Landskapslag (2015:32) om stöd för hållbart skogsbruk

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 §.  Syfte

I denna lag finns bestämmelser om stöd till enskilda markägare vid bedrivande av skogsbruk i enlighet med bestämmelserna i landskapslagen (1998:83) om skogsvård. Syftet med denna lag är att på ett hållbart sätt främja skogarnas virkesproducerande förmåga och anpassning till ett förändrat klimat samtidigt som den biologiska mångfalden och skogarnas mångsidiga nyttjande ska beaktas.

Vid beviljande av stöd ska iakttas vad som bestäms i den Europeiska unionens vid varje tidpunkt gällande bestämmelser om stöd av mindre betydelse (de minimis). (2020/118)

2 §.  Stöd och stödmottagare

Stöd kan beviljas enskilda markägare som bidrag om det är ägnat att trygga skogsbruksåtgärdernas genomförande och resultat. En förutsättning för beviljande av stöd enligt denna lag är att för samma arbete eller åtgärd, för vilket stöd söks, inte beviljats annat offentligt stöd. Stöd kan ges för skogsbruksåtgärder och för miljöåtgärder som vidtas i samband därmed. Med enskilda markägare avses i denna lag

1) en eller flera fysiska personer som besitter skogsbruksmark på grund av äganderätt, arrenderätt eller en annan nyttjanderätt som baserar sig på testamente, efterlevandes besittningsrätt eller någon motsvarande rättighet, samt sammanslutningar av fysiska personer där sammanslutningens huvudsakliga syfte är att bedriva jord- eller skogsbruk samt

2) sådana delägarlag för samfällda skogar och sådana delägarlag för i lagen om samfälligheter (FFS 758/1989) avsedda samfälligheter av vilkas andelar minst 50 procent ägs av fysiska personer.

För bekämpning av rotröta kan även andra än enskilda markägare beviljas stöd.

3 §.  Allmänna grunder för stöd

Vid prövning av ansökan om stöd ska biotoper som är viktiga för den biologiska mångfalden beaktas, i enlighet med bestämmelserna i landskapslagen om skogsvård, landskapslagen (1998:82) om naturvård och vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland. Stöd ges inte för en åtgärd som strider mot dessa lagar eller mot ett beslut som meddelats med stöd av dessa lagar eller en annan lag.

Om inte annat följer av bestämmelserna i denna lag ska stöd som bidrag ges och handläggas i enlighet med bestämmelserna om det i landskapslagen (1988:50) om lån, räntestöd och bidrag ur landskapets medel samt om landskapsgaranti.

2 kap. Stödberättigande skogsbruksåtgärder och ansökan om stöd

4 §.  Stödberättigande skogsbruksåtgärder

Med beaktande av den biologiska mångfalden, skogens mångsidiga utnyttjande och ett hållbart nyttjande av skogsbruksmarkens virkesproducerande förmåga kan stöd ges för skogsbruksåtgärderna

1) markberedning,

2) kompletteringsplantering,

3) röjning,

4) bekämpning av rotröta,

5) skydds- och iståndsättningsdikning,

6) grundförbättring av skogsbilväg samt för

7) upprättande av skogsbruksplan.

5 §.  Underhållsskyldighet

En markägare som har beviljats stöd för

1) kompletteringsplantering har under tre år efter att åtgärden har utförts en skyldighet att med rimliga åtgärder underhålla området så att en god plantetablering möjliggörs,

2) röjning har under tre år efter att åtgärden har utförts en skyldighet att låta beståndet utvecklas innan första gallring utförs,

3) skydds- eller iståndsättningsdikning har, utöver att nödvändiga skogsvårdsarbeten utförs, under 20 år efter utförd dikning, en skyldighet till sådant underhåll av grävda och rensade diken samt till dessa hörande anordningar och konstruktioner som krävs för att uppfylla dikningens ändamål efter det att stöd för åtgärden helt har betalats ut eller för

4) grundförbättring av en skogsbilväg har under 20 år en skyldighet att underhålla vägen efter det att stöd för åtgärden helt har betalats ut. Till underhållsskyldighet av skogsbilväg hör att ombesörja nödvändig sladdning, ytgrusning, slyröjning, reparation av trummor och broar samt öppnande av tilltäppta diken och andra arbeten som underhållet av skogsbilvägar och upplagsplatser förutsätter.

Till underhållsskyldigheten hör även att ett område, för vilket stöd beviljats, inte får användas på ett sätt som hindrar att åtgärdens syfte till väsentliga delar uppnås under den tid som anges i 1 mom. Markägaren ska utan dröjsmål informera landskapsregeringen om ändringar av väsentlig betydelse för beviljat eller utbetalat stöd.

6 §.  Skyldighet att bevara handlingar

Markägaren ska bevara originalverifikat över kostnaderna för en skogsbruksåtgärd under tio års tid efter slutbetalning av ett stöd.

7 §.  Markberedning

Stöd för markberedning kan ges för lämplig maskinell bearbetning av förnyelseytor på skogsbruksmark för att åstadkomma gynnsamma växtplatser för skogsplantor. Åtgärden ska med avseende på kvalitet och antalet lämpliga sådd- eller planteringspunkter utföras enligt gällande rekommendationer för god skogsvård.

8 §.  Kompletteringsplantering

Stöd för kompletteringsplantering kan ges för beskogning av områden där det har utförts skogsodling (plantering eller sådd) som drabbats av förstörelse som inte orsakats av markägarens uppenbara försumlighet eller på grund av betydande skador orsakade av jaktbart vilt. Åtgärden ska vara befogad och ett konstaterat behov finnas. För ändamålet ska lämpligt plantmaterial användas. Plantantalet per hektar ska efter utförd kompletteringsplantering följa gällande rekommendationer för god skogsvård.

9 §.  Röjning

Stöd för röjning kan ges för en utglesning av plant- eller ungskog som gynnar beståndets fortsatta utveckling och som sker minst tre år innan första gallring, i bestånd där den grundytevägda medeldiametern på brösthöjd är högst 16 centimeter på bark.

Röjningsåtgärden ska vara befogad och ett konstaterat behov finnas. Åtgärden ska dessutom avseende trädslagsval och antal kvarlämnade stammar per ytenhet utföras enligt gällande rekommendationer för god skogsvård.

10 §.  Bekämpning av rotröta

Stöd för bekämpning av rotröta kan ges för preparatkostnaden vid behandling av stubbar i samband med gallrings- och förnyelseavverkning som utförs under perioden 1 april – 30 november i syfte att minska spridningen av rotröta. För ändamålet godkända biologiska preparat ska användas. Åtgärden ska utföras på ett sådant sätt att preparatens täckningsgrad på stubbytorna utgör minst 85 procent på minst 70 procent av antalet stubbar.

11 §.  Skydds- och iståndsättningsdikning

Stöd för skyddsdikning kan ges för nödvändig ytlig torrläggning i samband med förnyelseavverkning av ett skogsbestånd för att åstadkomma en ändamålsenlig skogsförnyelse, då marken konstaterats vara i behov av torrläggning för att tillgodose god plantetablering och virkesproduktion.

Stöd för iståndsättningsdikning kan ges för iståndsättning av befintliga dikningssystem.

För att stöd ska kunna beviljas får inte en skydds- eller iståndsättningsdikning ha påbörjats innan beslut om stöd fattats. Det ska finnas en dikningsplan som tillräckligt redogör för dikningsåtgärden, av vilken även framgår de miljöåtgärder som kommer att vidtas för att undvika skador på mark- och vattenområden.

Till skydds- eller iståndsättningsdikning kan höra anläggande av nödvändiga vägtrummor för nyttjande av befintliga vägar samt byggande och iståndsättande av andra anläggningar och konstruktioner som behövs för vatten- eller miljövården i samband med dikningen.

Vid iståndsättningsdikning kan bidrag ges om tidigare dikning finansierats av skogsbrukaren eller om mer än 20 år förflutit sedan bidrag beviljats. Ett tidigare dikat områdes torrläggning ska vara så försämrat att virkesproduktionen kan skadas. Skogsbeståndet ska avseende skogsvård och virkesproduktion vara i utvecklingsdugligt och tillfredsställande skick.

Om skydds- eller iståndsättningsdikning genomförs som en gemensam åtgärd ska de berörda markägarna utse en eller flera sysslomän att företräda dem i frågor som gäller åtgärden.

Skydds- och iståndsättningsdikning ska färdigställas inom två år efter det att bidrag för åtgärden har beviljats. Landskapsregeringen kan av särskilda skäl förlänga den tid inom vilken en dikning ska vara färdigställd.

12 §.  Grundförbättring av skogsbilväg

Stöd för grundförbättring av skogsbilväg kan ges för restaurering och förstärkning av en befintlig väg som ursprungligen byggts som skogsbilväg med stöd av landskapsmedel och som huvudsakligen används för skogsbruksändamål, samt till vägen hörande vändplan och upplagsplats,

1) om det finns ett omfattande behov att förstärka vägkroppen eller behövliga vändplaner, samtidigt kan stöd ges för att förbättra dess dränering eller andra till vägen hörande anläggningar,

2) om över 20 år har förflutit sedan bidrag beviljats efter att vägen färdigställts eller tidigare grundförbättrats,

3) om den skogsbilväg för vilken stöd söks berör fler än en fastighet, så ska en vägförrättning som avses i landskapslagen (2008:59) om enskilda vägar, ha slutförts

4) om skogsbilvägen är ansluten till en annan väg av minst lika god standard,

5) om skogsbilvägen till minst 50 procent används för skogsbruksändamål, enligt av landskapsregeringen fastställda fördelningsprinciper samt

6) om det finns en plan över grundförbättringen (vägplan) som tillräckligt redogör för åtgärden och av vilken även framgår de miljöåtgärder som vidtas för att undvika skador på mark- och vattenområden.

För att stöd ska kunna beviljas får inte en grundförbättring av skogsbilväg ha påbörjats innan beslut om stöd fattats.

Grundförbättring av skogsbilväg omfattar inte normalt underhåll av en skogsbilväg såsom sladdning och ytgrusning.

Om grundförbättring av skogsbilväg genomförs som en gemensam åtgärd ska de berörda markägarna utse en eller flera sysslomän att företräda dem i frågor som gäller åtgärden.

Grundförbättring av skogsbilväg ska färdigställas inom två år efter det att bidrag för åtgärden har beviljats. Landskapsregeringen kan av särskilda skäl förlänga den tid inom vilken en skogsbilväg ska vara färdigställd.

13 §.  Upprättande av skogsbruksplan

Stöd för upprättande av skogsbruksplan kan ges för en långsiktig skötselplan för en fastighets skogsinnehav, med beaktande av den biologiska mångfalden och skogarnas mångsidiga utnyttjande. Planen ska ha godkänts av landskapsregeringen och ha upprättats av en person som har en för uppgiften lämplig utbildning. Av en skogsbruksplan ska för en skogsbruksenhet framgå åtminstone

1) en beskrivning över skogsbruksenheten,

2) en beskrivning över skogsbestånden,

3) förslag till avverknings- och skötselåtgärder,

4) med stöd av lag skyddade kända objekt och områden samt

5) kartor där ovan nämnda sakförhållanden framgår.

14 §.  Ansökan om stöd

Ansökan om stöd enligt denna lag görs skriftligt hos landskapsregeringen, på en av landskapsregeringen fastställd blankett. Av ansökan ska tydligt framgå

1) sökandes namn, adress, kontaktuppgifter, FO-nummer, eller om sådant saknas personsignum och kontouppgifter,

2) de åtgärder för vilka stöd söks,

3) platsen för åtgärderna, och vid behov en karta som beskriver var åtgärder planerats eller utförts,

4) de stöd av mindre betydelse och de belopp som sökanden har mottagit för företaget under de två föregående beskattningsåren och det innevarande beskattningsåret samt

5) en kostnadsredovisning eller en uppskattning av de planerade kostnaderna.

Utöver vad som krävs enligt 1 mom. ska till ansökningshandlingarna fogas en

1) vägplan om ansökan avser grundförbättring av skogsbilväg samt en

2) dikningsplan om ansökan avser skydds- eller iståndsättningsdikning.

Om det behövs för prövning av en ansökan kan landskapsregeringen begära att en ansökan kompletteras med uppgifter eller utredningar utöver de som anges i 1 och 2 mom.

3 kap. Förvaltningsåtgärder

15 §.  Överlåtelsesammanträde efter skogsdiknings- eller skogsbilvägsåtgärd

Landskapsregeringen ska ordna ett överlåtelsesammanträde efter gemensamt slutförd iståndsättningsdikning eller grundförbättring av skogsbilväg. Vid överlåtelsesammanträdet ges en slutredovisning med redogörelse för de arbeten som har utförts, kostnader som åtgärden har föranlett samt en redogörelse för den underhållsskyldighet som deltagarna därefter har. Ett sådant överlåtelsesammanträde ska hållas senast inom tre månader efter att den gemensamma åtgärden har slutförts. Vid sammanträdet ska protokoll föras i vilket ska antecknas närvarande sakägare och en redogörelse för vad som överenskommits vid sammanträdet.

16 §.  Utbetalning av stöd

Stöd utbetalas mot kostnadsredovisning som ett belopp, efter att en åtgärd har utförts och godkänts av landskapsregeringen. Landskapsregeringen kan begära att få ta del av originalverifikat eller bestyrkta kopior över de faktiska kostnaderna för en skogsbruksåtgärd. Landskapsregeringen kan begära att få ta del av sådana handlingar också efter utbetalning av ett stöd.

För att stöd ska kunna utbetalas ska en kostnadsredovisning över en åtgärd ha lämnats snarast efter att den har slutförts, dock senast inom ett (1) år därefter.

17 §.  Tillsyn

Landskapsregeringen utövar tillsyn enligt denna lag och kan genom råd förebygga eller på annat lämpligt sätt tillse att villkor och andra krav som ställs med stöd av lagen efterlevs samt att överträdelser upphör.

18 §.  Upphävande av beslut och återkrav

Landskapsregeringen kan upphäva ett beslut om utbetalning av ett stöd eller besluta att ett utbetalat stöd helt eller delvis ska återbetalas, om det efter beslutets fattande eller stödets utbetalning framkommer att det område som är föremål för åtgärden kommer att användas på ett sätt som hindrar att åtgärdens syfte till väsentliga delar uppnås under den tid en underhållsskyldighet som avses i 5 § finns eller om stöd enligt 2 § 1 mom. tidigare har utbetalats för samma arbete eller åtgärd.

Om underhållet av en skogsbruksåtgärd väsentligt har försummats under den tid en underhållsskyldighet som avses i 5 § finns kan landskapsregeringen ålägga den underhållsskyldige att inom viss tid utföra det försummade. Ett åläggande att inom viss tid utföra underhåll av en skogsbruksåtgärd kan förenas med vite. Närmare bestämmelser om vite finns i landskapslagen (2008:10) om tillämpning i landskapet Åland av viteslagen.

Grundläggande bestämmelser om villkor för stöd och om återbetalning av stöd finns i landskapslagen om lån, räntestöd och bidrag ur landskapets medel samt om landskapsgaranti. Bestämmelser om rättelse på grund av sak- eller skrivfel finns i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.

I landskapslagen (1995:46) om återkrävande av stöd ur landskapets medel finns bestämmelser om återkrävande av stöd efter att den Europeiska kommissionen har konstaterat att ett stöd ur landskapets medel strider mot den Europeiska unionens regelverk.

19 §.  Tvångsindrivning

Finansiering som enligt denna lag ska återkrävas till landskapet får indrivas i utsökningsväg utan dom eller beslut i enlighet med bestämmelserna i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (FFS 706/2007).

20 §.  Förordning

Landskapsregeringen kan i landskapsförordning besluta närmare om

1) stödbeloppens storlek för de olika stödberättigade skogsbruksåtgärderna som avses i 2 kap. samt om

2) vad som är en för upprättande av skogsbruksplan lämplig utbildning och vad som ska ingå i en skogsbruksplan som avses i 13 §.

21 §.  Anvisningar

Landskapsregeringen kan fastställa närmare anvisningar om skogsbruksåtgärdernas utförande.

22 §.  Besvär

I 25 § självstyrelselagen finns bestämmelser om besvär över landskapsregeringens beslut.

4 kap. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

23 §.  Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. (2020/118)

Genom denna lag upphävs landskapslagen (1998:84) om stöd för skogsbruksåtgärder.

24 §.  Övergångsbestämmelser

Stöd som före denna lags ikraftträdande sökts i enlighet med landskapslagen (1998:84) om stöd för skogsbruksåtgärder ska handläggas, prövas och avgöras enligt bestämmelserna i nämnda lag.

2 mom. upphävt (2020/118).

Ikraftträdandebestämmelser och förarbeten

Här finns information om när författningen och ändringar av den har trätt i kraft, samt om författningens och ändringarnas förarbeten. I listan anges också om EU-lagstiftningen berörs. Alla förarbeten finns på Ålands lagtings webbplats.

Gå till ärendesökningen på lagtinget.ax »

2015:32

  • LF 8/2014-2015
  • FNU bet. 10/2014-2015

2020/118

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

  • LF 37/2019-2020
  • SMU bet. 10/2019-2020
  • Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013, EUT nr L 352, 24.12.2013, s. 1
  • Kommissionens förordning (EU) 2020 /972, EUT nr L 215, 7.7. 2020, s. 3