Barnskydd

Barnskyddet regleras i barnskyddslagen. Lagen betonar arbetet med att utveckla barns och ungas uppväxtvillkor, ge stöd i föräldraskapet, och arbeta förebyggande.

Kommunens uppgifter inom barnskyddet kan indelas i tre grupper:

  • utveckla uppväxtförhållandena för barn och unga i kommunen samt avhjälpa och förebygga problem,
  • stödja barnets föräldrar och andra som svarar för barnets vård och fostran samt bedriva förebyggande barnskydd,
  • anordna barn- och familjeinriktat barnskydd.

Med förebyggande barnskydd avses alla de tjänster och verksamheter genom vilka barn, unga och familjer ges stöd när barnet inte är klient inom barnskyddet. Enligt lagen ska barnskyddet vara av sådan kvalitet att det garanterar barn och unga som är i behov av barnskydd samt deras familjer tillräckligt med hjälp och stöd.

Enligt lagen ska kommunen ha en plan över verksamheten för att främja barns och unga personers välfärd samt ordna och utveckla barnskyddet.

Barnskyddet sköts av kommunerna på Åland enligt LL (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen.

Läs den finska barnskyddslagen på webbplatsen Finlex

Barn som far illa

En barnskyddsanmälan kan göras av vem som helst som bedömer att ett barns behov av hjälp kan behöva utredas. Brister i omsorg och vård, förhållanden som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kan utgöra skäl för en anmälan. Vid svårigheter att bedöma om en anmälan bör göras kan barnskyddet kontaktas för konsultation.

För att göra en barnskyddsanmälan ska man i första hand kontakta barnskyddet i barnets hemkommun. Telefonnummer till kommunens socialkansli/barnskydd finns i telefonkatalogen under respektive kommun. Alternativt kan barnskyddsanmälan göras till kommunen skriftligen på en blankett, se Blanketter  i rutan här intill. Blanketten bör fyllas i så utförligt som möjligt. Ju mer information barnskyddet får desto snabbare och ändamålsenligare hjälp kan ordnas för barnet. Blanketten lämnas till socialkansliet i den kommun där barnet vistas stadigvarande. Anmälan kan även göras genom ett personligt besök till kommunens socialkansli. Som privatperson kan man göra anmälan anonymt, förutsatt att ens identitet inte röjs vid anmälan.

Om man är akut orolig för ett barn kan man också vända sig till polisen (telefon +358 18 527100 eller 112), som vid behov kontaktar barnskyddsjouren som finns tillgänglig för polisen dygnet runt.

Om man redan tidigare gjort en barnskyddsanmälan men uppfattar nya saker som hotar barnets välmående ska man kontakta barnskyddet på nytt och informera om vad som fortfarande väcker oro. Var inte rädd för att ta kontakt. Det är barnskyddets ansvar att efter en eventuell anmälan utreda om något behöver göras.

Den som omfattas av anmälningsskyldigheten enligt barnskyddslagens 25 §, är skyldiga att utan dröjsmål och trots sekretessbestämmelser göra en barnskyddsanmälan. Skyldigheten gäller de uppgifter man fått kännedom om i yrket/förtroendeuppdraget och anmälan kan inte göras anonymt. I de fall där det finns grundad anledning att misstänka att ett ofött barn omedelbart efter sin födelse kommer att behöva stödåtgärder inom barnskyddet, måste anmälningspliktiga göra anmälan enligt 25 c § om s.k. föregripande barnskyddsanmälan. Observera att olika blanketter används beroende på om man är privatperson eller anmälningspliktig. Den som omfattas av anmälningsplikten enligt 25 § är i vissa fall skyldig att göra en anmälan till både barnskyddet och polisen.

Barn som brottsoffer

När ett barn har blivit utsatt för brott arbetar många myndigheter tillsammans. I justitieministeriets handbok finns information om de olika skedena i en straffprocess och hur man som vårdnadshavare bäst stöder barnet. Till handboken finns en bilaga med information och kontaktuppgifter som gäller för Åland.​ Se bilagor.
 

Publicerad 18.5.2015
Uppdaterad 29.9.2017