Granbarkborre

Granbarkborre

Aktuellt

De varma dagarna under vecka 20 ledde till att årets granbarkborresvärmning kom i gång. Titta till din skog och upparbeta färska vindfällen och angripna granar snarast möjligt! Den nya generationen av granbarkborrar är klara att lämna träden cirka 8-10 veckor efter svärmningen (mitten av juli månad). Angripna träd bör upparbetas och transporteras bort från skogen innan dess.

Granbarkborren

Granbarkborren (Ips typographus) är en ca 4-5 mm lång skalbagge som är vanligt förekommande i våra skogar. Den förökar sig främst i färska vindfällen av gran och i samband med större stormfällningar när tillgången till yngelmaterial blir omfattande leder det ofta till en massförekomst av granbarkborrar. Dessa angriper och dödar då snabbt även friska, stående granar. Vid en massförekomst kan skadorna på stående skog bli mycket omfattande.

Barkborrarna för med sig blånadssvamp som snabbt infekterar veden. Svampen är en förutsättning för att kunna övervinna trädets naturliga försvar och det är svampen som dödar trädet. Om våren är varm ökar risken för blånadsangrepp.

Svärmning

Granbarkborren svärmar på våren då temperaturen överstiger +18 grader, vilket normalt inträffar i mitten eller slutet av maj månad. Hanarna borrar sig då in i barken på stressade och stormfällda träd. I samband med gnaget avger de doftämnen (feromoner) som lockar till sig flera granbarkborrar. Hanarna bygger en parningskammare under barken dit de lockar 2-3 honor per hane. Varje hona gnagar en ca 10 cm lång modergång i vedens fiberriktning där de lägger sina ägg. Efter kläckningen livnär sig larverna på innerbarken tills de förpuppas. Larvernas gångar sträcker sig vinkelrätt ut från modergången. De nya skalbaggarna är färdiga att lämna trädet 8-10 veckor efter svärmningen. Dessa övervintrar antingen under barken i stammarna eller lämnar trädet för att angripa andra granar och sedan övervintra i förnan i marken. Vid gynnsam väderlek kan även föräldradjuren svärma en andra gång i slutet av juni-juli månad och anlägga en syskonkull under samma år, vilket kraftigt ökar populationen barkborrar inför kommande säsong. I samband med en extremt varm sommar och höst är det även möjligt att den nya generationens barkborrar hinner svärma samma år de kläcks.

Kännetecken på angrepp

Efter svärmningen i maj-juni kan man hitta små borrhål och högar med brunt borrmjöl i barken på angripna granvindfällen.

Ifall angreppen även drabbat stående skog angrips vanligen först granar i solexponerade lägen samt träd i kanten av stormluckor. Brunt borrmjöl kan ses vid stambasen och i barkfickorna på trädet. Ofta ses även kådflöde på stammen. Om man i detta skede fläker av barken med en kniv kan man hitta granbarkborrens kännspaka gångsystem samt larver och skalbaggar.

Under högsommaren kan man även titta efter avfläkt bark högre upp på stammarna. Senare på sommaren och fram till kommande vår kan man även se att trädens kronor börjar bli rödbruna och att hackspettar har börjat hacka bort barken. Dessa träd bör avverkas och köras bort innan svärmningen nästa vår för att få bort de barkborrar som övervintrar i trädet.

Om barken börjat flagna från nedre delen av stammen är trädet angripet under föregående 1-2 år. Andra tecken på att trädet angripits tidigare är även att det finns vitt svampmycel innanför barken eller att det finns fruktkroppar av svampar på stammen. Barkborrarna har då redan lämnat trädet och det är ingen risk för ytterligare spridning. Döda granar nyttjas av många arter av svampar, mossor, lavar, insekter och fåglar och det är därför viktigt att låta tidigare döda träd stå kvar för naturvården och den biologiska mångfalden.

Övervakning av svärmning och förekomst

Skogsbruksbyrån placerar på våren ut feromonfällor på 3 platser på Åland för att övervaka svärmningstidpunkt och populationsnivå hos granbarkborre. Fällorna töms en gång per vecka under sommaren.

 

Feremonfällor som övervakar förekomsten av granbarkborrar
Fällor för granbarkborre

Granbarkborrens svärmningstidpunkt beror på temperaturen och kan således variera från år till år. Storleken på populationen styrs av tillgången till lämpliga yngelmaterial, till exempel vindfällen.

Svärmningstidpunkten är viktig för att veta när man måste få ut angripna stammar från skogen, medan uppskattningar av populationsnivån på sikt kan säga när risken för skador på stående, frisk skog är överhängande. Idag vet vi inte hur stor populationen måste vara innan denna risk föreligger.

Resultat av svärmningsövervakningen

Landskapsregeringens svärmnings- och populationsövervakning visar att vi fortsättningsvis har mycket höga populationer av granbarkborre. Under 2023 användes i likhet med tidigare år totalt 9 feromonfällor på tre olika platser. Detta år har fällorna varit placerade i Eckerö Torp och Kyrkoby samt i Jomala Överby.

Våren 2023 började svärmningen vecka 19 medan den egentliga svärmningstoppen inträffade vecka 24, vilket var en vecka senare än under fjolåret och två veckor senare än åren 2020-2021. 

Svärmningen följde nästan exakt samma mönster som under fjolåret med två markanta toppar med tre veckors mellanrum. Den senare toppen utgörs förmodligen av både förstagångssvärmare och av moderdjur som svärmar en andra gång för att lägga en syskonkull. Topparna är även till stor grad beroende av väderleken, där svalare och regnigare väder dämpar svärmningsaktiviteten. Detta år var vecka 22 kall (+10-13 grader C), vilket direkt avspeglade sig i fångsterna.

Under tidigare år har det noterats en liten ökning i fångsterna ca två månader efter att svärmningen inleddes, men detta år var ökningen marginell och det verkar inte ha förekommit någon betydande svärmning av andra generationens granbarkborrar. Huvudorsaken till detta antas vara omslaget till svalare och regnigare väderlek.

Under året har fångstresultatet varierat kraftigt mellan olika lokaler. Fångstplatsen i Torp skiljde sig märkbart från de övriga och fångade nästan tre gånger fler barkborrar än fångstplatsen i Kyrkoby och drygt fyra gånger mer än fällorna i Överby. Under vecka 24 slogs ett nytt rekord då drygt 75.000 granbarkborrar totalt fångades på alla platser, varav nästan 50.000 stycken i Torp. Under 2023 har det totalt fångats över 220.000 granbarkborrar, vilket är lite högre än under fjolåret. 

Eftersom antalet fångstplatser är lågt går det inte med säkerhet att säga om populationen åter har ökat detta år eller om det är slumpen och valet av fångstplatser som påverkat resultaten. För detta krävs längre tidsserier. Klart är dock att samtliga fångstplatser uppvisat så höga nivåer att det föreligger risk för skador på stående frisk granskog.

Sommaren 2023 var inledningsvis varm och torr, vilket är en dålig kombination med tanke på skadeläget. Denna typ av väderlek gör granarna stressade och mer mottagliga för angrepp, samtidigt som förutsättningarna för granbarkborrens förökning är optimala. Ett väderomslag på sensommaren till betydligt regnigare och svalare väder verkar dock ha satt stopp för en svärmning av andra generationens granbarkborrar och om vi har tur minskat riskerna för omfattande skador nästa sommar. Nu får vi även önska oss en höst och vinter utan nya stormfällningar.

Fångstdata från åren 2020-2023 hittar Ni under bilagor.

Vad bör jag som skogsägare göra?

Upparbeta och transportera bort färska vindfällen av gran innan maj månads slut för att minimera tillgången på föryngringsmaterial.

Kontrollera din skog regelbundet under svärmningsperioden och leta efter angrepp på såväl färska vindfällen som på stående granskog. Om våren och sommaren är varm och torr är det mer bråttom eftersom svärmningen börjar tidigare.

Upparbeta och transportera bort färska vindfällen och nyangripna granar så snart som möjligt men speciellt innan de nya granbarkborrarna lämnar yngelmaterialet, 8-10 veckor efter svärmningen. De träd som angripits under våren bör avverkas och transporteras bort senast i mitten av juli för att få bäst effekt.

Eftersom granbarkborrarna kan svärma i flera omgångar bör man granska sina granbestånd under hela sommarperioden maj-augusti för att se om man fått nya angrepp på friska, stående granar. Största riskerna brukar finnas vid exponerade kanter mot äldre granskog och inom en ca 10 meter bred kantzon mot stormluckor. Ett tips är att färgmarkera dessa stammar så att man lätt kan hitta dem vid avverkningen.