förmågan att kunna göra avsteg från stereotyper, föra dialog, söka efter kunskap och att kunna lyssna med ett empatiskt förhållningssätt.

Intersektionalitet
Ett perspektiv som används för att undersöka hur olika normer/maktordningar samverkar. Genom en intersektionell analys blir det lättare att synliggöra hur olika maktordningar påverkar och samverkar med varandra och utgör ett hinder för lika rättigheter och möjligheter. Se även normsamverkan.

Jämlikhet
Enligt Nationalencyklopedin beskrivs jämlikhet som alla individers lika värde. Jämlikhet är nära förknippat med de mänskliga rättigheterna och det demokratiska samhället och rättssystemet.

Jämn könsfördelning
En jämn könsfördelning innebär att både kvinnor och män utgör minst 40 procent av den totala gruppen. Om något av könen utgör mer än 60 procent betraktas gruppen som kvinno- eller mansdominerad. Se även Kvantitativt jämställdhetsmått.

Jämställdhet
Enligt Nationalencyklopedin innebär jämställdhet att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av grundförutsättningarna för ett demokratiskt samhälle.

Jämställdhetsanalys
Underlag och statistik analyseras utifrån kön och makt. Därefter jämförs resultat och analys med uppställda jämställdhetsmål. Se även kvalitativt jämställdhetsmått.

Jämställd verksamhet
Jämställd verksamhet innebär en verksamhet där du arbetar för lika villkor, rättvis fördelning av resurser och makt mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt motverkar stereotypa könsroller och könsmönster. Syftar i förlängningen till att skapa ett jämställt samhälle.

Jämställdhetsintegrerade verksamhetsmål 
Mål som bidrar till att jämställdhet uppnås. Målen vilar på en analys av ojämställdheten i verksamheten och relaterar till jämställdhetsmålen som finns på lokal, nationell och transnationell nivå. Det kan räcka med att “beköna” befintliga mål exempelvis genom att ersätta “barn” med “flickor och pojkar”. Vid en jämställdhetsanalys kan det framkomma att det behövs ett helt nytt mål inom området för att uppnå lösa jämställdhetsproblemet. Ett tredje sätt att integrera verksamhetsmål är att förändra verksamhetens befintliga mål utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Jämställdhetspolitiska mål
Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma frihet och makt att forma samhället och sina egna liv. Under det övergripande målet finns sex delmål.

  • Jämn fördelning av makt och inflytande
  • Samma möjligheter för kvinnor och män till utbildning och avlönat arbete som ger ekonomisk självständighet
  • Jämn fördelning av det oavlönade hem- och omsorgsarbetet samt lika villkor för att ge och få omsorg
  • Frihet från könsrelaterat våld, kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt till kroppslig integritet

Övergripande mål för den åländska jämställdhetspolitiken

Kompensatorisk pedagogik
Medvetet förhållningssätt gentemot flickor och pojkar, där strävan är att utveckla egenskaper hos respektive kön som traditionellt sett inte utvecklas.

Kränkande behandling
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningarna kan bestå av till exempel nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiska handlingar. De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Det är absolut förbjudet för personalen i skolan att utsätta barn eller elever för kränkningar.

Kvalitativt jämställdhetsmått
Innebär att kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar ges samma vikt. Ett kvalitativt jämställdhetsmått är ett mått som tar hänsyn till kön, inflytande och makt. Se även beakta jämställdhet och jämställdhetsanalys.

Kvantitativt jämställdhetsmått
En jämn fördelning av kvinnor och män, 40/60 procent räknas som en jämn könsfördelning. En jämn representation av kvinnor och män är en avgörande förutsättning för att kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och att både kvinnor och män får möjlighet till makt och påverkan. Kvinnor och män skall med andra ord ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattande. Se även jämn könsfördelning.

Kön/genus
Med kön avses det biologiska kön som registreras för en person vid födseln eller det kön som senare fastställs för henne eller honom. Genus används för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantaget formar människors sociala kön samt varierande uppfattningar om vad som uppfattas som manligt och kvinnligt. Begreppet genus infördes i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på 1980-talet.

Könskonsekvensbeskrivning
Att redovisa vilka konsekvenser olika åtgärder eller beslutsalternativ får när det gäller bemötande och service, representation och fördelning av makt och resurser.

Likabehandling
Ett likabehandlingsarbete är att ett arbete för allas lika rättigheter och möjligheter. Alla människor föds med samma rättigheter men har inta samma förutsättningar och möjlighet att utöva dem. Förskolan och skolan har en viktig uppgift i att sträva mot alla elevers lika möjligheter.

Matriarkat
Familje- och/eller samhällssystem där den sociala, politiska och ekonomiska makten innehas av kvinnor och där religionen är centrerad kring kulten av en modergudinna.

Mångfald
Mångfald är ett ord som tolkas olika och har många dimensioner. Ibland förknippas mångfald med etnisk tillhörighet, ibland kopplas det till samtliga diskrimineringsgrunder. En del definitioner innehåller ännu fler dimensioner till exempel socioekonomi, livsstil och värderingar. Gemensamt för de olika tolkningarna är att det förknippas till de mänskliga rättigheterna och handlar om den resurs och styrka som finns i olikheters samspel.

Mänskliga rättigheter

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Ur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 1 från 1948.

Norm
I alla samhällen, kulturer och i de flesta situationer finns regler för och förväntningar på vad som är tillåtet och inte tillåtet. Dessa regler och förväntningar styr vilka egenskaper, beteenden och värderingar en person förväntas ha för att bli accepterad och bekräftas. Dessa uttalade eller outtalade regler och förväntningar kallas normer.

Enligt Nationalencyklopedin beskrivs norm som det ideal som en person förväntas anpassa sig till. Personer som lever enligt normen har lättare att få till exempel inflytande, makt eller pengar.

Normkritik
Normkritik handlar om att synliggöra normer och strukturer.

Normkritiskt granska
Normkritik är ett verktyg för att komma åt själva grunden till varför ojämlikhet uppstår. Det handlar om att ställa kritiska frågor kring de normer som en verksamhet, exempelvis undervisning, vilar på, kring vilka som inkluderas respektive exkluderas i undervisningen, vilka som den är anpassad efter och vilka som missgynnas. Syftet med att granska normer är begripa vad som möjliggör diskriminering och att bli medveten om sina egna föreställningar för att kunna ge alla individer samma förutsättningar. Kön är den indelningsgrund som jämställdhetsarbete utgår ifrån. Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Vid en djupare analys kan det visa sig att denna indelningsgrund inte räcker för att på ett adekvat sätt beskriva alla kvinnors och mäns olika livsvillkor.

Normsamverkan
Ett perspektiv som används för att undersöka hur olika normer och maktordningar samverkar. Genom en analys utifrån flera perspektiv blir det lättare att synliggöra hur olika maktordningar påverkar och samverkar med varandra och utgör ett hinder för lika rättigheter och möjligheter. Se även intersektionell.

Patriarkat
Familje- och/eller samhällssystem där den sociala, politiska och ekonomiska makten, både inom hushållet och i den offentliga sfären, innehas av äldre män, och där följaktligen varken kvinnor eller yngre män deltar i det formella beslutsfattandet.

Proaktiv
Förebyggande.

Queerteori
Feministisk inriktning och akademisk forskning som problematiserar det heteronormativa och uppdelningen i två kön. Heterosexualitet och kategoriseringen av män och kvinnor i två kön ses som konstruktioner.

3R-metoden / 4R-metoden / 5R-metoden
Konkret och praktisk metod för att kartlägga och synliggöra ojämställdheten i den egna verksamheten. De fem R:en står för: representation, resurs, resultat, realia och realisera. Metoden kan beskrivas som ett systematiskt besvarande av frågan: ”Vem får vad och på vilka villkor?”

Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan röra sig om beröringar, skämt, förslag, blickar bilder med mera. Sexuella trakasserier är ett ovälkommet uppträdande och det är den utsatta personen som avgör vad som är kränkande. Det är även viktigt att den utsatte klargör för den som trakasserar att det är ett ovälkommet beteende. Det är absolut förbjudet för personalen i skolan att utsätta barn eller elever för sexuella trakasserier.

Stereotyp
Förenklad framställning av kvinnor eller män, där grupperna kvinnor och män framställs som olika och med olika egenskaper – exempelvis män som starka och aktiva, kvinnor ofta omvårdande och passiva. Att fördomar, beteenden, språkbruk och bilder har sin grund i föreställningen att något av könen är överlägset eller underlägset. Att framställa könen på ett icke-stereotypt sätt innebär att framställa kvinnor och män i varierande roller och sammanhang som inte reproducerar normer eller föreställningar om hur kvinnor och män är eller bör vara. Detsamma gäller framställningen av förhållanden och maktrelationer mellan könen.

Traditionella könsmönster
Traditionella könsmönster förstärks då flickor och pojkar behandlas på olika sätt till följd av att pedagogers och andras föreställningar om att flickor och pojkar är olika. Ett sådant traditionellt könsmönster kan vara att flickor förväntas vara mer omtänksamma medan pojkar förväntas vara mer fysiskt aktiva.

Trakasserier
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och har koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Trakasserier är ett ovälkommet uppträdande och det är den utsatta personen som avgör vad som är kränkande. Det är även viktigt att den utsatte klargör för den som trakasserar att det är ett ovälkommet beteende. Det är absolut förbjudet för personalen i skolan att utsätta barn eller elever för trakasserier.

Utländsk bakgrund
Definition av personer med utländsk bakgrund. Person som är utrikesfödd eller som är inrikesfödd med två utrikesfödda föräldrar.

Värdegrund
En gemensam utgångspunkt som symboliserar de värderingar som ska styra allt vårt handlande och bemötande.

Publicerad 17.1.2019
Uppdaterad 17.1.2019