Kulturmiljön i olika typer av planer

Kulturmiljön finns med i olika typer av planer. Här finns beskrivet hur kulturmiljön tas i beaktande i kommunöversikter, generalplaner, detaljplaner (stadsplaner), vägplaner och då man gör en miljökonsekvensbedömning (MKB).

Kommunöversikt

Varje kommun är skyldig att ha en aktuell kommunöversikt som omfattar hela kommunen. Kommunöversikten ska ange de långsiktiga planerna för bebyggelse, kommunikationer och mark- och vattenområden. Den är inte bindande för myndigheter eller enskilda.

I en kommunöversikt ska fasta fornlämningar, byggnadsminnen och andra kulturhistoriskt värdefulla miljöer införas. Områden där landskapsregeringen utfärdat rekommendationer för landskaps- och byggnadsvård ska också införas.

Det är kulturbyrån som samlar in och ger uppgifter om fornlämningar och värdefulla kulturmiljöer till kommunens planerare. Uppgifterna ska begäras varje gång en ny kommunöversikt utarbetas, eftersom nya fornlämningar kan ha upptäckts och kulturmiljön förändrats.

Generalplan

Generalplanen anger den planerade markanvändningen i kommunen och ska bl.a. värna om natur- och kulturvärden. Om ett område, en byggnad eller en byggnadsgrupp ska skyddas på grund av miljövärden eller kulturhistoriska värden ska det anges i generalplan.

Generalplanen är bindande för områden där det inte finns en detaljplan. Generalplanen styr också utformningen av nya detaljplaner inom området.

När en generalplan ska utarbetas kan det bli aktuellt med tilläggsinventeringar av kulturmiljön. Kulturbyrån låter då inventera hela området och dokumenterar fornlämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Detaljplan/Stadsplan

Detaljplanen anger närmare hur ett begränsat markområde i kommunen ska användas eller bebyggas. I Mariehamn kallas detaljplanen stadsplan.

Detaljplanen är det högsta styrande dokumentet för planläggning och gäller över generalplan och byggnadsordning.

När en detaljplan upprättas ska kommunen bl.a. se till att kulturhistoriska värden i bebyggelse eller miljö inte påverkas mer än vad som är nödvändigt. Detaljplanen kan också ange särskilda bestämmelser för att skydda dessa värden.

Vid upprättande av detaljplaner låter kulturbyrån fältinventera området och det kan även bli aktuellt med mindre provundersökningar för att utreda vilka fornlämningar som finns där. Kulturbyrån ger också utlåtande över kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och hur den ska skyddas i planen.

Vägplan

Vägplanering ska ta hänsyn till natur och miljö, vilket även innefattar kulturmiljöer. Det är landskapsregeringens infrastrukturavdelning som initierar en ny vägplan. Enligt 13 § i LL om fornminnen ska den som planerar byggande av allmän väg i god tid utreda om någon fast fornlämning kan komma att beröras och genast anmäla detta till landskapsregeringen. Kulturbyrån utreder om någon fornlämning eller kulturmiljö kan komma att beröras av vägplanerna.

Miljökonsekvensbedömning (MKB)

Om ett projekt anses ha betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbedömning (MKB) göras. Den utreder vilka effekter projektet kommer att ha på människor, natur- och kulturvärden.

MKB fungerar som underlag när man beslutar om projektet ska genomföras och i vilken form. Den är alltså ingen egentlig plan, utan en utvärdering av en projektplan. MKB görs på kommunal eller landskapsnivå.

Vid en MKB görs en inventering av fornlämningar och kulturmiljöer. De kulturhistoriska och kulturlandskapsmässiga värdena definieras därefter för att man ska kunna bedöma projektets påverkan på dem. Om projektplanen innehåller flera alternativ utvärderas vart och ett av dem särskilt.

Publicerad 11.5.2015
Uppdaterad 9.8.2016