Fakta om landskapsandelssystemet

Landskapsandelssystemet omfattar:

  • komplettering av skatteinkomster
  • kostnadsbaserade landskapsandelar
  • skärgårdstillägg och
  • samarbetsstöd.

Komplettering av skatteinkomsterna

Skattekompletteringens andel ska utgöra mellan en tredjedel och hälften av de landskapsandelarnas totalvolym.

Grunden för skattekompletteringen är en jämförelse av den enskilda kommunens skattekraft i förhållande till hela landskapets skattekraft i medeltal under de fem senaste skatteåren. I underlaget beaktas kommunens skatteinkomster både från förvärvsinkomst- och samfundsbeskattningen. Att inkomsterna från samfundsbeskattningen ingår i grunden beror på att de kan betraktas som en opåverkbar skillnad mellan kommunerna. Alla kommuner har inte samma förutsättningar när det gäller att locka företag att etablera sig i den egna kommunen. För att dämpa risken för fluktuationer i skattekompletteringen används ett medeltal av fem år vid beräkningen av skattekompletteringen.

För att skattekompletteringens andel ska vara mellan en tredjedel och hälften av totalvolymen är ersättningsgraden bestämd till 95 procent. Dessutom tillämpas en uppräkningsfaktor för att höja kompletteringsgränsen, vars effekt är att öka det belopp kommunen får i skattekomplettering. Kompletteringsgränsen kan inte stiga till en nivå där alla kommuner får skattekomplettering. Faktorn anges i lagen men ska justeras av landskapsregeringen så att inte alla kommuner får skattekomplettering. Faktorn ska också justeras i det fall att kompletteringens andel blir lägre än en tredjedel eller högre än hälften av totalvolymen. Strikta regler för justeringen anges i lagen.

Kostnadsbaserade landskapsandelar

Kommunerna tilldelas kostnadsbaserade landskapsandelar på socialvårdsområdet och inom grundskolan. De kostnadsbaserade landskapsandelarna utgår från ett basbelopp per invånare i kommunen.

Basbeloppet är en kalkylerad kostnad och med basbeloppet som grund beräknas normkostnaden för de olika verksamhetsområdena. Landskapsandelen utgörs sedan av en bestämd andel av normkostnaden. Andelens storlek uttrycks genom en ersättningsgrad i procent.

Basbeloppen fastställs varje år genom indexjustering. Samtidigt beaktas också eventuella förändringar i kommunernas uppgifter. Basbeloppen kan också justeras under finansåret.

Vart fjärde år görs en uppföljning av normkostnaderna för socialvårdsområdet, grundskolan och träningsundervisningen. I praktiken sker uppföljningen genom att nya basbelopp fastställs för dessa områden med de faktiska nettodriftskostnaderna på respektive område som grund.

Utöver de kostnadsbaserade landskapsandelarna på socialvårdsområdet och inom grundskolan tilldelas kommunerna landskapsandelar för medborgarinstitut och för kulturverksamhet. Inom dessa områden är inte kommunernas lagstadgade uppgifter lika strikt reglerade och därmed uppstår inte opåverkbara förutsättningar på samma sätt som inom socialvårdsområdet och grundskolan. När det gäller landskapsandelarna för medborgarinstitut och för kulturverksamhet har basbeloppen därför ingen direkt koppling till driftskostnaderna och för dem beräknas heller ingen normkostnad.

Landskapsandelar på socialvårdsområdet

På socialvårdsområdet tilldelas kommunerna två kostnadsbaserade landskapsandelar, en för socialvården och en för den samordnade socialtjänsten. Grunden för landskapsandelen för socialvården är normkostnaden för de olika åldersgrupperna 0–6 år, 65–74 år, 75–84 år samt 85 år och äldre, medan normkostnaden för åldersgruppen 7–64 år utgör grund för landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten. Uppdelningen har sin grund i de ställningstaganden som ingår i KST-lagstiftningen, enligt vilken de delar av socialvården som inte är barn- eller äldreomsorg ska samordnas.

Till landskapsandelen för socialvården läggs ett skärgårdstillägg, medan landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten utjämnas mellan kommunerna. När socialtjänsten har samordnats är det huvudmannen för den samordnade kommunala socialtjänsten som är mottagare av denna landskapsandel.

Genom den föreslagna utjämningen av landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten garanteras en utjämnande effekt inom ramen för landskapsandelssystemet när det gäller kommunernas driftskostnader för de verksamheter som ingår i samordningen. 

Landskapsandelar inom grundskolan

Utgående från driftskostnaderna inom grundskolan tilldelas kommunerna en kostnadsbaserad landskapsandel för grundskolan och träningsundervisningen. Grunden för landskapsandelen för grundskolan är antalet invånare i åldern 6–15 år (elevunderlaget) i kommunen fördelat i följande intervall: 1–40 invånare, 41–60 invånare, 61–80 invånare, 81–100 invånare, 101–150 invånare samt 151 eller fler invånare. Basbeloppet för det första intervallet är högst och basbeloppet för det sista intervallet är lägst.

Skärgårdstillägg

Kommunerna i skärgården har en högre kostnadsstruktur, det vill säga att kostnaden per invånare generellt sett är högre än för de faståländska kommunerna. I landskapsandelssystemet ingår därför ett skärgårdstillägg. Skärgårdstillägget har två nivåer, en basnivå för alla skärgårdskommuner och en högre nivå för ytterskärgården. Med skärgårdskommuner avses Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö. Av dessa definieras Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga som ytterskärgård. Skärgårdstillägget läggs till landskapsandelarna för socialvården och för grundskolan. Ytterskärgården kan också beviljas stöd för anläggningsprojekt.

Samarbetsunderstöd

Kommuner som tar initiativ till åtgärder som utvecklar samarbetet kommunerna emellan kan ansöka om samarbetsunderstöd. I ansökan ska kommunerna kunna visa att åtgärderna bidrar till effektivare serviceproduktion. Stödet beviljas bara för nya projekt och för högst två år.

 Läs mer om hur man ansöker om samarbetsstöd.

Lagstiftning

Publicerad 7.5.2015
Uppdaterad 15.1.2019