Translate this page to another language

Google translate is a website service that provides you with a translation of the website, to the language you choose from the list. Since it is computer generated, the translation may not always be completely correct. Please note that the Government of Åland is not responsible for any inaccuracies.

Klassificering av vatten och prioriterade ämnen

Vid klassificeringen av vattnens tillstånd enligt vattendirektivet används en femgradig skala (hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig), det vill säga enligt de fem statusklasserna så som de definieras i WFD (Water Framework Directive, d.v.s. Vattendirektivet).

Här hittar du en sammanställning av vägledning på EU-nivå som relaterar till vattenförvaltningsarbetet. Vägledning på EU-nivå kring Vattendirektivet (Guidance No 1-35) finns på:

EU:s samlingplats för vägledningsdokument - CIRCABC

Bedömningsmanualer har tagits fram så att vattnets status ska kunna bedömas och klassificeras i enlighet med vattendirektivet, se bilagor.

Digital karta över vattnets ekologiska status

Prioriterade ämnen

Prioriterade ämnen följs upp i enlighet med vår lagstiftning och krav i vattendirektivet. Uppföljning ska ske löpande i vatten, sediment och i biota (fisk). Under bilagor ligger sammanställningar av olika provtagningar som utförts på Åland. 2014 analyserades strömming från sjöar, 2016 analyserades gös i kustvatten. Fisk analyseras annars som livsmedel genom ÅMHM:s regi. Sedimentprover av diken i jordbruksmark utfördes 2018. Båda hamnarna har följts upp. Västra hamnen följs upp ca vart 6:e år.

Se bilagan för analys

Belastning

Lokala belastningskällor i kombination med bakgrundsbelastning har under en lång tid medfört en ökande eutrofiering i den åländska skärgården. Den största vattendragsbelastningen på Åland utgörs av atmosfärisk deposition, varav större delen tillförs från områden utanför Åland. De övriga lokala utsläppen av närsalter kommer från fiskodling, jordbruk, djurhållning, avlopp från bosättning, industri, turism och från naturlig avrinning.

Nu har ett nytt belastningsverktyg tagits fram i samarbete med SMHI i Sverige. Genom verktyget kan man följa vilken belastning som kommer från olika områden på Åland och vilka källorna är. Verktygt kan bland annat användas som bakgrund och informationskälla när lokala åtgärdsplaner för mindre avrinningsområden ska tas fram.

Det nya belastningsverktyget hittar du på:
http://aland.smhi.se/

Uppge användarnamn alr och lösenord vatten2020 då du besöker belastningsverktyget.

Långtidsserier

För att man skall kunna upptäcka förändringar i vår vattenmiljö måste man ha tillgång till data från en längre tidsperiod. Det är även önskvärt att man har tillgång till data som är s.a.s jämförbart (dvs. provtagningsmetodiken och –frekvensen har inte ändrats över tid).

På Husö biologiska station provtas Husöviken, Ivarskärsfjärden och Äppelöviken regelbundet sedan lång tillbaks. De parametrar som provtas är siktdjup, klorofyll-a, totalkväve och totalfosfor. En del av resultaten presenteras i bilagan Långtidsserier för Husö biologiska station.

Publicerad 21.3.2022 kl. 00:00
Uppdaterad 21.3.2022 kl. 11:38