Statens roll i den åländska samhällsekonomin

Staten återför medel till landskapet

Precis som i övriga landet uppbär staten skatter, tullar och avgifter på Åland. Huvuddelen av de skatter som uppbärs på Åland är statliga skatter som går in i statens budget.

Eftersom landskapet inte genom egen beskattning eller andra intäkter fullt ut kan finansiera de egna lagstiftnings- och förvaltningsområdena återför staten medel till landskapet i gengäld för uppgifter som övertagits från staten. Detta sker enligt självstyrelselagen årligen genom avräkning och skattegottgörelse. Det finns även möjlighet att ansöka om extra anslag samt särskilda bidrag.

Avräkningsbeloppet

Genom en avräkning (avräkningsbeloppet) allokerar staten årligen medel till landskapet för att utgifterna för självstyrelsen ska kunna täckas (självstyrelselagen 45 §).  Avräkningen sker genom att ett anslag i statsbudgeten. Anslaget består av avräkningsbeloppet om 0,45 % av inkomsterna i statsbokslutet med undantag för statens lån. Avräkningsbeloppet utgör ungefär 75 % av de totala intäkterna i landskapets budget och kallas i dagligt tal för klumpsumman.

Skattegottgörelse

Om den i landskapet för ett skatteår debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten överstiger 0,5 procent av motsvarande skatt i hela riket, tillkommer det överstigande beloppet landskapet som skattegottgörelse (självstyrelselagen 49 §). Skattegottgörelsen fastställs och utbetalas efter det att beskattningen har slutförts, dvs. två år i efterskott. Skattegottgörelse har utfallit för varje år sedan den nuvarande självstyrelselagen trädde i kraft, och kallas i dagligt tal ofta för flitpengen.

Systemet med skattegottgörelse har inte ingått i de tidigare självstyrelselagarna. I förarbetena (RP 73/1990 s. 56 och 90) konstateras bl.a. att det har ansetts vara skäligt att landskapet ska få ett förhöjt anslag (skattegottgörelse), om skattenivån i landskapet överstiger ett angivet relationstal. Enligt motiveringarna kompenserar skattegottgörelsen i viss mån det åländska önskemålet om en egen skattelagstiftning och -förvaltning. Den utgör enligt förarbetena samtidigt ett incitament för landskapsmyndigheterna att föra en näringspolitik som möjliggör ökade skatteintäkter.

Extra anslag

Lagtinget kan ansöka om extra anslag för osedvanligt stora engångsutgifter som inte rimligen kan finansieras via landskapets ordinarie budget (självstyrelselagen 48 §). Extra anslag har beviljats tre gånger sedan 1993 och i samtliga fall för att trygga elförsörjningen på Åland.

Särskilda bidrag

Självstyrelselagen gör det även möjligt för lagtinget att ansöka om särskilda bidrag vid exceptionella situationer, såsom vid naturkatastrofer och allvarliga störningar i samhällsekonomin (självstyrelselagen 51 §). Något sådant har dock inte inträffat under den tid som självstyrelselagen varit i kraft.

Ålandsdelegationen  

Ålandsdelegationens roll i systemet är att verkställa avräkningen, fastställa skattegottgörelsen samt bevilja extra anslag och särskilda bidrag samt besluta om de villkor som möjligen förenas med dem. De två första uppgifterna är tekniska till sin natur medan uppgiften beträffande de extra anslagen är att avgöra om de ska beviljas eller inte. I samtliga ekonomiska frågor ska delegationens beslut stadfästas av republikens president.

Läs om Ålandsdelegationen på statens ämbetsverks webbplats

Självstyrelselagen hittar du genom att välja ämnesområdet Åländsk lagstiftning.

Publicerad 7.5.2015
Uppdaterad 9.9.2016