Främmande arter

Främmande arter är djur och växter som inte naturligt hör till den åländska naturen, men som oavsiktligt eller avsiktligt har införts eller själva har invandrat hit. Invasiva arter är sådana arter som hotar biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Vissa arter kan även ha effekter för ekonomisk verksamhet och människans hälsa.

På Åland påträffas invasiva främmande arter som har ekonomiska, miljömässiga, hälsomässiga och sociala effekter. De kan således utgöra ett hot mot den inhemska floran och faunan på olika sätt. Introducerade arter kan även vara bärare av tidigare frånvarande sjukdomar som de själva är mer eller mindre resistenta mot men som kan slå ut närbesläktade inhemska arter.

De ekonomiska konsekvenserna kan också vara stora när nya, oönskade arter ska bekämpas. När en invasiv art väl har etablerat sig är den oftast omöjlig att utrota och därför är ingrepp i tidigt skede det bästa sättet att hantera invasiva främmande arter. Då hanteringsåtgärder vidtas, måste åtgärder för att bekämpa förekomster ofta göras årligen, vilket leder till höga återkommande kostnader.

Landskapsregeringen ansvarar för den allmänna samordningen av frågor kring främmande arter på Åland, såsom den nationella strategin för främmande arter och utvecklingen av lagstiftningen.

EU godkände i oktober 2014 EU-förordningen om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (1143/2014). Målsättningen med förordningen är att minska de skador som främmande arter orsakar för naturen, samhället och ekonomin samt att förhindra spridningen av nya invasiva främmande arter till EU-området. Åtgärderna i förordningen är främst inriktade mot sådana arter som anses tillhöra de mest skadliga invasiva främmande arterna. Denna förordning har sporrat arbetet kring främmande arter vid landskapsregeringen och målet är att sprida vidare engagemanget till privatpersoner, näringslivet och intresseföreningar.

Den första EU-förteckningen över invasiva främmande arter trädde i kraft i augusti 2016 och omfattar sammanlagt 37 arter. I den förteckningen ingår fem främmande arter som förekommer i Finlands natur: av växterna tromsöloka, bredloka och gul skunkkalla, av de ryggradslösa djuren signalkräfta och kinesisk ullhandskrabba. Utöver dessa innehåller förteckningen sällskaps-, hobby- och keldjur eller arter som hålls i djurparker, såsom tvättbjörn, sibirisk jordekorre, östlig rävekorre, rödörad vattensköldpadda samt nutria eller sumpbäver, som också hållits i pälsfarmer.

I juni 2017 godkändes av EU:s medlemsländer ytterligare 12 nya arter som ska upptas i förteckningen över invasiva främmande arter. De nya arter som har upptagits i förteckningen över invasiva arter är nilgås, alternanthera philoxeroides, sidenört, smal vattenpest, röd jättegunnera, jätteloka, jättebalsamin, microstegium vimineum, kamslinga, mårdhund, bisam och fjäderborstgräs. Den kompletterade förteckningen och begränsningarna träder i kraft i början av hösten 2017, för mårdhundens del dock först våren 2019, efter en övergångsperiod.

Av de nya arter som har upptagits i EU:s förteckning är jättelokan och jättebalsaminen sådana växtarter som förekommer på Åland. Jättelokan kan etablera sig i många olika slags livsmiljöer. På gynnsamma växtplatser bildar den stora täta bestånd som kväver all annan växtlighet. Jättelokan medför även hälsorisker för människan. Även jättebalsaminen tränger undan den ursprungliga växtligheten. Växtbestånd med jättebalsamin kan få sin början när trädgårdsavfall förs ut i naturen utanför tomterna. Åland kan inom ramen för sin nationella plan för hantering av invasiva främmande arter välja vilka bekämpningsåtgärder som ska prioriteras.

På Åland kan även fjäderborstgräs förekomma odlad som eterneller och snittblommor, smal vattenpest kan säljas som akvarieväxt, röd jättegunnera och sidenört odlas eventuellt som prydnadsväxter. När den kompletterade EU-förteckningen har trätt i kraft är det förbjudet att odla och sälja arterna. Företag som säljer arter som ingår i EU-förteckningen över invasiva främmande arter kan sälja dem ännu i ett år från det att förteckningen har trätt i kraft. Om arterna säljs eller överlämnas till en annan kommersiell ägare eller till forsknings- eller skyddsverksamhet är tidsfristen två år. Efter att tidsfristerna gått ut måste företagen tömma sina lager på de arter som ingår i förteckningen.

I EU-förteckningen över invasiva främmande arter ingår mårdhunden, som redan har spridit sig kraftigt också i Ålands natur. Det finns särskilda skäl att begränsa mårdhundens spridning i områden där den orsakar störst risk för mångfalden, såsom på häckningsskär, i våtmarker och i andra fågelrika områden. 

EU-förordningen om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (1143/2014) som pdf på webbplatsen EUR-Lex

Internationella överenskommelser

Globalt bedöms invasiva främmande arter tillhöra de mest betydande hoten mot biologisk mångfald. Bekämpning av främmande invasiva arter har uppmärksammats i den internationella konventionen om biologisk mångfald (CBD). Målsättningen enligt konventionen är att invasiva främmande arter och deras spridningsvägar har identifierats och rangordnats samt att särskilt invasiva främmande arter är under kontroll fram till 2020. Även andra internationella överenskommelser som bl.a. Bernkonventionen, Ramsarkonventionen och barlastvattenkonventionen tangerar invasiva främmande arter. Åtgärder runtom i världen och mellan länder krävs för att hantera problemet med invasiva främmande arter. Detta behov ligger i till bl.a. ökad global handel och faktumet att arter inte känner igen nationella gränser.

Invasiva främmande arter av unionsbetydelse

I EU är det EU-förordningen som styr arbetet kring invasiva främmande arter. Förordningen riktas mot de arter som tagits upp i en lista över invasiva främmande arter (unionsförteckningen) som anses vara skadliga för alla unionens medlemsländer. Alla de arter som ingår i unionsförteckningen härstammar från områden utanför unionen.

Unionsförteckningen som pdf på webbplatsen EUR-Lex

EU-länderna fattade beslut om den första upplagan av unionsförteckningen i Bryssel den 4 december 2015. Förteckningen omfattar fem främmande arter som redan förekommer eller kan förekomma på Åland: av växter tromsöloka, bredloka och skunkkalla, av ryggradslösa djur signalkräfta och ullhandskrabba. Förteckningen och begränsningarna började gälla den 3.8.2016. Avsikten är att unionsförteckningen ska uppdateras med jämna mellanrum och att det därigenom införs nya arter på listan.

Unionsförteckningen omfattar för närvarande sammanlagt 37 arter (se bifogade dokumentet om unionsförteckningens arter). Förutom de fem arter som nämndes ovan finns även sällskaps- och hobbydjur eller djur som hålls på djurgårdar inräknade, såsom tvättbjörn, sibirisk jordekorre, östlig rävekorre, rödörad vattensköldpadda och nutria eller sumpbäver som tidigare också hållits som farmdjur.

Enligt förordningen är det förbjudet att föra in en invasiv främmande art av till EU och mellan medlemsstater, att transportera den, att släppa ut den på marknaden, att sälja, byta, använda, odla, föda upp eller att hålla den, att tillåta att den reproducerar sig eller släppa ut den i miljön. Att förbuden följs övervakas med hjälp av bl.a. gränskontroller. Medlemsländerna ska också skapa ett övervakningssystem för att kunna fastställa utbredningen av arterna och bekämpningens effekter. Ett sådant övervakningssystem utarbetas som bäst och kommer att underlätta allmänhetens möjligheter att rapportera förekomsten av invasiva främmande arter på Åland.

Anmälan om unionsförteckningens arter

För att minimera de samhälleliga kostnader som uppstår till följd av invasiva främmande arter är information om arternas förekomst viktig. Här har allmänheten en betydande roll eftersom myndigheterna oundvikligen kan följa med arternas förekomst hela tiden. En portal för artanmälningar finns tillgänglig via vieraslajit.fi (på finska). För närvarande samarbetar landskapsregeringen med jord- och skogsbruksministeriet för att förverkliga översättningar och möjliggöra användningen av portalen på svenska.

Andra arter som kan utgöra en risk på Åland

Åland måste i likhet med resten av Europa genomföra åtgärder för att hantera de arter som finns upptagna på unionsförteckningen.

Även om alla främmande arter på Åland inte hotar biologisk mångfald eller ekosystemtjänster så finns det andra arter som innebär en allvarlig risk på Åland, men som inte kommer att finnas med på unionslistan. En bedömning av förekomsten av sådana arter och åtgärder mot dem görs av landskapsregeringen.

Exempel på invasiva främmande arter som finns på Åland eller i närområdena är mink, mårdhund, signalkräfta, silverruda, svartmunnad smörbult, spansk skogsnigel (mördarsnigel), blomsterlupin, jättebalsamin, kaukasisk jättefloka, vattenpest och vresros. Även om kauskasisk jättefloka inte för närvarande ingår i unionsförteckningen har den samma skadliga effekter som tromslöfloka och bredfloka.

Användbara länkar

Invasive Alien Species in the EU (på engelska)

Vieraslajit.fi (på finska)

Invasiva främmande arter – Naturvårdsverket (Sverige)

Frågor och svar om rödörad gulbukad och gulörad vattensköldpadda – Naturvårsverket (Sverige)

Främmande arter – Havs- och vattenmyndigheten (Sverige)

Frågor och svar om hantering av signalkräfta – Havs- och vattenmyndigheten (Sverige)

Invasiva arter i EU – Styrelsen for Vand- o Naturforvaltning (Danmark)

Faktablad om invasiva främmande arter – NOBANIS, European Network on Invasive Alien Species (på engelska)

Internationella naturvårdsunionens Invasive Species Specialist Group (på engelska)

Great Britain Non-native Species Secretariat (på engelska)

Publicerad 25.8.2017
Uppdaterad 25.8.2017