Förebyggande av avfall

Mindre avfall innebär att mindre av väldens resurser har förbrukats och leder också till mindre utsläpp av växthusgaser. Inom EU har man beslutat att avfall främst ska förebyggas. I avfallstrappan är att förebygga avfall högst prioriterat.

  1. Förebygga
  2. Återanvända
  3. Materialåtervinna
  4. Annan återvinning, t ex energiåtervinning
  5. Bortskaffande, t.ex. deponi

Det finns stora fördelar med att slänga mindre. Det åtgår betydligt mindre energi om produkterna återanvänds. Även ändliga resurser sparas. Det finns både miljövinster och ekonomiska vinster att göra genom att minska resursförbrukningen och därmed minska avfallet.

Bygg- och rivningsavfall

Att förebygga avfall handlar om hela byggprocessen. Man måste börja arbeta med frågan tidigt. Beställaren måste ställa krav på förebyggande av avfall. Entreprenören måste ta fram en handlingsplan med de åtgärder som ska genomföras. Tips om att förebygga byggavfall finns i rapporten Att minska byggavfallet.

Byggande och rivning ska planeras så att det avfall som uppstår sorteras skilt:

  • betong-, tegelstens-, mineralplatt-, keramik- och gipsavfall
  • oimpregnerat träavfall
  • metallavfall
  • jord, stenar och muddermassor

Farligt avfall ska alltid omhändertas skilt och hanteras på ett säkert sätt.

Matavfall

Matavfall är ett exempel där förebyggande har stor inverkan, både på miljön och i plånboken. Den stora miljöpåverkan sker vid tillverkning av livsmedel. Om mängden matavfall minskar så minskar även miljöpåverkan vid produktionen.

Det finns en del matavfall som är oundvikligt, bananskal, kaffesump, äggskal etc. Det matsvinn som går att undvika är till exempel mat som kastas för att den blivit för gammal, tillagad mat som inte äts upp, mat som förvarats på felaktigt sätt.

Matavfall kan komposteras, rötas, förbrännas eller säljas som djurfoder. Miljöpåverkan blir då till en del mindre, men vinsten är liten jämfört med om maten inte tillverkats. Produktion av biogas från matavfall beräknas kompensera för endast tio procent av den klimatpåverkan som produktionen av maten orsakat.

Vi slänger kläder så in i Norden

Konsumtionen av kläder och textilier ökar kraftigt i Norden. Konsumtionen gått upp med ca 40 procent på nio år. Varje år slängs 145.000 ton textilier i Sverige, Danmark och Finland och det motsvarar hälften av den mängd textilier som släpps ut på marknaden per år.

Att återanvända textilier är ett bra alternativ istället för att slänga. Glädjande nog är det en växtande trend i samhället att handla på loppmarknader och i second-hand butiker.

Avtal ska minska användningen av plastbärkassar

Konsumtionen av plastbärkassar behöver minska. Förutom nedskräpning i naturen skapar plast problem i haven eftersom det tar lång tid innan plasten bryts ner. Många djur far illa efter att ha ätit eller fastnat i plastföremål som har hamnat i havet.

Plast utgör en allt större del av den totala mängden skräp som slängs i miljön. I havsmiljön är plast det absolut vanligaste skräpet och bland plastskräpet är plastpåsar vanligast.

Ålands Näringsliv och Ålands landskapsregering undertecknade den 12 december 2016 ett avtal om att minska mängden plastbärkassar som förbrukas. Avtalet gäller frivilliga åtgärder som detaljhandeln åtar sig. Målet är att åtgärderna ska leda till att vi förbrukar högst 40 tunna plastbärkassar per person och år senast år 2025. Som tunna plastbärkassar räknas de som är tunnare än 50 mikrometer, vilket bland annat inkluderar de plastbärkassar som används inom dagligvaruhandeln. Läs avtalet under rubriken "Bilagor" här intill.

Publicerad 12.12.2016
Uppdaterad 28.12.2016