Provfisken

Syftet med provfisken är att följa med bestånden hos ekonomiskt viktiga arter och för att få faktaunderlag för förvaltningsbeslut. Provfisken kan ge information om hur beståndsutvecklingen eller trender har sett ut men också hur den kommer att se ut i framtiden. Trender i beståndets storlek hos olika arter kan också berätta om förändringar i miljön och om hur förökningen har fungerat.

Provfisket ger en säkrare bild av beståndets utveckling jämfört med statistik från yrkesfisket, eftersom man varje år fiskar på samma lokaler, samma redskap, samma tid på året och man har ett känt antal redskap.

På Åland görs följande provfisken årligen.

  • Provfiske i nordvästra Åland. Målart är abborre, mörtfiskar och gers.
  • Provfiske i Kumlinge. Målart är abborre, mörtfiskar och gers.
  • Provfiske i Lumparn. Målart är gös.
  • Provfiske efter svartmunnad smörbult i Västerhamn. Syftet med provfisket efter svartmunnad smörbult är att följa med dess fortsatta utbredning. Provfisket avslutades år 2020.
  • vid behov görs sporadiska provfisken i vandringsleder eller i restaurerade lekområden.

Abborre

Abborre har varit och är en viktig art för yrkesfisket, fritidsfisket och sportfisket.

Provfiskeresultaten visar att beståndet ökade totalt och och även för grov abborre under 1990-talet. Efter det har hela beståndet legat på en hög nivå, men beståndet av grov abborre har dock minskat vid Kumlinge. Minskningen vid Kumlinge beror på flera svaga årsklasser under de senaste åren.

Gös

Gös är ekonomiskt sett en viktig art på Åland. Dess utbredningsområde är begränsat till skyddade fjärdar och vikar. De mest kända bestånden finns i Lumparn och Ivarskärsfjärden. Provfisken har gjorts i båda havsvikarna, men numera görs provfisket endast i Lumparn.

Resultaten i provfisket visar att gös totalt sett inte har minskat, men den grova gösen som är större än 37 cm, har minskat över tid. I provfisket fångas årligen även årsyngel, vilket tyder på förökningen fungerar.

Mörtfisk

Mörtfisk gynnas av övergödning. Beståndet av mörtfisk blir då också en indikator på näringstillgången i ett område. Stora mängder mörtfisk tyder på god näringstillgång och tvärtom. Genom att följa trenden av mörtfisk under en period kan man få en uppfattning om hur näringstillgången förändras.

Den vanligaste mörtfisken är mört, som förekommer i stora mängder vid nordvästra Åland. Den påträffas sparsamt vid Kumlinge. Mörtfiskfångsterna domineras här av sarv. Andra mörtfiskarter som förekommer i fångsterna är björkna, braxen, id och löja.

Fångsterna av mörtfisk vid nordvästra Åland ökade under 1990-talet, vilket därmed antyder att näringstillgången ökade. Därefter har fångsterna varit stabila på en hög nivå. Vid Kumlinge har mörtfisken ökat något sedan år 2003. Sammanfattningsvis kan man säga att provfiskeresultaten tyder på att näringstillgången har ökat vid Åland under de senaste decennierna. Trots att åtgärder har vidtagits för att minska utsläpp av näring så syns inte någon minskning i provfiskefångsterna av mörtfisk.