Kommersiella arter

De viktigaste fiskarterna ekonomiskt sett på Åland är abborre, gädda, gös, lax och sik. Se fångst- och inköpsmängder av arterna i bilaga.

År 2009 blev det obligatoriskt att vara registrerad fiskare för att kunna sälja fångsten och därmed ger rapporteringen från yrkesfisket en sannare bild av hur mycket fisk som landas på Åland. Mängden rapporterad fisk är numera större än den inköpta. Mellanskillnaden utgörs av direktförsäljning.

Abborre

Abborre har varit och är en av de viktigaste fiskarterna för det åländska fisket. Tillgången har alltid varit god, även om den har varierat under åren. I bilagan kan du studera mängden inköpt abborre på Åland. Som mest köptes 227 ton in år 1974 och som minst 86 ton år 1966. År 2016 var den inköpta mängden abborre 88,1 ton och den rapporterade mängden 92,7 ton.

Gädda

Gädda var ännu under 1970-talet en viktig fisk för yrkesfisket, men dess betydelse är numera liten. I bilagan kan man utläsa hur fångsterna minskat stadig från mer är 200 ton under 1960 - 70-talen till under 20 ton under de senaste åren. Gäddans betydelse för fritids- och sportfisket är stor idag. Den genererar inkomster i form av sålda fiskekort och sportfiskeguidningar.

Gös

Gös är en viktig art för yrkesfisket, då dess pris i handeln är högt. Fram till början av 1990-talet var den inköpta mängden gös liten (se bilagan). År 1992 ökade mängden dramatiskt och de stora fångsterna varade i 15 år. Under de senaste åren har den inköpta mängden legat mellan 15 och 20 ton per år. Den inköpta mängden gös år 2016 var 15,2 ton och den rapporterade mängden var 20,6 ton.

Fångstökningen år 1992 skedde i samband med att fisket på lax minskade av att fiskerestriktioner infördes. Laxfisket stoppades helt på hösten under flera år med början år 1991. Den stora förekomsten av torsk försvann också i slutet av 1980-talet. Yrkesfisket övergick därför till att fiska mer gös. Minskningen under 2000 berodde troligen mest på det hårda fisketrycket under 1990-talet, men också på ökande predation av säl och skarv.

Lax

För det åländska yrkesfisket har laxen varit av mycket stor betydelse, framför allt sedan man började använda sig av drivnät. Fisket med drivnät förbjöds år 2008.

Fångsterna under 1960- och 70-talen var vissa år mer än 200 ton och värdet mer än 4 miljoner €. Under 1980-talet började man odla regnbåge och lax och intresset och värdet för vildfångad lax minskade. Fångsterna var ännu fram till början av 1990-talet stora, upptill 300 ton per år. I början av 1990-talet begränsades laxfisket kraftigt, vilket ledde till minskade fångster. Mängden inköpt lax år 2016 var 11,8 ton och rapporterad mängd var 12,6 ton.

Sik

Sik har varit och är av stor betydelse för yrkesfisket på Åland.

Mängderna av inköpt sik var omkring 50 ton per år under 1960-, 1970- och början av 1980-talet. År 1987 ökade mängden markant till över 200 ton. En orsak till den kraftiga ökningen var att man gjorde omfattande utplanteringar av 1-årig sik i norra Finland. Dessa sikar vandrade ända till Åland och bidrog till större tillgång här. En annan orsak är att yrkesfisket efter torsk minskade under slutet av 1980-talet och speciellt torskfisket inomskärs. Yrkesfisket började då i större utsträckning att inrikta sig på att fiska sik. Fångsterna av sik på Åland har minskat under 2000-talet och 2016 köptes det in 44,6 ton och den rapporterade mängden var 55,3 ton.

Fångsterna har minskat även i Finland och Sverige. En orsak är att mängden utplanterad sik i Finland har minskat under 2000-talet, vilket troligen också har minskat på tillgången på Åland. En annan viktig orsak är förekomsten av säl, som påverkar åtminstone fisket starkt negativt, genom att redskapen länsas på fångst och att redskapen förstörs.

Publicerad 18.5.2015
Uppdaterad 22.6.2017