Som kyrkliga byggnader i kyrkolagstiftningen räknas kyrkor och klockstaplar, jordfästnings- och gravkapell samt med dem jämförbara byggnader på en begravningsplats, till exempel inhägnader, portar och hjältegravar.
Skyddet av kyrkliga byggnader, konst och inventarier regleras i Kyrkolagen (1993/1054) 14 kap.
Skyddet gäller alla kyrkliga byggnader som är uppförda före 1917 samt yngre kyrkliga byggnader som skyddas enligt beslut av kyrkostyrelsen. Skyddet gäller också byggnadens fasta inredning, målningar och konstverk som hör till byggnaden samt byggnadens gårdsområde.
För tillsyn av skyddet har en av kyrkostyrelsen, domkapitlet eller museiverket utsedd inspektör tillträde till kyrkliga byggnader.
Skyddet kan endast upphävas av kyrkostyrelsen, efter hörande av museiverket. På Åland ska även landskapsregeringen ges tillfälle att yttra sig.
Mer information om det kyrkliga byggnadsskyddet hittar du i kyrkolagen, 14 kap och i Museiverkets publikation Vård och restaurering av kyrkliga byggnader (pdf). Kompletterande information om kyrkliga byggnader på Åland finns i landskapsregeringens publikation Vård och restaurering av kyrkliga byggnader på Åland (pdf).