Fysisk strukturutveckling

Vår samhällsbyggnad central för hållbar utveckling

Arbetet med att ta fram ett helhetsperspektiv för mark- och vattenanvändningen på Åland har konkretiserats genom fysisk strukturutveckling; med en omfattande underlagsrapport; ”Den fysiska strukturen på Åland – Naturgivna förutsättningar, bebyggelse, infrastruktur, teknisk försörjning och planeringsberedskap” (2018).

Förutom en nulägesbild som underlagsrapporten bidrar till, riktas blicken även framåt mot 2030. Åland förväntas expandera genom en ökande befolkning vilket även innefattar ett betydande behov av nya bostäder samt annan tillhörande markanvändning. Vad kan en trendmässig utveckling av de olika fysiska strukturerna innebära?

Digital kortversion av Den fysiska strukturen på Åland

Bakgrund

Det åländska samhället har en gemensam strävan om en till fullo hållbar utveckling, som manifesteras i Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland. I agendan beskrivs vision, sju strategiska utvecklingsmål per 2030 samt stödstrukturer för förverkligande av agendan.

Möjligheterna för förverkligandet av vision och målen påverkas dock direkt av bebyggelse- och infrastrukturutvecklingen samt användningen av mark- och vattenresurser. Ett helhetsperspektiv över Ålands mark – och vattenarealer samt fysiska struktur är därför ett väsentligt verktyg för att också kunna uppnå målsättningarna.

Sambandet mellan naturens givna förutsättningar och människans byggda miljö påverkar graden av hållbarhet i ett samhälle. Markanvändning och exploatering för bebyggelse, infrastruktur, teknisk försörjning och produktion ger påverkan på den aktuella marken, men även på hav och vatten, luft, biologisk mångfald, landskapsbild, resurser och energi. Hur vi lever, bygger och bor på Åland ger effekter i mark – och vatten och är därför relevant att analysera för en långsiktigt hållbar samhällsbyggnad som stöder förverkligandet av de strategiska utvecklingsmålen. Mer om detta finns även att läsa i Statusrapport 2, se nätverket Bärkrafts hemsida.

Centrala nyckelaktörer för den framtida fysiska strukturutvecklingen är kommuner, myndigheter, privata fastighetsägare, tredje sektorn, branschorganisationer och landskapsregeringen.

Delstrukturer

Den fysiska samhällsstrukturen är en långsamt växande och förändrande process; den största delen av samhället redan är byggt.  Det främsta spelrummet för hållbara fysiska strukturer är därför de vi ser och har omkring oss. Dessa delstrukturer påverkar miljöbelastningen i högre eller lägre grad beroende på hur de är utformade. Fysiska strukturer kan delas in i delstrukturer utifrån den obebyggda och byggda miljön:

  • Bebyggelsestrukturen kan beskrivas som byggnaders avtryck i markplan i ett visst område eller region. Bebyggelsestrukturen påverkar ofta utformning och lokalisering av trafik – och teknisk struktur. Servicestruktur innefattas.
  • Trafikstrukturen på Åland innefattar både land- och sjötrafik. Vägtrafik, gång- och cykelbana, icke belagda vägar, kollektivtrafik, skärgårdstrafik, flyg, lokal och regionaltrafik.
  • Teknisk struktur: I detta sammanhang syftar teknisk infrastruktur på vatten och avlopp, avfall, energi (distribution och lokalisering), samt informations- och kommunikationsteknik (IKT).
  • Grönstruktur är ett samlat begrepp för en struktur som består av små och stora gröna områden av olika karaktär och funktion; ett helhetsbegrepp på landskapets ekologiska funktioner, i syfte att säkerställa en långsiktig överlevnad av livsmiljöer och arter, genom att spridningsmöjligheter säkerställs.
  • Blåstruktur: De sammanlagda vattendelarna i ett samhälle: hav, sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin bildar en blåstruktur. Alla delar spelar en viktig roll för den totala vattenkvalitén, samhällets resursbehov samt för det hydrologiska kretsloppet.

 

Publicerad 2.2.2017
Uppdaterad 4.9.2018