Landskapslag (1969:29) om stängselskyldighet

Den som håller husdjur är skyldig att vårda dem så, att de icke inkommer på annans ägor.

Denna lag skall även tillämpas i fråga om sådana områden, där stängselskyldighet regleras genom byggnadsordning eller planebestämmelser, såvitt sådan skyldighet föranledes av ägors fredande mot skada av husdjur.

Rågrannar må avtala om uppförande och underhåll av gemensamt stängsel eller om den grund, enligt vilken stängselskyldighet dem emellan på annat sätt skall fördelas.

Om ägofredsföreningar är stadgat i landskapslagen (1933:4) den 8 maj 1933 om ägofredsföreningar i landskapet Åland.

Har rågrannar icke träffat i 2 § avsett avtal om stängselskyldigheten, skall denna skyldighet fullgöras så, att i fall stängselskyldigheten föranledes av betande endast på ena sidan, denna sida ensam skall svara för stängslet. I annat fall tager vardera sidan lika lott, om ej betande med olika slag av husdjur eller andra särskilda omständigheter påkallar avvikelse.

Där någondera rågrannen det påyrkar, skall varderas stängselskyldighet bestämmas vid skifte på platsen, vilket sakägarna själva må förrätta. Därvid bör tagas i betraktande markens beskaffenhet, varpå stängslet skall uppföras, så att stängslets längd skäligen minskas, där dess uppförande och underhåll medför större kostnad. Större kostnad för grind eller led skall även föranleda minskning. Sämjas sakägarna icke, skall genom lottning avgöras, vilken del av stängslet eller därtill hörande grind eller led bör av vardera uppföras.

Lag samma vare, där flere rågrannar är i skifte delaktiga.

Över skiftet skall upprättas ett särskilt instrument, vilket undertecknas av sakägarna och av vilket envar av dem erhåller ett exemplar.

Har tio år förflutit, sedan skiftet vunnit laga kraft, skall nytt skifte förrättas, där någon av dem, som har del i stängslet det påyrkar.

Uppstår tvist om den grund enligt vilken stängselskyldigheten skall beräknas, avgöres ärendet av en skiftesnämnd, i vilken vardera parten utser en medlem och dessa sedan en tredje, som samtidigt är ordförande. Är parterna därom ense, kan skiftesnämndens åligganden överlämnas till en enda person.

Underlåter någondera parten att välja medlem i skiftesnämnden inom två veckor efter därtill erhållen uppmaning eller enar sig de utsedda medlemmarna icke inom nämnda tid om val av den tredje, verkställes valet av kommunens styrelse.

Den som icke åtnöjes med skiftesnämndens beslut äger däri söka ändring hos [häradsrätten] på stämning, som bör delgivas motparten inom 60 dagar efter erhållen del av beslutet, men beslutet skall oberoende därav gå i verkställighet. Har någon jämlikt beslutet uppfört mera stängsel än honom genom rättens utslag ålägges, erhåller han härför ersättning efter rättens prövning.

Den som önskar ålägga granne sådan stängselskyldighet, varom i denna lag är stadgat, skall därom göra anmälan hos denne före oktober månads utgång och skall grannen senast före juni månads ingång påföljande år fullgöra sin skyldighet.

Om den stängselskyldige icke längre har behov av stängslet, må han därom anmäla för övriga delägare före oktober månads utgång och är efter ingången av påföljande juni månad fri från sin stängselskyldighet.

Godkännes icke uppsägningen, vare saken avgjord av skiftesnämnd på sätt i 6 § stadgas.

Uppsägning, som avses i denna paragraf, må dock icke äga rum förrän fem år förflutit från stängselskiftet.

Yrkar den, över vars mark gemensam boskapsväg går eller vars mark gränsar till sådan, vägens avskiljande genom stängsel eller önskar trefjärdedelar av dem, som nyttjar gemensam boskapsväg, att vägen ingärdas, äger envar, som begagnar vägen, taga del i stängselskyldigheten efter den nytta han har av vägen som boskapsväg.

Angående sådant stängselskifte samt befrielse från stängselskyldighet gäller vad i detta kapitel är stadgat.

Stängsel skall vara av sådan beskaffenhet att det i varje särskilt fall motsvarar sitt ändamål.

Önskar rågranne, att stängslet uppföres av kostsammare beskaffenhet än vad i 1 mom. avses, är han dock skyldig att ensam svara för stängselbesväret.

Uppstår tvist om stängsels beskaffenhet må tvisten avgöras av skiftesnämnd som i 6 § stadgas.

Förfaller stängsel skall bristen så snart som möjligt avhjälpas. Underlåter den stängselskyldige detta, sedan han om bristen bevisligen erinrats, må den, som därav kan lida skada, tillkalla tvenne ojäviga personer att på utsatt dag, varom den försumligen bör underrättas, värdera kostnaden för bristens avhjälpande och må sedan själv iståndsätta stängslet. För de kostnader, som därav följer, skall den stängselskyldige svara.

Vad i rikets lag den 9 maj 1940 om vissa samfälligheter och därmed jämförliga gemensamma förmåner (FFS 204/1940) är stadgat angående nyttjande av samfälligheter, skall även äga tillämpning i fråga om sådana samfällda områdens nyttjande till bete.

Inkommer husdjur olovligen på annans ägor, straffes den skyldige såsom i strafflagen stadgas.

Ägare till husdjur på gemensamt bete ansvarar en för alla och alla för en för skada, som deras djur förorsakat.

Vad i denna lag är stadgat om ägare till husdjur, gäller även person, åt vilken djurets vård eller nyttjande överlåtits.

Den som lidit skada av annans husdjur skall vid en särskild syneförrättning genast låta värdera skadan av tvenne ojäviga och sakkunniga personer. Om denna syn bör djurets ägare om möjligt underrättas.

Finner någon på sina ägor annans husdjur, som dit olovligen inkommit, må han omhändertaga djuret och skall han i sådant fall därom genast underrätta ägaren.

Är djurets ägare icke känd, skall den som omhändertagit djuret därom tillkännagiva i någon på orten spridd tidning.

Envar, som omhändertagit annans husdjur, är ansvarig för dess vård.

Omhändertaget husdjur har ägare ej rätt att återfå, förrän han ersätter den skada, som djuret åstadkommit, så ock den kostnadsvärdering av skadan samt djurets vård och underhåll enligt värdering av tvenne ojäviga personer medfört, ävensom annonskostnaderna eller härför ställer full säkerhet. Från ersättningsbeloppet må dock avdragas den nytta omhändertagandet medfört.

Har i 14 § omförmäld värdering icke skett och har ej annorlunda överenskommits med djurets ägare, är den som omhändertagit djuret skyldig att utgiva detsamma utan annan ersättning än för vård och underhåll på sätt som i 16 § stadgas.

Har djurets ägare icke underrättats på sätt i 15 § stadgas, skall djuret utan ersättning utgivas åt dess ägare och denne är dessutom berättigad till ersättning för den skada han därigenom åsamkats.

Den som omhändertagit djuret äger dock utan hinder av vad i 1 och 2 mom. är stadgat, rätt att vid domstol söka ersättning för den skada som djuret åstadkommit. Samma rätt tillkommer även den som lidit skada av annans husdjur men icke omhändertagit det.

Utlöser ej ägare omhändertaget djur inom 14 dagar, efter det omhändertagandet för honom anmälts, må det på auktion säljas och den som djuret omhändertagit ur försäljningspriset bliva ersatt för skada och kostnad.

Anmäler sig icke ägare inom ett år efter tillkännagivandet, tillhör djuret den som det omhändertagit.

Övergår lägenhet eller jordområde, som berörs av i 4 § stadgat skifte till ny ägare eller innehavare, medan skiftet ännu är gällande, är det mot honom bindande. Detsamma gäller även i landskapslagen (1933:4) den 8 maj 1933 om ägofredsföreningar i landskapet Åland avsett avtal om ägofred, som fastställts av domstol.

För dem, som vintertid underhåller allmän väg, är det tillåtet, att för vintern nedtaga vid sådan väg inrättade stängsel mot skyldighet att tidigt om våren återställa dem i deras förra skick.