Lagskyddade arter och biotoper

Vilka arter och biotoper som är fridlysta eller särskilt skyddsvärda på Åland, dvs. har lagskydd, framgår av naturvårdsförordningen. Du kan läsa den i bilagan här intill.

Verksamheter som påverkar naturskyddsområden, Natura 2000 områden eller sådana arter och biotoper som har lagskydd är i regel tillståndspliktiga.

Fåglar och däggdjur

Alla vilda däggdjur och fåglar samt fåglarnas bon är fridlysta. Även jaktbara arter är fridlysta utanför jakttiden. En fridlyst art får inte påverkas så att artens fortplantning eller fortsatta existens äventyras.

Dessutom har vissa hotade och sällsynta fåglar och däggdjur i naturvårdslagen förklarats särskilt skyddsvärda, vilket betyder att de eller deras livsmiljö inte får utan landskapsregeringens tillstånd skadas eller påverkas så att arten kan försvinna från förekomstplatsen.

Om man vill ansöka om sådant tillstånd kan man lämna in en fritt formulerad ansökan till landskapsregeringens registratur. Av ansökan ska framgå sökandens namn och kontakuppgifter, och åtminstone vad man vill göra, exakt platsangivning samt åtgärdernas syfte och motivering.

Tillstånd att hålla fridlysta djur

För att hålla fridlysta djur behövs tillstånd. Du kan ansöka om tillstånd med landskapsregeringens digitala formulär. Du hittar det under rubriken Blanketter här intill.

Växter, groddjur, kräldjur, blötdjur och insekter

Skyddet av växter, groddjur, kräldjur, blötdjur och insekter skiljer sig från skyddet av däggdjur och fåglar på det sättet att endast vissa hotade och sällsynta arter är fridlysta och fåtal är särskilt skyddsvärda enligt naturvårdslagen.

Bestämmelserna om fridlysta och särskild skyddsvärda arter är dock samma som de som gäller fåglar och däggdjur: En fridlyst art får inte påverkas så att artens fortplantning eller fortsatta existens äventyras. Särskilt skyddsvärda arters livsmiljö får inte utan landskapsregeringens tillstånd skadas eller påverkas så att arten kan försvinna från förekomstplatsen.

Om man vill ansöka om sådant tillstånd kan man lämna in en fritt formulerad ansökan till landskapsregeringens registratur. Av ansökan ska framgå sökandens namn och kontakuppgifter, och åtminstone vad man vill göra, exakt platsangivning samt åtgärdernas syfte och motivering.

Fridlysta och särskilt skyddsvärda arter framgår från LF (1998:113) om naturvård. 

Lagskyddade livsmiljöer

Vissa livsmiljöer är ovanliga eller har särskild betydelse för den biologiska mångfalden. Några sådana livsmiljöer har i naturvårdslagen förklarats särskilt skyddsvärda. En sådan livsmiljö får inte utan landskapsregeringens tillstånd ändras så att den förlorar sin särart. Även åtgärder som görs i en särskilt skyddsvärda livsmiljös närmiljö ska utföras så att livsmiljön bevaras. Man får inte till exempel genom dikning dränera en öppen myr (en av de lagskyddade miljöerna), även om dikningen sker utanför själva myren.

Om man vill ansöka om tillstånd att ändra en särskilt skyddsvärd livsmiljö kan man lämna in en fritt formulerad ansökan till landskapsregeringens registratur. Av ansökan ska framgå sökandens namn och kontakuppgifter, och åtminstone vad man vill göra, exakt platsangivning samt åtgärdernas syfte och motivering.

Lagskyddade biotoper framgår från LF (1998:113) om naturvård. 

Stenåkrar - eller ”djälvulsåkrar”

En stenåker – i folkmun även kallad ”djävulsåker” –  är en samling av stora stenar på en urgammal strand, en fornstrand. Den har bildats genom att vatten har sköljt över stranden och sorterat jordens partiklar efter partikelstorlek.

Stenåkrarna kan vara belägna ganska långt in i landet till följd av landhöjningen. De är mycket gamla minnesmärken från den tiden då Åland började höja sig över havet.

Stenåkrar är fattiga livsmiljöer. Lavar och mossar täcker ofta stenarna, men större växter saknas. Det är ont om näringsämnen i dessa miljöer. Stora stenar hindrar också markdjurens rörelse och många djur har svårt att ta sig fram över stenarna.

Även om stenåkrar knappast ser ut som livsmiljöer är de lagskyddade biotoper enligt naturvårdslagen om deras areal överstiger 0,5 hektar. Det innebär att stenåkrarna inte får ändras så att de förlorar sin särart.

Om du tar en sten från en stenåker i handen för att betrakta den, lägg sedan tillbaka den exakt där den låg tidigare. Stenen har troligtvis legat på den platsen under tusentals år och miljön är därför skyddad i lag.

Publicerad 4.10.2017
Uppdaterad 4.10.2017