I mars 2025 antog Ålands landskapsregering rekommendationer för barn och ungas digitala vanor på fritiden. Rekommendationerna har varit efterfrågade av bland annat yrkesverksamma som arbetar med barn och unga på Åland. I enlighet med de önskemål som framförts av berörda aktörer utgår rekommendationerna i allt väsentligt från befintliga rekommendationer från WHO och Sverige. Rekommendationerna bygger på information från vetenskaplig litteratur, enkätundersökningar och dialoger med barn och unga, föräldrar och ungdomsorganisationer. I slutet av 2025 kommer även Finland att gå ut med motsvarande rekommendationer.
De åländska rekommendationerna för barn och ungas digitala vanor på fritiden avser endast digitala vanor på fritiden, dvs. sociala medier, videoklipp, streamade filmer, tv och dataspel. Exempel på skärmanvändning som inte ingår är att lyssna på musik, radio eller poddar, att läsa e-böcker, skolrelaterad skärmanvändning, användning av digitala hjälpmedel till barn och unga med funktionsnedsättning samt digitala verktyg till olika samhällstjänster.
Det enklaste sättet att få tillgång till rekommendationerna är genom de broschyrer som Ålands landskapsregering har tagit fram och som du hittar i spalten bredvid under rubriken bilagor. Tre av broschyrerna riktar sig till föräldrar/vårdnadshavare till barn och unga. En broschyr täcker hela åldersspannet (barn och unga mellan 0–18 år) medan de andra två avser rekommendationer för endast yngre barn (0–5 år) eller endast äldre barn och unga (6–18 år). En fjärde broschyr riktar sig direkt till barn och unga i åldern 13–18 år. Samtliga broschyrer finns också framtagna på engelska.
Vägledning till rekommendationerna
Att ta del av rekommendationer kan väcka många följdfrågor. Därför har landskapsregeringen också tagit fram ett kort dokument med bakgrundsinformation och länkar till Folkhälsomyndighetens vägledning. I dokumentet finns länkar till fördjupad information inom nio olika områden, t.ex. särskilda råd till föräldrar till barn med olika funktionsnedsättningar eller särskilda behov. För ytterligare information om den forskning som rekommendationerna bygger på finns även länkar till WHO och Folkhälsomyndigheten. Vägledningen hittar du här eller i under rubriken bilagor till höger.
Om du behöver mer stöd
I slutet av varje broschyr finns en lista med organisationer som du kan kontakta om man behöver mer stöd utifrån dina eller era specifika förutsättningar. Nedan hittar du länkar till de organisationer det handlar om.
Stöd till föräldrar/vårdnadsgivare:
- Barnens internet är en verksamhet hos Rädda Barnen på Åland. Rädda Barnen arbetar för barnens trygghet både on-line och off-line. Du som är förälder kan också boka ett samtal eller ett föräldramöte här.
Barnens internet - rädda barnen - Hos svenska Rädda Barnen finns #Nätsmart, en vägledning om hur vuxna kan prata med barn och unga om sexuella övergrepp på nätet. www.raddabarnen.se
Undvik att ditt barn blir beroende - hos rädda barnen - Svenska BRIS (Barnens rätt i samhället) finns också för personer som bor på Åland. Kontakta gärna Bris stödlinje för vuxna på +46-771-50 50 50 om du har frågor eller behöver stöd gällande barn. Läs mer på:
Bris vuxentelefon -
Ecpat Vuxenstöd är en plats för alla viktiga vuxna i barns närhet. Här kan du få hjälp, stöd och kunskap om barns sexuella utsatthet – på och utanför nätet.
Ecpats vuxentelefonStöd till dig som är mellan 13 och 18 år:
- Åländska Rädda Barnen kan ge stöd om du eller en kompis varit utsatt för något på nätet som inte känts bra. Mejla Barnens internet på e-postadressen: barnensinternet@raddabarnen.ax
- Svenska BRIS (Barnens rätt i samhället) finns också för dig som bor på Åland. Här kan du t.ex. hitta tips om du eller någon du känner har blivit utsatt eller utsätter andra.
Du som är under 18 år kan ringa till Bris för att få prata med en kurator angående det du funderar på eller behöver hjälp med. För den som ringer från Åland är telefonnumret +358 18 25520.
Du kan även chatta på https://barn.bris.se/ - Lågtröskelmottagningen för barn och unga på ÅHS har tagit fram broschyren ”Någon att prata med”. Här hittar du fler kontaktuppgifter till chattar, stödlinjer och webbplatser där du kan få hjälp.
Broschyren ”Någon att prata med” finns som bilaga på Lågtröskelmottagningens webbplats.
Betydelsen av vuxnas egna digitala vanor
Forskning visar att föräldrar eller andra personer i barnets nära krets kan få ett sämre samspel med barnet på grund av den egna skärmanvändningen. Den som till exempel sitter med mobilen är mindre uppmärksam på barnets behov. För att barn ska må bra behöver de känna att föräldrarna ser, hör och förstår dem. Föräldrar och andra vuxna är viktiga förebilder för barn. Om dessa personer har goda skärmvanor ökar chansen att barnen också får det.
Rekommendationer till vuxna i barn och ungas nära krets
- Fundera över hur du använder digitala medier när du är tillsammans med ditt barn samt om du behöver begränsa din skärmanvändning.
- Tänk på att dina skärmvanor kan påverka ditt barns skärmvanor.
- En stor del av de rekommendationer som riktar sig till ungdomar mellan 13 och 18 år är också aktuella för dig som vuxen.