Translate this page to another language

Google translate is a website service that provides you with a translation of the website, to the language you choose from the list. Since it is computer generated, the translation may not always be completely correct. Please note that the Government of Åland is not responsible for any inaccuracies.

Styrdokument

Läroplan

Åland har en egen läroplan för grundskolan. Den grundar sig på landskapslagen och förordningen om barnomsorg och grundskola. Landskapslagen trädde i kraft i januari 2021 och parallellt med utarbetandet av den nya lagen utarbetades en ny läroplan fram. Den nya läroplanen för grundskolan på Åland trädde i kraft i augusti 2021.

Grundskolan på Åland är en helhet som omfattar undervisning och fostran. Målen för de olika områdena hör ihop och ska bilda en enhetlig grund för alla skolor på Åland. Därför innehåller läroplanen mer än bara ämnesmässiga mål och bedömningskriterier, den innehåller även riktlinjer för värdegrund och syn på lärande samt hänvisningar till den lagstiftning eller forskning som texten baserar sig på.

Läroplanen är indelad i två delar, den allmänna delen och ämnesdelen. I den allmänna delen redogörs för de riktlinjer grundskolorna ska arbeta enligt. Värdegrund, samarbete, pedagogiska riktningar och bedömning är områden som tas upp. I ämnesdelen finns alla grundskolans läroämnen presenterade med innehåll, mål och kunskapskriterier för alla årskurser. I ämnesdelarna hänvisas även till riktlinjer som beskrivs i den allmänna delen. För att kunna arbeta enligt den nya läroplanen krävs att läraren sätter sig in i båda delarna av läroplanen. 

Länk till läroplanens alla delar

Arbetsplan

Alla grundskolor på Åland ska inför varje läsår göra upp en arbetsplan. I arbetsplanen ska innehållet för skolans undervisning och fostran preciseras och tydliggöras samt de metoder skolan använder för att uppfylla målsättningar och riktlinjer som slagits fast i lagen, förordningen och läroplanen beskrivas. Arbetsplanen sammanställs av rektorn eller föreståndaren i samråd med lärarna och den ska godkännas av den ansvariga nämnden i kommunen och tillställas landskapsregeringen för kännedom.  Elevrådet ska få ta del av arbetsplanen och övriga planer och dokument innan de godkänns och få möjlighet att påverka de delar som direkt berör deras vardag.

I arbetsplanen ska följande ingå:

  • Beskrivning av skolans verksamhetsidé och värderingar
  • Målsättningar för läsåret
  • Trivselstadga (ordningsregler och kriterier för ansvar och samarbete)
  • Förtydligande av skolspecifika undervisningsarrangemang under det kommande läsåret
  • Beskrivning över hur helhetsskapande undervisning kommer att genomföras
  • Beskrivning av distansundervisning
  • Beskrivning av elevrådsarbete och elevers delaktighet
  • Skolans timfördelning (enligt LR:s mall)
  • Språkprogram
  • Kursplaner för tillvalsämnen (enligt LR:s mall)
  • Kontaktuppgifter och läraruppgifter

Länk till anvisning för uppgörandet av arbetsplan

Elevhälsa

Elevhälsa är en viktig del av grundskolans verksamhet. Eleven har rätt till en trygg pedagogisk miljö. Det innebär såväl fysisk och psykisk som social trygghet. Målsättningen med elevhälsan att skapa grundförutsättningar för elevens lärande, en frisk och trygg lärmiljö, skydda den psykiska hälsan och förebygga utslagning samt främja välbefinnandet inom hela skolgemenskapen. Målet är att arbeta förebyggande och att säkerställa tidigt stöd för dem som behöver det samt att upprätthålla en elevhälsa som stödjer hela verksamheten. Utöver det har eleverna också lagstadgad rätt till individuella elevhälsotjänster så som kurators- och psykologtjänster. I elevhälsans arbete ingår också att se till verksamhetens handlingsförmåga i problem-, olycksfall- och krissituationer.

Varje skola ska ha en plan för elevhälsans arbete. Planen baserar sig på LL om barnomsorg och grundskola (2020:32, LBG). Syftet med planen är att beskriva hur elevhälsan ska genomföras, utvärderas och utvecklas.

Länk till anvisningar för uppgörandet av elevhälsoplan

Fostrande samtal och disciplinära åtgärder

Eleven i grundskolan har rätt till en trygg studiemiljö, arbetsro och ostörda studier. Skolan kan påverka arbetsron på många sätt, främst genom utveckling av verksamhetskulturen, samarbete, gemensamt ansvar och omsorg. För att trygga arbetsron och ta itu med olämpligt uppförande har skolan också rätt att använda fostrande samtal och olika disciplinära åtgärder. Om förfaringssätten vid fostrande samtal och disciplinära åtgärder föreskrivs i landskapslagen om barnomsorg och grundskola.

Varje grundskola ska göra upp en handlingsplan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder. Av planen ska framgå i vilka fall fostrande samtal används och hur samtalen genomförs i praktiken, en beskrivning på vilka lagstadgade förfaringssätt som används vid förseelser, fusk och störande beteende, ansvars- och arbetsfördelning samt metoder för samråd och dokumentering och hur man vid användningen av disciplinära åtgärder garanterar att allmänna rättsskydds principer iakttas. Planen ska även innehålla en beskrivning av hur man ser till att personalen instrueras och har den kompetens som behövs för att utöva disciplinära befogenheter samt hur olika parter informeras om planen, trivselstadgan och de lagstadgade disciplinära åtgärderna. Skolan ska även planera metoderna för hur planen följs upp och ur åtgärderna kartläggs och effekten av dem utvärderas.

Länk till anvisning för uppgörandet av plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder

Jämställdhet

Jämlikhet och alla människors lika värde är ett centralt mål i läroplanen för grundskolan. Läroplanens värdegrund grundar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, som finns för att garantera barns rättigheter och möjligheter att få säga sin åsikt. Konventionen ger en juridisk grund för grundskolans verksamhet. Läroplanen följer även FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som finns för att skapa delaktighet och tillgänglighet till utbildning utgående från den funktionsvarierades individuella villkor. Skolan ska arbeta normmedvetet för jämlikhet, likabehandling, rättvisa och jämställdhet.

Grundskolan har som uppdrag att förebygga ojämlikhet och att främja jämställdhet. Varje elev ska få hjälp med att upptäcka sina möjligheter och forma sin utbildning utan att styras av traditionella könsmönster. För att främja likabehandling ska varje skola upprätta en jämställdhetsplan.

Länk till Barnkonventionen

Länk till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Hemundervisning

Läroplikt

 Barn som har sin hemort på Åland är läropliktiga. Läroplikten innebär en skyldighet för barnet att inhämta grundskolans lärokurs. Läroplikten kan uppfyllas i kommunens grundskola, i en ersättande skola eller genom hemundervisning.  En vårdnadshavare för ett läropliktigt barn ansvarar för att barnet fullgör sin läroplikt. Skolan ska kontrollera elevernas närvaro när det gäller elever som väljer att fullgöra sin läroplikt i skolan och underrätta vårdnadshavaren om olovlig frånvaro.   Om en elev har en oroväckande hög frånvaro är det skolans skyldighet att reda ut vilka orsaker som ligger bakom frånvaron och erbjuda hemmet stöd och hjälp för att eleven ska kunna återvända till skolan.

Läroplikten inleds höstterminen det år då barnet fyller sju år och läroplikten upphör när grundskolans lärokurser har fullgjorts eller det har förflutit tio år sedan läroplikten började. Om barnet har en funktionsnedsättning som medför att de mål som ställts för grundskolan uppenbarligen inte kan nås under tio år blir barnet läropliktig vid sex års ålder och läroplikten blir därmed 11-årig.

Läroplikt som fullgörs i hemmet

De barn som har sin hemort på Åland kan uppfylla sin läroplikt genom hemundervisning. Då ett barn enligt vårdnadshavarens beslut fullgör läroplikten hemma övergår ansvaret för ordnandet av studierna och ansvaret för att barnet tillägnar sig sådana kunskaper och färdigheter som anges i läroplanen till vårdnadshavaren.

Vårdnadshavarna för barn som fullgör sin läroplikt i hemmet ska läsårsvis skriftligt anmäla till hemkommunen att läroplikten fullgörs genom hemundervisning. Till anmälan ska en uppdaterad plan bifogas där det framkommer hur vårdnadshavaren planerar att undervisningen ska ordnas så att hela läroplikten fullgörs i enlighet med målen i läroplanen. Därtill ska vårdnadshavaren i god tid inför varje prövningstillfälle, som ska ordnas en gång per termin, lämna in en redogörelse för periodens arbete så att utvärderingen kan grunda sig på det stoff som behandlats i hemundervisningen.

Ett läropliktigt barn som studerar hemma, d.v.s. inte deltar i den undervisning som kommunen ordnar i grundskolan, är inte inskrivet i någon skola och registreras alltså inte som elev i någon av kommunens skolor. Eleven har ändå rätt till samma elevhälsotjänster som en elev som fullgör sin läroplikt i skolan, alltså tjänster såsom psykolog- och kuratorstjänster och skolhälsovård. Barn med annat modersmål än svenska kan delta i den förberedande undervisningen som grundskolan i hemkommunen ordnar. Kommunen kan även erbjuda den hemundervisade eleven att ta del av samma läromedel som elevens motsvarande årskurs använder sig av.

Prövning och rapportering för hemundervisade elever

En vårdnadshavare för ett läropliktigt barn som studerar hemma ska se till att barnet tillägnar sig sådana motsvarande kunskaper och färdigheter som anges i Ålands läroplan för grundskolan. Vårdnadshavaren ska informera sig om den arbetsplan som gäller i den skola i den kommun till vilken den läropliktiga hör.

Den ansvariga nämnden i den kommun där den läropliktiga är bosatt ska tillse att barnets framsteg prövas i slutet av varje termin ända tills läroplikten upphör, d.v.s. tills barnet har förvärvat sådana motsvarande kunskaper och färdigheter som anges i Ålands läroplan för grundskolan eller det har förflutit tio år sedan läroplikten började.

Den läropliktigas framsteg ska prövas i slutet av varje termin inom de ämnesområden som vårdnadshavaren har nämnt i redogörelsen för periodens arbete som skickas in inför tillsynstillfället. Prövningen sker genom ett möte mellan lärare och den läropliktiga. I vilken form som utvärderingen görs bestäms genom dialog mellan skolan och hemmet där man avväger hur elevens kunnande och lärande bäst kan utvärderas. Den läropliktigas kunskaper och färdigheter utvärderas exempelvis genom samtal, skriftliga och muntliga uppgifter, prestationer i konst- och färdighetsämnen och arbetsprover.  Färdigheterna kan även påvisas i autentisk miljö, exempelvis i naturen, ett laboratorium eller på en idrottsplats. Om ingen av barnets vårdnadshavare har svenska som modersmål ska barnets kunskaper i ämnet svenska särskilt uppmärksammas vid tillsynen.

De lärare som förordnats att handha prövningen, ska beskriva den läropliktigas framsteg i en skriftlig redogörelse med bedömningen godkänd eller icke godkänd men redogörelsen är inte ett betyg. Redogörelsen ska sparas på skolan och användas som grund för utvärdering vid kommande prövningstillfällen. En kopia av redogörelsen ska ges till vårdnadshavaren efter varje prövningstillfälle.

Om barnets framsteg vid prövningstillfället är väsentligt lägre än vad som rimligen kan förväntas ska vårdnadshavarna informeras och få möjlighet att åtgärda bristerna under kommande termin. Om barnets utveckling och lärande under ett läsår uppvisar allvarliga brister och skolan gör bedömningen att barnets läroplikt inte fullgörs genom hemundervisningen kan kommunen fatta ett beslut om att avbryta hemundervisningen. Ett beslut om avbrytande av hemundervisning innebär att barnet ska uppfylla läroplikten i kommunens grundskola eller i en ersättande grundskola. Ett beslut om avbrytande av hemundervisning ska fattas skriftligen av grundskolechefen eller utbildningschefen. Ärendet bereds av skolföreståndaren eller skolans rektor. Innan beslutet fattas ska barnet och dennes vårdnadshavare samt eventuellt andra sakkunniga höras.

Publicerad 24.6.2021 kl. 12:34
Uppdaterad 24.6.2021 kl. 13:30