Landskapslag (1987:44) om bostadshusreservering vid kommunalbeskattningen

1 §.  (1993/39)

Samfund som avses i 3 § inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) får vid kommunalbeskattningen från sin inkomst avdra en reservering som bildats för sådana vid kommunalbeskattningen avdragbara utgifter som föranleds av byggande, användning, underhåll, reparation och förbättring av samfundet tillhörigt bostadshus samt för underhåll och användning av tomt i anslutning till sådant bostadshus (bostadshusreservering).

Ett samfund får avdra en bostadshusreservering endast från annan inkomst än inkomst av näringsverksamhet eller jordbruk. Ett samfund vars huvudsakliga verksamhet grundar sig på ägande och besittning av en fastighet eller hyresverksamhet som grundar sig på ägande av fastighet får avdra en bostadshusreservering även från sin skattepliktiga inkomst av näringsverksamhet om samfundet har ett med stöd av landskapslagen (1982:14) om stöd för bostadsproduktion, landskapslagen (1982:13) om stöd för bostadsförbättring eller [landskapslagen (1982:17) om räntestödslån för förvärv av hyresbostäder] beviljat lån eller räntestöd för uppförande, ombyggnad eller anskaffning av bostäder. (1995/41)

Landskapslagarna (1982:14), (1982:13) och (1982:17) har upphävts genom LL (1999:40) om bostadsproduktion.Landskapslagarna (1982:13 ) och (1982:14) tillämpas dock fortfarande på lån och räntestöd som har beviljats innan dessa lagar upphävdes.

2 §.

I denna lag avses med bostadshus en byggnad i vilken minst hälften av lägenheternas area vid skatteårets utgång varaktigt används som bostad. Såsom bostadshus enligt denna lag anses inte en byggnad som ingår i en näringsidkares omsättningstillgångar. (1995/41)

En lägenhet i ett bostadshus anses vara varaktigt använd som bostad om den huvudsakligen är avsedd för detta ändamål och inte är i annan användning. En byggnad som börjat byggas för att varaktigt användas som bostad anses även vara varaktigt använd som bostad. (1995/41)

Med bostadshusets area avses ytan enligt de yttre måtten för samtliga våningar, källare och värmeisolerade vindsrum. I arean inräknas inte balkonger och skärmtak och inte heller utrymmen vilkas fria höjd understiger 160 cm.

3 §.  (2002/48)

En bostadshusreservering skall göras i samfunds bokföring senast vid fastställandet av bokslutet. Maximibeloppet för reserveringen är under skatteåret 68 euro per kvadratmeter av bostadshusets area. Om bostadshusreservering avser en yta som understiger 200 kvadratmeter eller om reserveringen understiger 3.500 euro är den inte avdragbar vid beskattningen.

4 §.

En bostadshusreservering skall användas för täckande av utgifter som avses i 1 § inom tio skatteår räknat från utgången av det skatteår för vilket reserveringen har gjorts. En tidigare gjord bostadshusreservering skall användas före en senare gjord reservering. (1995/41)

Utgifter som täckts med en bostadshusreservering är inte avdragbara vid beskattningen.

Om en bostadshusreservering har använts för täckande av en utgift som vid beskattningen skulle avdras genom årliga avskrivningar, godkänns avskrivningarna endast i fråga om skillnaden mellan utgiften och det belopp som av bostadshusreserveringen använts för dess täckande.

5 §.

Bildandet och användningen av en bostadshusreservering skall utredas tillräckligt specificerat i skattedeklarationen.

6 §.

En bostadshusreservering som inte använts under den tid som avses i 4 § 1 mom. räknas som inkomst för det skatteår under vilket reserveringen senast borde ha använts. (1992/16)

Upplöses samfundet eller äger det inte längre något bostadshus räknas bostadshusreserveringen som samfundets inkomst för det skatteår under vilket beslut om upplösning av samfundet fattas eller vid vars utgång samfundet inte längre äger något bostadshus. (1992/16)

Om bostadshus förstörs räknas bostadshusreservering som samfundets inkomst för det skatteår vid vars utgång samfundet inte längre äger den förstörda byggnaden eller andra bostadshus.

7 §.  (1995/41)

En bostadshusreservering beaktas inte som avdrag vid fastställande av förlust enligt kommunalskattelagen (1993:37) för landskapet Åland.

8 §.

Närmare bestämmelser om verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genom landskapsförordning.

Ikraftträdandebestämmelser och förarbeten

Här finns information om när författningen och ändringar av den har trätt i kraft, samt om författningens och ändringarnas förarbeten. I listan anges också om EU-lagstiftningen berörs. Alla förarbeten finns på Ålands lagtings webbplats.

Gå till ärendesökningen på lagtinget.ax »

1987:44

Denna lag tillämpas för första gången vid beskattningen för år 1986. (utgiven från tryckeriet 11.6.1987)

  • Fr. 25/1986-87
  • Leu bet. 13/1986-87
  • Stu bet. 30/1986-87

1991/21

Denna lag träder i kraft den 1 april 1991.

  • Fr. 15/1990-91
  • Leu bet. 4/1990-91
  • Stu bet. 9/1990-91

1992/16

Lagen tillämpas första gången vid den beskattning som verkställs för år 1992. Lagens 6 § 1 mom. tillämpas dock första gången vid den beskattning som verkställs för år 1991. (utgiven från tryckeriet 27.2.1992)

  • Fr. 3/1991-92
  • Leu bet. 2/1991-92
  • Stu bet. 9/1991-92

1993/39

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993 och tillämpas första gången vid den kommunalbeskattning som skall verkställas för år 1993.

  • Fr. 14/1992-93
  • Nu bet. 7/1992-93
  • Stu bet. 7/1992-93

1995/41

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1995 och tillämpas första gången vid den kommunalbeskattning som skall verkställas för år 1995.

  • Fr. 9/1994-95
  • Nu bet. 2/1994-95

2002/48

Denna lag träder omedelbart i kraft och tillämpas första gången vid den beskattning som skall verkställas för skatteåret 2002. (utgiven från tryckeriet 2.7.2002)

  • Fr. 11/2001-2002
  • Nu bet. 13/2001-2002