Translate this page to another language

Google translate is a website service that provides you with a translation of the website, to the language you choose from the list. Since it is computer generated, the translation may not always be completely correct. Please note that the Government of Åland is not responsible for any inaccuracies.

Granbarkborre
Vuxen granbarkborre. Foto Göran Liljeberg

Granbarkborre

Aktuellt

Trots att antalet granbarkborrar som fångats i fällorna detta år är avsevärt lägre än under fjolåret har omfattande angrepp på stående skog dykt upp under sensommaren 2021. De granar som angripits under försommaren har nu efter ca två månader fått gula-roströda barr och blivit tydligt urskiljbara i terrängen. Dessa granar och även de granar som står närmast de angripna stammarna bör avverkas snarast. Ju snabbare man får ut de angripna stammarna från skogen, desto större är chansen att många granbarkborrar finns kvar i stammarna och även att man kan rädda en del av virkesvärdet. Då granarna blivit gråaktiga och tappat merparten av sin bark har bekämpningen inte längre någon effekt och det är då bättre att lämna dessa träd för naturvården och granbarkborrens naturliga fiender.

Granbarkborren

Granbarkborren (Ips typographus) är en ca 4-5 mm lång skalbagge som är vanligt förekommande i våra skogar. Den förökar sig främst i färska vindfällen av gran och i samband med större stormfällningar när tillgången till yngelmaterial blir omfattande leder det ofta till en massförekomst av granbarkborrar. Dessa angriper och dödar då snabbt även friska, stående granar. Vid en massförekomst kan skadorna på stående skog bli mycket omfattande.

Barkborrarna för med sig blånadssvamp som snabbt infekterar veden. Svampen är en förutsättning för att kunna övervinna trädets naturliga försvar och det är svampen som dödar trädet. Om våren är varm ökar risken för blånadsangrepp.

Svärmning

Granbarkborren svärmar på våren då temperaturen överstiger +18 grader, vilket normalt inträffar i mitten eller slutet av maj månad. Hanarna borrar sig då in i barken på stressade och stormfällda träd. I samband med gnaget avger de doftämnen (feromoner) som lockar till sig flera granbarkborrar. Hanarna bygger en parningskammare under barken dit de lockar 2-3 honor per hane. Varje hona gnagar en ca 10 cm lång modergång i vedens fiberriktning där de lägger sina ägg. Efter kläckningen livnär sig larverna på innerbarken tills de förpuppas. Larvernas gångar sträcker sig vinkelrätt ut från modergången. De nya skalbaggarna är färdiga att lämna trädet 8-10 veckor efter svärmningen. Dessa övervintrar antingen under barken i stammarna eller lämnar trädet för att angripa andra granar och sedan övervintra i förnan i marken. Vid gynnsam väderlek kan även föräldradjuren svärma en andra gång i slutet av juni-juli månad och anlägga en syskonkull under samma år, vilket kraftigt ökar populationen barkborrar inför kommande säsong. I samband med en extremt varm sommar och höst är det även möjligt att den nya generationens barkborrar hinner svärma samma år de kläcks.

Kännetecken på angrepp

Efter svärmningen i maj-juni kan man hitta små borrhål och högar med brunt borrmjöl i barken på angripna granvindfällen.

Ifall angreppen även drabbat stående skog angrips vanligen först granar i solexponerade lägen samt träd i kanten av stormluckor. Brunt borrmjöl kan ses vid stambasen och i barkfickorna på trädet. Ofta ses även kådflöde på stammen. Om man i detta skede fläker av barken med en kniv kan man hitta granbarkborrens kännspaka gångsystem samt larver och skalbaggar.

Under högsommaren kan man även titta efter avfläkt bark högre upp på stammarna. Senare på sommaren och fram till kommande vår kan man även se att trädens kronor börjar bli rödbruna och att hackspettar har börjat hacka bort barken. Dessa träd bör avverkas och köras bort innan svärmningen nästa vår för att få bort de barkborrar som övervintrar i trädet.

Om barken börjat flagna från nedre delen av stammen är trädet angripet under föregående 1-2 år. Andra tecken på att trädet angripits tidigare är även att det finns vitt svampmycel innanför barken eller att det finns fruktkroppar av svampar på stammen. Barkborrarna har då redan lämnat trädet och det är ingen risk för ytterligare spridning. Döda granar nyttjas av många arter av svampar, mossor, lavar, insekter och fåglar och det är därför viktigt att låta tidigare döda träd stå kvar för naturvården och den biologiska mångfalden.

Övervakning av svärmning och förekomst

Skogsbruksbyrån placerar på våren ut feromonfällor på 3 platser på Åland för att övervaka svärmningstidpunkt och populationsnivå hos granbarkborre. Fällorna töms en gång per vecka under sommaren.

Feremonfällor som övervakar förekomsten av granbarkborrar
Fällor för granbarkborre

Granbarkborrens svärmningstidpunkt beror på temperaturen och kan således variera från år till år. Storleken på populationen styrs av tillgången till lämpliga yngelmaterial, till exempel vindfällen.

Svärmningstidpunkten är viktig för att veta när man måste få ut angripna stammar från skogen, medan uppskattningar av populationsnivån på sikt kan säga när risken för skador på stående, frisk skog är överhängande. Idag vet vi inte hur stor populationen måste vara innan denna risk föreligger.

Resultat av svärmningsövervakningen

Våren 2021 började svärmningen vecka 19, vilket var ca två veckor tidigare än 2020. Den egentliga svärmningstoppen skedde dock under vecka 22, vilket även var fallet 2020.

Fångstresultaten varierar beroende på vilka parametrar som jämförs, men generellt kan vi konstatera att antalet granbarkborrar som fångats under 2021 varit lägre än under 2020. Om man ser till medelantalet barkborrar per fälla är antalet avsevärt lägre detta år (se bilaga). Likaså är den totala fångsten på 9 fällor ca 50 % lägre än 2020. Vi kan dock konstatera att det fanns stora lokala variationer i resultaten.

Toppnoteringen för en enskild vecka 2021 låg i stort sett på samma nivå som under fjolåret. Det faktum att svärmningen började tidigare och hade två toppar detta år, medan den i stället var mer utdragen under fjolåret gör det svårt att jämföra veckovisa toppnoteringar eftersom de kunde varit mycket högre ifall svärmningen varit mer koncentrerad. I likhet med fjolåret noterades en liten ökning i fångsterna ca två månader efter att svärmningen inleddes. Denna svärmning är förmodligen en kombination av första- och andra generationens barkborrar. Antalet nykläckta barkborrar i fällorna var förhållandevis lågt och det verkar inte ha varit någon betydande andra generationens svärmning att tala om.

Eftersom det var så stora skillnader mellan fångstplatserna och för att antalet fångstplatser är lågt, går det inte att säga om populationen minskat detta år eller om det är slumpen och valet av fångstplatser som påverkat resultaten. För detta krävs längre tidsserier. Svärmningen är även mycket beroende av väderleken. Sommaren 2021 (juni-juli) har dock varit varm och förhållandevis torr, vilket bör ha gynnat granbarkborrarna. Hur populationsnivåerna utvecklas framöver kommer att hänga på hur väl man lyckas ta rätt på angripna träd, väderleken de kommande somrarna samt om vi blir förskonade från nya naturkatastrofer som tillför nytt yngelmaterial.

Nya angrepp är svåra att se de närmaste veckorna efter svärmningen och man kan lätt tro att skadeläget är lindrigare än vad det egentligen är. För att upptäcka tidiga angrepp krävs att man noga inspekterar varje enskild stam. Under sensommaren ändrar plötsligt angripna träd sin färg till gul och rödbrun och skadorna blir synliga på långt håll. Detta var tydligt på Åland under 2020 och samma bild framträder detta år. Omfattande beståndsskador har bl a uppmärksammats på västra Åland och mindre utbrott kan i princip ses i hela landskapet.

Fångstdata från år 2020 och 2021 hittar Ni under bilagor.

Vad bör jag som skogsägare göra?

Upparbeta och transportera bort färska vindfällen av gran innan maj månads slut för att minimera tillgången på föryngringsmaterial.

Kontrollera din skog regelbundet under svärmningsperioden och leta efter angrepp på såväl färska vindfällen som på stående granskog. Om våren och sommaren är varm och torr är det mer bråttom eftersom svärmningen börjar tidigare.

Upparbeta och transportera bort färska vindfällen och nyangripna granar så snart som möjligt men speciellt innan de nya granbarkborrarna lämnar yngelmaterialet, 8-10 veckor efter svärmningen. De träd som angripits under våren bör avverkas och transporteras bort senast i mitten av juli för att få bäst effekt.

Eftersom granbarkborrarna kan svärma i flera omgångar bör man granska sina granbestånd under hela sommarperioden maj-augusti för att se om man fått nya angrepp på friska, stående granar. Största riskerna brukar finnas vid exponerade kanter mot äldre granskog och inom en ca 10 meter bred kantzon mot stormluckor. Ett tips är att färgmarkera dessa stammar så att man lätt kan hitta dem vid avverkningen.

Publicerad 12.6.2020 kl. 10:19
Uppdaterad 10.9.2021 kl. 15:19