Beskattning av företag och samfund

Skatteformer och mottagare av skatten

Samfund kan vara skattskyldiga för ett stort antal skatteformer, både direkta och indirekta skatter. De indirekta skatterna är statsskatter som i sin helhet går in i statens budget, och som också omfattas av rikets lagstiftningsbehörighet. Även de flesta direkta skatter som samfunden betalar är statsskatter som i sin helhet går in i statens budget, och därmed i huvudsak är inom rikets lagstiftningsbehörighet. Den inkomstskatt som samfunden betalar delas dock mellan tre olika skattetagare; staten, kommunerna och församlingarna.

Landskapets respektive rikets beskattningsbehörighet

Även om riket har den huvudsakliga beskattningsmakten över alla former av beskattning av samfund, har även landskapet viss behörighet som i praktiken kan användas så att samfundsbeskattningen totalt sett skulle kunna vara både högre och lägre i landskapet än i riket.

Landskapet skulle kunna ta ut tilläggsskatt på samfundens inkomster, och genom detta skulle samfundsskattesatsen kunna vara högre i landskapet än i resten av landet. Idag är samfundsskattesatsen 20 % i hela landet, alltså även i landskapet.

Landskapet kan ta ut närings- och nöjesskatter, och idag finns en form av näringsskatt som tas ut av apoteksrörelser, den s.k. apoteksavgiften. Apoteksavgiften är idag den enda skatteformen som landskapsregeringen uppbär och är skattetagare för. I landskapets budget på intäktssidan finns även lotteriskatt, men tekniskt sett är inte landskapet skattetagare utan lotteriskatten uppbärs av riket som sedan överför den andel till landskapet som är hänförlig till lotterier m.m. inom landskapets behörighet.

Landskapet har även behörighet att lagstifta om till kommunerna tillkommande skatter, och genom att även kommunerna traditionellt är skattetagare av inkomstskatt för samfund ingår alltså den andel av inkomstskatten som tillfaller de åländska kommunerna inom landskapets lagstiftningsbehörighet. Genom behörigheten har lagtinget infört vissa avdrag och i praktiken fastställer lagtinget årligen en kommunalskatteprocent för samfund och samfällda förmåner i den åländska kommunalskattelagen. Kommunalskatteprocenten anger den andel av inkomstskatten om 20 % som samfund i landskapet är skattskyldiga för, och som alltså ska tillfalla de åländska kommunerna.

Närmare information om de åländska särdragen för samfundsbeskattningen finns på skatteförvaltningens webbplats i en anvisning om beskattningen på Åland.

Läs om beskattningen på Åland på Skatteförvaltningens webbplats

Befrielse från dubbelbeskattning

Nationell dubbelbeskattning kan uppstå inom kommunalbeskattningen för samfund som har verksamhet både i landskapet och i riket.

För att undvika dubbelbeskattningen befriar landskapsregeringen de samfund och samfällda förmåner med hemort i landskapet från kommunalskatt i landskapet på inkomster som förvärvats i riket enligt 4 § landskapslagen (1997:38) om tillämpning i landskapet Åland av rikslagstiftningen om beskattningsförfarande. Skatteförvaltningen befriar på motsvarande sätt samfund och samfällda förmåner med hemort i riket från kommunalskatt i riket på inkomst som är hänförlig till verksamhet i landskapet.

I huvudsak finns de materiella bestämmelserna som påverkar beskattningen av samfund i rikslagstiftning, och närmare information finns på skatteförvaltningens webbplats.

Skatteförvaltningens webbplats

Finlex, Den offentliga portalen för rättsinformation

Ålands näringslivs webbplats

Publicerad 8.5.2015
Uppdaterad 9.9.2016