EU:s förordning om restaurering av natur

Målsättningen med förordningen om restaurering av natur är att förbättra naturens tillstånd i stor utsträckning i olika miljöer, både inom och utanför skyddsområden. För att målen i förordningen om restaurering av natur ska nås krävs det att man använder många olika metoder för att stärka naturvärdena. Ett område där naturens tillstånd förbättras kan fortsättningsvis utnyttjas ekonomiskt eller förbli en del av stadsmiljön. Genomförandet av förordningen om restaurering av natur förutsätter åtgärder som förbättrar naturens tillstånd exempelvis på myrar och stränder samt i skogar, jordbruksmiljöer, hav och insjöar.

Åtgärder för att förbättra naturens tillstånd kan till exempel vara att lägga igen myrdiken, återställa flod- och bäckfåror till naturtillstånd, återinföra betesgång i områden som traditionellt används som betesmarker och avlägsna granar från lundar. I synnerhet de åtgärder som vidtas i avrinningsområdena, såsom restaurering av myrar, förbättrar också tillståndet i vattendragen nedströms och i kustvattnen. Detta förbättrar inte bara naturens tillstånd utan också möjligheterna till rekreation. Naturens förmåga att tåla de allt vanligare extrema väderfenomenen stärks också, vilket förbättrar samhällets resiliens. Att skydda pollinatörer är i sin tur viktigt med tanke på livsmedelsförsörjningen.

Medlemsstaterna har handlingsutrymme vid genomförandet

Förordningen om restaurering av natur ger medlemsstaterna handlingsutrymme vid genomförandet, och förordningen kan genomföras till exempel på frivillig väg.  De ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av genomförandet samt kostnaderna för genomförandet bedöms i samband med utarbetandet av planen.

Genom genomförandet av förordningen om restaurering av natur vill man också effektivisera genomförandet av gällande EU-lagstiftning, såsom habitatdirektivet och fågeldirektivet, bland annat genom att fastställa tidsfrister för uppnåendet av målen i dem. 

Den nationella restaureringsplanen

För genomförandet av förordningen utarbetas en nationell restaureringsplan per medlemsland där man bland annat fastställer metoderna för att uppnå målen i förordningen. Den nationella restaureringsplanen ska vara klar inom två år från det att förordningen har trätt i kraft. Finland har tid fram till augusti 2026 att bereda en egen restaureringsplan och lägga fram den för Europeiska kommissionen. Den åländska delen av restaureringsplanen ska vara färdig under våren 2026 för att hinna med i processen.

Så här bereds den nationella restaureringsplanen i Finland och på Åland

Planen bereds i Finland fem olika temagrupper och en projektgrupp som leds av sakkunniga vid miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet samt en egen arbetsgrupp för Ålands del av planen. Åland har en representant i den finska projektgruppen och man följer också arbetet i de finska temagrupperna. Planerna utarbetas i snabb takt som tjänsteuppdrag. Temagrupperna bjuder in berörda parter inom sitt område till samråd i flera skeden av beredningen.

Temagrupperna är indelade enligt de ämnesområden som nämns i artiklarna i förordningen om restaurering av natur. 

Grupperna är;
1) terrestra naturtyper och sötvattensnaturtyper, livsmiljöer för arter samt strömmande vattendrag och översvämningsområden, 
2) förbättring av den marina naturens tillstånd, 
3) urbana miljöer, 
4) jordbruksmiljöer och populationer av pollinerare och 
5) skogsnatur.  

Olika vetenskapspaneler deltar också i utarbetandet av restaureringsplanen. De sammanställer en översikt över ett effektivt och rättvist genomförande av förordningen. 

Kommunikation under arbetet

Som en del av beredningen hålls samråd med allmänheten. Under våren 2025 tillsattes en referensgrupp på Åland för naturskydd och den åländska delen av restaureringsplanen. Referensgruppen bistår till en del i arbetet med få respons och synpunkter under arbetets gång. 

Dialog i form av workshops och genom andra forum kommer också att hållas dels för att samla in input till planen, dels för att få respons när det finns ett utkast till den åländska delen av restaureringsplanen. 

Restaureringsplanen ska också genomgå en miljöbedömning med samrådsförfarande för att på ett så heltäckande sätt som möjligt kunna belysa och hantera konsekvenserna av planen.

Länkar