Translate this page to another language

Google translate is a website service that provides you with a translation of the website, to the language you choose from the list. Since it is computer generated, the translation may not always be completely correct. Please note that the Government of Åland is not responsible for any inaccuracies.

Landskapsförordning (2006:70) om jakt

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §.  Tillämpningsområde

I denna förordning finns bestämmelser om

1) vilka arter av vilt som får jagas och under vilka tider av året jakt får bedrivas på dessa arter, samt vilka arter av vilt som inte får jagas med användning av pilbåge,

2) under vilka tider hundförbud råder i marker där det finns vilt samt under vilka tider och särskilda förutsättningar hund, trots detta generella förbud, får användas i marker där det finns vilt,

3) krav på ammunition och vapen som får användas vid jakt,

4) krav på pil, båge och pilspetsar om får användas vid jakt samt om

5) krav på skjutskicklighet.

2 §.  (2020/116)  Vilt och jakttider

Om inte annat särskilt stadgas i denna förordning får jakt inom landskapet bedrivas under nedan nämnda tider efter följande vilt:

Jakttider Vilt
hela året bisam, fälthare, mink, mårdhund, guldschakal, dovhjort, dock inte hind som åtföljs av kalv, vildsvin, dock inte sugga som åtföljs av kulting, möss, råttor och sorkar samt djur som rymt från vilthägn, om arten inte förekommer i vilt tillstånd
1.1 - 15.2 orrtupp
1.7 - 15.4 räv och grävling
16.7 - 20.3 kråka, skata, havstrut och gråtrut
16.7 - sista februari kaja
15.8 - 31.12 grågås, kanadagås och ringduva
15.8 - 31.8 rådjursbock
1.9 - 31.1 rådjur och vitsvanshjort
1.9 - 31.12 kricka, skedand, bläsand, stjärtand, vigg, alfågel, morkulla, orre och fasan
1.9 - 31.1 gräsand, knipa och storskrake
1.10 - 30.11 enkelbeckasin
1.9 - 15.3 skogsmård
1.10 - sista februari skogshare
15.10 - 20.12 älg

Utöver den jakt som är tillåten enligt 1 mom. är jakt efter vissa arter av fågel tillåten enligt 3 §. Därtill är jakt tillåten året runt på arter som ingår i den förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse som avses i artikel 4.1 i förordningen (EU nr 1143/2014) om invasiva främmande arter. För jakt på älg och rådjur fordras särskilt tillstånd.

3 §.  Fågelarter som får jagas viss tid av särskilda skäl

För att skydda flora och fauna eller för att förhindra allvarlig skada eller för att trygga människors hälsa och säkerhet får fiskmås jagas i landskapet under hela året.

För att skydda flora och fauna eller för att förhindra allvarlig skada eller för att trygga människors hälsa och säkerhet får kråka, havstrut och gråtrut jagas i landskapet under tiden 21 mars - 15 juli. (2012/14)

För att förhindra allvarlig skada, för att trygga människors hälsa och säkerhet eller för att skydda odling i och i omedelbar anslutning till odlingen, får grågås och kanadagås jagas under tiden 15 juli - 14 augusti. (2012/14)

4 §.  Hundförbud och användande av hund

Det är förbjudet att under tiden 1 mars – 31 augusti jaga med hund i marker där det finns vilt. När sådant hundförbud råder ska hund hållas under sådan tillsyn att den hindras från att löpa lös och störa viltet. (2012/14)

Utan hinder av bestämmelserna i 1 mom. får hund användas i de fall som anges i bilaga 1, som är fogad till denna förordning.

Under hela året och med undantag av vad som gäller om tid för hundförbud i 1 mom. får

1) en hund som är särskilt dresserad för att spåra skadat jaktbart djur, för annat viltvårdsändamål eller för dressyr användas för dessa ändamål om hunden står under förarens kontroll,

2) en hund delta i tävling som ordnats med tillstånd av landskapsregeringen,

3) en hund som är särskilt dresserad för att valla husdjur eller annan särskilt dresserad brukshund användas i tjänsteuppdrag,

4) hund användas vid jakt för särskilda ändamål med tillstånd av landskapsregeringen samt

5) hund användas i träningssyfte med tillstånd av landskapsregeringen.

(2020/116)

Bestämmelserna om hundförbud och användning av hund gäller hundar som är fyra månader gamla eller äldre.

2 kap. Jakt med skjutvapen och ammunition

5 §.  Skjutvapen

Vid jakt får inte användas luftgevär eller med luftgevär jämförbart vapen. Vid jakt får inte heller användas automatiska skjutvapen eller sådana halvautomatiska skjutvapen vilkas magasin kan laddas med flera än två patroner. Ett gevär skall vara i behörigt skick samt dugligt till jakt. Kikarsikte eller annat för jakt godkänt riktmedel får användas. Vid jakt och vid skytte på godkänd skjutbana får ett gevär vara försett med anordning som reducerar vapnets skottljud.

6 §.  (2020/116)  Allmänna krav på kulvapen

Anslagsenergin hos kulan i ett räfflat kulvapen som används för att skjuta vilt ska vid pipans mynning vara minst 100 joule.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. får

1) rödräv, grävling, utter, skogshare, fälthare och gås endast skjutas med vapen där patronkulan väger 2,5 gram eller mera och dess anslagsenergi uppmätt på 100 meters avstånd från pipans mynning är minst 200 joule eller där anslagsenergin hos patronkulan oberoende av kulans vikt är minst 300 joule uppmätt från pipans mynning,

2) rådjur, säl, lodjur, guldschakal, bäver och mufflon endast skjutas med vapen där patronkulan väger 3,2 gram eller mera och dess anslagsenergi uppmätt på 100 meters avstånd från pipans mynning är minst 800 joule eller, vid användning av blyfria kulor, med vapen där kulan väger 2,9 gram eller mera och dess anslagsenergi uppmätt på motsvarande sätt är minst 800 joule,

3) varg, vitsvanshjort, kronhjort, dovhjort och sikahjort endast skjutas med vapen där patronkulan väger 6 gram eller mera och dess anslagsenergi uppmätt på 100 meters avstånd från pipans mynning är minst 2 000 joule eller, om kulans vikt är 8 gram eller mera, dess anslagsenergi uppmätt på motsvarande sätt är minst 1 700 joule eller, vid användning av blyfria kulor, med vapen där kulan väger 5,1 gram eller mera och dess anslagsenergi uppmätt på motsvarande sätt är minst 1 700 joule,

4) älg, vildsvin och brunbjörn endast skjutas med vapen där patronkulan väger 9 gram eller mera och dess anslagsenergi uppmätt på 100 meters avstånd från pipans mynning är minst 2 700 joule eller, om kulans vikt är 10 gram eller mera, dess anslagsenergi uppmätt på motsvarande sätt är minst 2 000 joule eller, vid användning av blyfria kulor, med vapen där kulan väger 7,5 gram eller mera och dess anslagsenergi uppmätt på motsvarande sätt är minst 1 900 joule.

För att skjuta djur som nämns i 2 mom. 2, 3 och 4 punkten ska det användas expanderande kulor.

6a §.  (2020/116)  Allmänna krav på hagelgevär

Hagelgevär får inte användas vid jakt på andra hjortdjur än rådjur.

3 kap. Jakt med pil och båge

7 §.  Jaktbart vilt

Jakt med pil och båge får bedrivas på samtliga viltarter utom älg.

8 §.  Båge

Vid jakt med pil och båge får användas båge med system som reducerar dragvikten vid ankringspunkten (compound) samt båge med icke reducerande läge (recurve och långbåge). Bågen skall ge pilen en rörelseenergi (E0) som är minst 40 joule. Pilens rörelseenergi skall beräknas enligt formeln E0 = 0,5 ∙ m ∙ v02, där följande gäller:

E0 = pilens rörelseenergi uttryckt i joule
m = pilens massa uttryckt i kilogram
v0 = pilens hastighet uttryckt i meter per sekund

Vid jakt med pil och båge får inte på bågen användas en anordning som tillåter att skytten kan lösgöra mer än en pil åt gången eller en anordning som förspänner bågsträngen.

9 §.  Pil

Pilens totala vikt skall vara minst 25 gram.

10 §.  Pilspets

Pilspetsen skall vara sådan att en lyckad träff är direkt dödande. Pilspetsen skall ha minst två blad med vassa skärande eggar samt skall ha en skärande diameter på minst 25 millimeter.

11 §.  Krav på kunskaper och skjutskicklighet för bågjakt

Den som jagar med pil och båge skall ha giltigt åländskt jaktkort, ha godkänd bågjägarexamen enligt de krav som anges i bilaga 2 som är fogad till denna förordning samt för varje jaktår som avses i 2 mom. ha utfört ett godkänt bågskytteprov avseende skjutskicklighet.

Ett godkänt bågskytteprov avseende skjutskicklighet är i kraft under jaktåret 1 augusti - 31 juli. Ett sådant godkänt bågskytteprov som har avlagts under tiden 1 juni - 31 juli är dock i kraft till och med följande jaktår. I denna förordning avsett årligt bågskytteprov avseende skjutskicklighet kan avläggas i enlighet med bestämmelserna i bilaga 2 som är fogad till denna förordning. Med godkänt bågskytteprov avses också ett i kraft varande godkänt bågskytteprov som någon som inte är stadigvarande bosatt på Åland har avlagt i enlighet med

1) rikets bestämmelser eller

2) i Danmark gällande bestämmelser för godkänd dansk bågjägarexamen (dansk buejagtprøve). (2018/29)

4 kap. Avslutande bestämmelser

12 §.  Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2006.

Genom ikraftträdandet av denna förordning upphävs landskapsförordningen (2005:79) om jakt.

Landskapsregeringen kungör på lämpligt sätt tider och platser för bågskytteprovs avläggande för det jaktår som börjar den 1 augusti 2006.

Ikraftträdandebestämmelser

Här finns information om när författningen och ändringar av den har trätt i kraft. I listan anges också om EU-lagstiftningen berörs.

2006:70

2008/55

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2008.

2009/5

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2009.

2012/14

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2012.

2017/70

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2017.

2018/29

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2018.

2020/116

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2021.

De i 2 § 1 mom. och bilaga 1 angivna jakttiderna gällande vitsvanshjort träder i kraft den 21 december 2020.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1143/2014, EUT nr L 317, 4.11.2014, s.35

Bilagor

Bilaga 1: Användning av hund vid jakt och jaktträning (2020/116)

Under tiden 1 mars–31 augusti finns ett generellt förbud mot att jaga med hund i marker där det finns vilt (förordningens 4 §). Med undantag av denna generella bestämmelse och med beaktande av jakttidsbestämmelserna för olika arter i förordningens 2 § får i följande fall jakthund användas vid jakt och jaktträning i marker där det finns vilt:

Vid jakt på däggdjur
Viltslag Hundanvändning Användningstid
1) älg a) jakt 15.10 – 20.12
b) jaktträning 1.9 – 31.1
2) rådjur * a) jakt 1.10 – 31.1
b) jaktträning 1.9 – 31.1
3) vitsvanshjort * a) jakt 1.10 – 31.1
b) jaktträning 1.9 – 31.1
4) hare a) jakt 1.10 – sista februari
b) jaktträning 1.9 – sista februari
5) räv, mårdhund, grävling och mink a) jakt och jaktträning 1.9 – sista februari
b) jakt och jaktträning i gryt 1.7 – 15.4
c) jakt på häckningsskär inom ramarna för av landskapsregeringen fastställda riktlinjer tidigast från den 1.3 till senast den 15.4
6) skogsmård jakt och jaktträning 1.9 – sista februari
7) övrigt vilt som inte under någon tid av året är fridlyst jakt och jaktträning 1.9 – sista februari
Vid fågeljakt
Hund Användningssätt Användningstid
8) hund som apporterar fågel jakt och jaktträning på fågel 15.7 – 25.5
9) hund som markerar, stöter eller apporterar fågel jakt och jaktträning på fågel 1.8 – sista februari
10) hund som markerar fågel genom att skälla (skällande fågelhund) jakt och jaktträning på fågel 1.9 – 15.2

* Vid jakt och jaktträning på rådjur och vitsvanshjort är endast långsamt drivande hund, kortdrivande hund och stöthund tillåtna.

En hund är långsamt drivande om den i normalfallet noga följer och ger skall på spårvittring från bytesdjuret, samt endast i undantagsfall ger akt på luftvittring eller att den kan iaktta bytesdjuret. En sådan hunds mankhöjd överstiger som regel inte 38 centimeter. En långsamt drivande hund hetsar inte bytesdjuret.

En hund är kortdrivande om den i normalfallet noga följer och ger skall på spårvittring från bytesdjuret, samt endast i undantagsfall ger akt på luftvittring eller att den kan iaktta bytesdjuret. Drevtiden överskrider som regel inte 20 minuter. En kortdrivande hund hetsar inte bytesdjuret.

En hund är en stöthund om den i regel inte driver efter löpan utan endast förföljer med hjälp av luftvittring eller att den kan iaktta bytesdjuret. Vid förlorad direktkontakt ska stöthunden avbryta drevet. Stöthunden förföljer därför endast i undantagsfall bytesdjuret under längre tid än fem minuter.

Bilaga 2: Regler för bågskytteprov (2009/5)

1 §.Tillämpningsområde

Med bågskytteprovet avses i denna bilaga det prov på skjutskicklighet som avläggs i landskapet och som avses i landskapsförordningens 11 §.

2 §.Skytteprovsledare

Skytteprovsexaminator för bågskytteprovet utses av landskapsregeringen på förslag av en jaktvårdsförening eller av en i landskapet verksam och registrerad bågskytteförening. En skytteprovsexaminator ska ha giltig IBEP-bågjägarexamen eller dansk bågjägarexamen.

3 §.Intyg och protokoll över genomförda bågskytteprov

Till provtagare ska lämnas intyg över avlagt godkänt bågskytteprov. Skytteprovsexaminatorn ska på av landskapsregeringen godkänt formulär upprätta protokoll över genomförda bågskytteprov, som årligen (före den 5 augusti) ska inlämnas till landskapsregeringen.

Skytteprovsexaminatorn ska till en skytt som avlagt godkänt bågskytteprov lämna landskapsregeringens statistikblankett för rapportering av jaktstatistik.

4 §.Provtillfällen

Bågskytteprovet kan avläggas vid särskilda provtillfällen, som årligen ordnas under tiden 1 juni - 31 juli.

Närmare bestämmelser om tider och platser för provens avläggande publiceras årligen av landskapsregeringen i tidningen Jägaren, dock senast två veckor före första provdagen.

I samråd med landskapets jaktförvaltare kan av särskilda skäl beviljas möjlighet till avläggande av särskilt bågskytteprov på andra tider än de som avses i 2 mom. Protokoll över sådant prov ska snarast inlämnas till landskapsregeringen.

5 §.Krav på dokument och utrustning

Provtagaren skall i samband med provets avläggande uppvisa godkänd identitetshandling samt intyg över giltig

1) IBEP-bågjägarexamen (International Bowhunting Education Program) eller

2) dansk bågjägarexamen (dansk buejagtprøve).

Vid bågskytteprovet ska för jakt med båge godkänd utrustning avseende pilar och båge användas, provet får dock avläggas med övningsspetsar. Utrustningen ska vara i behörigt skick samt dugligt till jakt.

Bågskytteprovet ska utföras med den bågtyp vilken man avser att bedriva jakt med. Med bågtyper avses bågar med system som reducerar dragvikt vid ankringspunkten (compound) samt bågar med icke reducerande läge (recurve och långbåge).

6 §.Skjutserier

Bågskytteprovet omfattar en skjutserie med sex skott mot måltavlor utplacerade på jaktmässiga avstånd från skytten. Måltavlorna fastställs av landskapsregeringen och ska föreställa jaktbara viltarter. En pil skall skjutas mot respektive måltavla. Minst fem av de sex pilarna skall träffa i målfigurens vitalområde (hjärta/lungor) för att provet ska godkännas. Flera skjutserier får avläggas vid samma tillfälle.

Publicerad 10.6.2019 kl. 08:27
Uppdaterad 19.1.2021 kl. 16:16