Omsorg om en anhörig

En kommun kan ordna vård av en äldre, person med funktionsnedsättning eller sjuk person genom att ingå avtal om vård med en anhörig eller någon annan person som står den vårdbehövande nära. Som bilaga till avtalet gör kommunen, den vårdbehövande och närståendevårdaren tillsammans upp en vård- och serviceplan för den vårdbehövande. Stödet för närståendevård är lagstadgad socialservice som kommunen ska anordna inom ramen för sina anslag.

Stödet för närståendevård omfattar för den vårdbehövande:

  • närståendevård
  • social- och hälsovårdstjänster som ska definieras i vård- och serviceplanen
  • tjänster som ska tillhandahållas under närståendevårdarens ledighet

Stödet för närståendevård omfattar för närståendevårdaren:

  • vårdarvode
  • ledighet
  • pensions- och olycksfallsförsäkring
  • socialservice

Storleken på vårdarvodet som betalas till närståendevårdaren bestäms enligt hur bindande vården är. Vårdarvodet är skattepliktig inkomst.

Från och med den 1 juli 2016 berättigas alla närståendevårdare med avtal om närståendevård till minst två dygn ledig tid per kalendermånad. En närståendevårdare har rätt till minst fem dygn ledig tid per månad, om han eller hon under månaden är bunden vid vården dygnet runt. Förutom den lagstadgade ledigheten kan kommunen bevilja närståendevårdaren ytterligare ledighet och rekreationsledighet som är kortare än ett dygn. Vid behov ska kommunen ordna socialvårdstjänster som stöder närståendevårdares välmående till stöd för uppdraget som närståendevårdare.

Folkpensionsanstalten (FPA)

På FPA:s hemsida hittar du information om bl.a. specialvårdspenning för vård av barn under 16 år och tillfällig vårdledighet för vård av barn under 10 år.

FPA:s webbplats

Var får man service?

Stöd för närståendevård söks hos den vårdbehövande personens hemkommun.

Lagstiftning

  • Landskapslag (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård
  • Lag om stöd för närståendevård (FFS 937/2005)
Publicerad 1.7.2016
Uppdaterad 1.7.2016