Translate this page to another language

Google translate is a website service that provides you with a translation of the website, to the language you choose from the list. Since it is computer generated, the translation may not always be completely correct. Please note that the Government of Åland is not responsible for any inaccuracies.

Jämställd barnomsorg

Jämställdhetsarbetet måste börja tidigt och därför är det viktigt att genus- och jämställdhetsperspektiv integreras som en naturlig del i den åländska barnomsorgen. Arbetet med genus- och jämställdhetsfrågor ingår som en del av uppdraget att arbeta inom barnomsorgen. I Förundervisningsprogrammet antaget av Ålands landskapsstyrelse år 2004 formuleras detta uppdrag och kan därför inte kan väljas bort. Detta innebär att all personal inom barnomsorgen skall arbeta med jämställdhet. År 2010 antog Ålands landskapsregering en handlingsplan – En jämställd barnomsorg - för arbetet, finns som bilaga, se rubriken Bilagor.

Det behövs ytterligare insatser för ett systematiskt och hållbart arbete med jämställdhet i daghemmen. Det handlar inte om att ta ifrån utan om att lägga till. Då flickor och pojkar bemöts med genusglasögonen på ger vi dem 100 möjligheter att vara på, 100 olika sätt att göra, tänka, tycka, vilja och önska istället för ett för flickor och ett annat för pojkar.

Forskning om barnomsorg och jämställdhet

I arbete som främjar jämställdhet blir det viktigt att observera normer runt kön i den egna verksamheten, det vill säga vilka är de budskap kring kön som flickor och pojkar möter hos personalen, i sagor och berättelser, material, fysiska miljön etcetera.

Vi kan inte förändra och utveckla utan att förstå hur ”ojämställdhet” skapas. ”Ojämställdhet” skapas och upprätthålls genom att tre faktorer samverkar, nämligen isärhållandet av könen, mannen som norm och heteronorm (Henkel, 2006).

Isärhållandet av könen innebär att människor delas in i två kategorier pojke/man och flicka/kvinna som förstås som motsatta och uteslutande. Isärhållandet innebär att det skapas en norm för hur flickor/kvinnor och en annan för hur för pojkar/män förväntas vara och vad de förväntas tycka om med andra ord kodar vi vad som är ”flickigt” eller ”pojkigt”. (Klädkoder, fritidsintressen, leksaker, färger, arbetsmarknad, ”bråkiga pojkar” och ”tysta flickor” med mera.) Med mannen som norm innebär en värdering så att det manliga blir det normala och värderas också högre än det kvinnliga. Det värderas högre för en flicka att bli kallad ”pojkflicka” än för en pojke att bli kallad ”flickpojke”.

Heteronormativitet innebär att alla antas vara heterosexuella. Detta betyder att det skapas föreställningar om att kvinnor och män kompletterar varandra och tillsammans bildar en helhet. Detta kan leda till att jämställdhet enbart blir en fråga om kvantitet och man anser jämställdhet råder om det finns lika många kvinnor som män i en grupp eller lika många flickor som pojkar i barngruppen. Då ”ojämställdhet” är en del av samhället  som handlar om traditioner och kultur som vi alla är med och skapar och upprätthåller varje dag. Därför är vi också alla delaktiga av en jämställd eller icke-jämställd barnomsorg. Ojämställdhet i barnomsorgen skapas ofta omedvetet. I Flickor, pojkar och pedagoger (2003, 82-83) berättar förskolechefen Kajsa Wahlström om de observationer hon och andra pedagoger gjort av förskolans verksamhet. Personalen insåg gradvis att de konsekvent men omedvetet hade förstärkt traditionella könsroller.

En viktig del av arbetet med jämställdhet är att få syn på sig själv och sitt många gånger omedvetna beteende, attityder och värderingar. Det handlar om att vuxna är medvetna om vilka förväntningar och krav som ställs på flickor och pojkar samt hur flickor och pojkar bemöts i olika situationer.

Erfarenheter av vinsterna med jämställdhetsarbete i förskolan:

  • Stress i verksamheten minskar för både barn och vuxna eftersom man inte behöver förhålla sig till hur man ska/förväntas vara utan kan lägga sin energi på annat
  • Mobbning minskar eftersom barnen inte behöver ”rätta” varandra
  • Kreativiteten ökar
  • Konflikter blir något positivt, en möjlighet att se att vi är olika och konflikter löses genom kommunikation
  • Alla barn, flickor och pojkar, får tillgång till sina känslor och ord för att uttrycka dem
  • Alla barn får lära sig respektera varandras gränser oavsett kön

Jämställdhetsarbetet i svenska förskolor har visat att det många gånger är svårare att bredda pojkars könsroll. Detta kan förklaras med att det som anses manligt och/eller ”pojkigt” av tradition värderas högre än det som ansetts feminint och ”flickigt”. Icke-jämställdhet är diskriminering som drabbar både flickor/kvinnor och pojkar/män.

Publicerad 5.8.2021 kl. 15:13
Uppdaterad 1.9.2021 kl. 08:46