Landskapslag (2020:24) om yrkesutbildade personer inom socialvården

Syftet med denna lag är att främja klientsäkerheten och socialvårdsklienters rätt till socialvård av god kvalitet och till gott bemötande genom att

1) säkerställa att de yrkesutbildade personer inom socialvården som avses i denna lag har en sådan utbildning som yrkesutövningen förutsätter, tillräcklig yrkeskompetens och sådana färdigheter som yrkesutövningen förutsätter samt möjlighet att utveckla och upprätthålla sin yrkesskicklighet,

2) främja samarbetet mellan yrkesutbildade personer inom socialvården och en ändamålsenlig uppgiftsstruktur med beaktande av klienternas servicebehov,

3) organisera tillsynen över yrkesutövningen i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården.

Denna lag tillämpas på yrkesutbildade personer som är anställda inom den kommunala socialvården eller hos en privat aktör och på yrkesutbildade personer inom socialvården som är självständiga yrkesutövare.

Yrkesutbildade personer inom socialvården är

1) de som med stöd av denna lag har fått rätt att utöva yrke (legitimerad yrkesutbildad person),

2) de som med stöd av denna lag har rätt att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården (yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning).

En legitimerad yrkesutbildad person har rätt att utöva yrket och använda yrkesbeteckningen i fråga. Bestämmelser om yrkesbeteckningar för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning och om den utbildning som yrkesbeteckningen förutsätter utfärdas genom landskapsförordning. En förutsättning för rätten att använda skyddad yrkesbeteckning är dessutom att personen har antecknats som yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning i det centralregister över yrkesutbildade personer inom socialvården som avses i 16 §. Också andra personer med tillräcklig utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet kan vara verksamma i uppgifter som hör till en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning. Genom landskapsförordning utfärdas bestämmelser om den tillräckliga utbildning som krävs av andra personer som är verksamma i uppgifter som hör till en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning.

Om det är motiverat med tanke på klienternas servicebehov, arbetsarrangemangen och produktionen av socialservice kan uppgiftsstrukturen för och uppgiftsfördelningen mellan yrkesutbildade personer inom socialvården ses över med beaktande av de yrkesutbildade personernas kunnande, yrkesskicklighet och utbildning, om inte något annat bestäms i lag eller landskapsförordning. Genom landskapsförordning utfärdas vid behov närmare bestämmelser om utvecklandet av en ändamålsenlig uppgiftsstruktur för och arbetsfördelning mellan yrkesutbildade personer inom socialvården.

Målet för yrkesutövningen i fråga om en yrkesutbildad person inom socialvården är att främja social funktionsförmåga, jämlikhet och delaktighet, förebygga marginalisering och öka välfärden.

En yrkesutbildad person inom socialvården är skyldig att i sin yrkesutövning iaktta det som föreskrivs om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och behandlingen av klientuppgifter.

En yrkesutbildad person inom socialvården är skyldig att upprätthålla och utveckla sin yrkesskicklighet och att göra sig förtrogen med de bestämmelser och föreskrifter som gäller yrkesutövningen.

Arbetsgivaren för en yrkesutbildad person inom socialvården ska göra det möjligt för personen i fråga att i sitt arbete få nödvändig handledning och delta i fortbildning som behövs för utvecklandet av yrkesskickligheten.

Oberoende av sekretessbestämmelserna är en yrkesutbildad person inom socialvården skyldig att på begäran lämna Ålands landskapsregering och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för att de ska kunna sköta sina uppgifter enligt denna lag. Om tillsynsuppgifter med stöd av en överenskommelseförordning enligt 32 § i självstyrelselagen överförs på en riksmyndighet är en yrkesutbildad person inom socialvården skyldig att på motsvarande sätt lämna riksmyndigheten nödvändiga uppgifter och utredningar.

Landskapsregeringen handlägger ärenden enligt 8, 10 och 11 §§, om inte förvaltningsuppgiften överförs på en riksmyndighet genom en överenskommelseförordning enligt 32 § i självstyrelselagen.

En person som i Finland har avlagt en högre högskoleexamen i vilken det ingår eller utöver vilken personen har genomfört huvudämnesstudier i socialt arbete eller universitetsstudier i socialt arbete motsvarande ett huvudämne, beviljas på ansökan rätt att utöva socialarbetaryrket som legitimerad yrkesutbildad person på Åland.

En person som i Finland har avlagt en lämplig yrkeshögskoleexamen inom det sociala området beviljas på ansökan rätt att utöva socionomyrket som legitimerad yrkesutbildad person på Åland.

En socialarbetare som avses i 8 § ansvarar för den yrkesmässiga ledningen av det sociala arbetet, för det sociala klient- och sakkunnigarbete som svarar mot individens, familjens eller gemenskapens behov av socialt stöd och service samt för uppföljningen och bedömningen av effekterna av detta arbete.

En socialarbetare ansvarar dessutom för tillhandahållandet av och beslutsfattandet om servicen inom socialvården enligt vad som särskilt föreskrivs någon annanstans i lag.

Den som är medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen (EU) eller i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som på grundval av en utbildning i någon annan medlemsstat i EU eller stat som hör till EES har tilldelats ett examensbevis eller något annat bevis som i det landet krävs för ett yrke som avses i 8 § eller någon annan handling som visar att sökanden har färdigheter att utöva yrket i fråga, beviljas i enlighet med landskapslagen (2017:22) om erkännande av yrkeskvalifikationer på ansökan rätt att på Åland utöva detta yrke.

Rätt att på Åland använda en i landskapsförordning avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården beviljas i enlighet med landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer på ansökan den som är medborgare i en medlemsstat i EU eller i en stat som hör till EES och som på grundval av en utbildning i någon annan medlemsstat i EU eller stat som hör till EES i denna stat har tilldelats ett examensbevis eller något annat utbildningsbevis som ska ges samma innebörd och som i den staten krävs för erhållande av rätt att utöva yrket i fråga, eller någon annan handling som visar att sökanden har färdigheter att utöva yrket.

Det kan bestämmas att sökanden som kompensationsåtgärd ska slutföra en anpassningsperiod eller genomgå ett lämplighetsprov på det sätt som anges i landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer.

Den som på grundval av en utbildning i en stat utanför EU eller EES har tilldelats ett examensbevis eller något annat bevis som i den staten krävs för erhållande av rätt att utöva ett sådant yrke som avses i 8 §, beviljas på ansökan rätt att på Åland utöva detta yrke.

Rätt att använda en i landskapsförordning avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning beviljas på ansökan den som på grundval av en utbildning i en stat utanför EU eller EES har tilldelats ett examensbevis eller något annat bevis som i den staten krävs för erhållande av rätt att utöva yrket i fråga.

Det kan bestämmas att sökanden som kompensationsåtgärd ska slutföra en anpassningsperiod eller genomgå ett lämplighetsprov. Närmare bestämmelser om anpassningsperiod och lämplighetsprov samt övriga kompetenskrav för sökanden får utfärdas genom landskapsförordning.

Det som föreskrivs i denna paragraf gäller också rätt att på Åland utöva ett yrke som avses i 8 § eller rätt att använda en i landskapsförordning avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning för den som är medborgare i en stat utanför EU eller EES på grundval av en utbildning han eller hon har genomgått i någon annan stat inom EU eller EES.

Om det för en uppgift som legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården inte är möjligt att anställa en person med föreskriven behörighet, kan för uppgiften för högst ett års tid anställas en person som på basis av genomförda studier har tillräckliga förutsättningar och den skicklighet som krävs för att sköta uppgiften. (2020/120)

Den som tillfälligt är verksam i socialarbetaryrket har inte samma rätt som socialarbetare att i brådskande fall besluta om vård oberoende av egen vilja och om åtgärder i anslutning till det.

I fråga om den som tillfälligt är verksam i en legitimerad yrkesutbildad persons yrke iakttas i tillämpliga delar det som i denna lag föreskrivs om yrkesutbildade personer inom socialvården. Närmare bestämmelser om villkoren för att tillfälligt vara verksam i ett yrke som legitimerad yrkesutbildad person och bestämmelser om rätten för den som avlagt examen utomlands att tillfälligt vara verksam i en legitimerad yrkesutbildad persons yrke får utfärdas genom landskapsförordning. (2020/120)

Till en ansökan som avses i 8 § ska det fogas en kopia av ett examensbevis som utfärdats av ett universitet eller en yrkeshögskola och en kopia av det utbildningsprogram som genomförts.

Bestämmelser om de bilagor och intyg som ska fogas till en ansökan som avses i 10 § finns i landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Närmare bestämmelser om de bilagor och intyg som ska fogas till en ansökan som avses i 11 § utfärdas genom landskapsförordning.

En sökande som avses i 10 § ska inom en månad från mottagandet av handlingarna underrättas om att ansökan mottagits samt om handlingar som eventuellt saknas. Ansökan ska avgöras senast tre månader efter det att de nödvändiga handlingarna har inkommit.

Den allmänna styrningen i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården ankommer på Ålands landskapsregering.

ÅMHM övervakar yrkesutövningen i fråga om yrkesutbildade personer inom socialvården och har jämte landskapsregeringen de befogenheter som framkommer av 20 § 3 mom. Såvitt inte förvaltningsuppgiften i enlighet med 32 § i självstyrelselagen överförs på en riksmyndighet, behandlar dock landskapsregeringen ärenden i anslutning till styrningen av och tillsynen över yrkesutbildade personer inom socialvården i synnerhet när det är fråga om

1) principiellt viktiga eller vittsyftande ärenden,

2) ärenden som kan förutsätta säkerhetsåtgärder eller påföljder enligt 20 § 2 mom. eller 25 § samt

3) ärenden som Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet är jävigt att behandla.

Landskapsregeringen fungerar som registerförande myndighet enligt 16-19 §§. Landskapsregeringen sköter de i 20-26 §§ föreskrivna förvaltningsuppgifterna till den del de omfattas av Ålands lagstiftningsbehörighet, om inte förvaltningsuppgiften med stöd av en överenskommelseförordning enligt 32 § i självstyrelselagen överförs på en riksmyndighet.

I syfte att sköta tillsynen över på Åland verksamma yrkesutbildade personer inom socialvården ska ett centralregister föras. Beträffande centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården ska utöver bestämmelserna i denna lag även landskapslagen (2019:9) om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen iakttas.

I registret införs följande uppgifter:

1) i fråga om en yrkesutbildad person inom socialvården, namn, personbeteckning, hemadress, registernummer, uppgift om rätt att utöva yrke som legitimerad yrkesutbildad person och om begränsning eller fråntagande av denna rätt, uppgift om rätt att använda yrkesbeteckning som yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning och om förbud att använda beteckningen samt uppgift om den utbildning som rätten att utöva yrke som legitimerad yrkesutbildad person eller rätten att använda yrkesbeteckning som yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning grundar sig på,

2) (2020/120) uppgift om högre yrkeshögskoleexamen, yrkesinriktad licentiatexamen och specialiseringsutbildningar för högskoleutbildade som en yrkesutbildad person inom socialvården avlagt eller genomgått inom det sociala området,

3) (2020/120) uppgift om anmärkningar som i enlighet med denna lag har getts en yrkesutbildad personal inom socialvården samt uppgifter om varningar, bötesstraff eller fängelsestraff eller avsättning från tjänsteutövning som har samband med yrkesutövningen,

4) (2020/120) i fråga om en person som tillfälligt är verksam i en legitimerad yrkesutbildad persons yrke enligt 12 § namn, personbeteckning och hemadress, om personen som tillsynsåtgärd har getts en anmärkning eller en skriftlig varning eller blivit föremål för en säkerhetsåtgärd, samt uppgift om tillsynsåtgärden. Uppgift om anmärkning ska dock enbart införas om anmärkningen getts av landskapsregeringen eller av riksmyndighet om förvaltningsuppgiften överförs enligt 32 § i självstyrelselagen.

De uppgifter som avses i 2 mom. 1 punkten och de uppgifter om säkerhetsåtgärder som avses i 4 punkten avförs ur registret tio år efter det att den registrerade har avlidit. De uppgifter som avses i 2 mom. 3 punkten samt de uppgifter om anmärkningar eller skriftliga varningar som avses i 4 punkten avförs ur registret när tio år förflutit från det att beslutet eller avgörandet meddelades, om inte längre tid för avförande av anteckningen anges i matrikellagen (FFS 1010/1989). (2020/120)

Ur registret ska den enligt 15 § 3 mom. registerförande myndigheten oberoende av sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter som avses i 16 § 2 mom. till ÅMHM för skötseln av dess i lag föreskrivna tillsynsuppgifter.

Utöver det som bestäms i landskapslagen (1977:22) om allmänna handlingars offentlighet kan den registerförande myndigheten oberoende av sekretessbestämmelserna till myndigheter samt arbetsgivare inom och verksamhetsenheter för social- och hälsovården lämna ut uppgifter om sådana påföljder för brott som avses i 16 § 2 mom. 3 punkten i denna lag för bedömning av en persons lämplighet för ett arbete.

Genom det allmänna datanätet får den enligt 15 § 3 mom. registerförande myndigheten ur centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården (offentlig informationstjänst) lämna ut uppgifter om en yrkesutbildad persons namn, registernummer, födelseår, behörighet och begränsningar i personens rätt att utöva sitt yrke.

I den offentliga informationstjänsten kan information bara sökas med enkel sökning där sökvillkoret är den registrerades namn eller registernummer.

Så snart den registerförande myndigheten fått information om att en yrkesutbildad person inom socialvården har avlidit ska den utplåna de uppgifter som finns om personen i den offentliga informationstjänsten. Detta gäller också när en yrkesutbildad person inom socialvården har fråntagits rätten att utöva sitt yrke eller förbjudits att använda sin yrkesbeteckning.

Om det finns grundad anledning att misstänka att en yrkesutbildad person inom socialvården på grund av sjukdom, missbruk av berusningsmedel eller nedsatt funktionsförmåga eller av någon annan motsvarande orsak är oförmögen att utöva sitt yrke, kan han eller hon åläggas att genomgå läkarundersökning eller undersökningar på sjukhus (utredning av den yrkesmässiga funktionsförmågan och hälsotillståndet).

Om det finns grundad anledning att anta att en yrkesutbildad person inom socialvården har bristande yrkesskicklighet eller yrkeskunskaper kan han eller hon åläggas att genomgå arbetsprövning, ge ett arbetsprov eller genomgå förhör för utredande av hans eller hennes yrkesskicklighet eller yrkeskunskaper (utredning av yrkesskickligheten).

Kostnaderna för utredningen av den yrkesmässiga funktionsförmågan och hälsotillståndet samt utredning av yrkesskickligheten betalas av landskapsregeringens medel.

Om en yrkesutbildad person inom socialvården motsätter sig en utredning enligt 1 eller 2 mom. kan han eller hon förbjudas att utöva yrket eller att använda en i landskapsförordning avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården.

En yrkesutbildad person inom socialvården kan meddelas en påföljd för felaktigt förfarande, om den yrkesutbildade personen

1) försummar en skyldighet enligt 4–6 §§,

2) utför uppgifter för vilka hans eller hennes utbildning eller yrkesskicklighet ska anses klart otillräcklig,

3) annars handlar väsentligen felaktigt vid utövningen av yrket.

I de fall som avses i 1 mom. kan en yrkesutbildad person inom socialvården

1) meddelas närmare bestämmelser för yrkesutövningen,

2) för en bestämd tid eller tills vidare få sin rätt att som legitimerad yrkesutbildad person utöva yrket fråntagen eller begränsad samt

3) för en bestämd tid eller tills vidare förbjudas att använda en i landskapsförordning avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården.

Om ärendet inte föranleder en åtgärd enligt 2 mom. eller 25 § kan för en yrkesutbildad person inom socialvården påpekas vikten av en ändamålsenlig yrkesutövning, ges en uppmaning att avhjälpa konstaterade brister eller missförhållanden eller ges en anmärkning för framtiden. I en anmärkning eller ett påpekande enligt detta moment får ändring inte sökas genom besvär.

Åtgärder enligt 2 mom. 2 och 3 punkterna kan vidtas endast om en yrkesutbildad person har gjort sig skyldig till ett allvarligt felaktigt förfarande eller allvarligt har försummat sina uppgifter och lindrigare påföljder inte har resulterat i att personen har åtgärdat bristerna.

Om en yrkesutbildad person inom socialvården på grund av sjukdom, missbruk av berusningsmedel eller nedsatt funktionsförmåga eller av någon annan motsvarande orsak eller på grund av bristande yrkesskicklighet som konstaterats på ett motiverat sätt är oförmögen att vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården, kan det beslutas om de åtgärder som avses i 20 §.

Om en yrkesutbildad person inom socialvården genom ett lagakraftvunnet domstolsbeslut har blivit dömd till fängelsestraff för ett brott som har begåtts i samband med yrkesutövningen och det på basis av de omständigheter som framgår av brottet finns skäl att misstänka att fortsatt yrkesutövning äventyrar klientsäkerheten, kan en legitimerad yrkesutbildad persons rätt att utöva yrket begränsas eller tills vidare fråntas eller en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning tills vidare förbjudas att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården.

Om de omständigheter som framgår av brottet och förhållandena i anslutning till det är synnerligen försvårande, kan en legitimerad yrkesutbildad person permanent fråntas rätten att utöva yrket eller en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning permanent förbjudas att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården.

När klientsäkerheten kräver det kan vid behandlingen av ärenden som avses i 19–22 §§ rätten att utöva yrket för en legitimerad yrkesutbildad person temporärt begränsas eller förbjudas eller rätten att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården med skyddad yrkesbeteckning temporärt förbjudas.

På begäran av en legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården kan personens rätt att utöva yrket begränsas eller fråntas honom eller henne. På motsvarande sätt kan en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning på begäran fråntas rätten att använda yrkesbeteckningen.

Om en yrkesutbildad person inom socialvården vid utövningen av yrket har handlat mot lag eller med stöd av lag utfärdade bestämmelser och föreskrifter eller annars i sin uppgift gjort sig skyldig till felaktighet eller försummelse, kan en skriftlig varning ges honom eller henne.

Om en yrkesutbildad person inom socialvården för en viss tid eller tills vidare har fråntagits rätten att utöva yrket som legitimerad yrkesutbildad person eller om denna rätt har begränsats eller om han eller hon har förbjudits att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården, ska på ansökan rätten att utöva yrket som legitimerad yrkesutbildad person återställas, begränsningen av denna rätt slopas eller rätten att använda en yrkesbeteckning återställas, när den omständighet som ledde till att rätten att utöva yrket som legitimerad yrkesutbildad person fråntogs eller begränsades eller användningen av yrkesbeteckningen förbjöds inte längre föreligger. Till ansökan ska den sökande foga en utredning över att den omständighet som avses ovan inte längre föreligger.

ÅMHM och landskapsregeringen har rätt att oberoende av sekretessbestämmelserna av statliga och kommunala myndigheter, välfärdsområdesmyndigheter, ett kommunalförbund samt andra offentligrättsliga samfund, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, pensionsstiftelser och andra pensionsanstalter, försäkringsanstalter, verksamhetsenheter inom social- och hälsovården, Patientförsäkringscentralen och apoteken avgiftsfritt få de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för att utföra uppgifter enligt denna lag. För det fall att förvaltningsuppgifter enligt denna lag med stöd av en överenskommelseförordning enligt 32 § i självstyrelselagen överförs på en riksmyndighet, har riksmyndigheten motsvarande rätt att av de myndigheter som faller under lagtingets lagstiftningsbehörighet få de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för att utföra förvaltningsuppgifterna.

En domstol ska utan dröjsmål till landskapsregeringen sända en kopia av det beslut genom vilket en yrkesutbildad person inom socialvården har dömts till bötes- eller fängelsestraff eller något annat straff för ett brott som han eller hon har begått i yrkesutövningen.

Landskapsregeringen ska inom lagtingets lagstiftningsbehörighet enligt 32 § i självstyrelselagen, om inte uppgiften med stöd av en överenskommelseförordning överförs på en riksmyndighet, utan dröjsmål införa en kungörelse i den officiella tidningen om begränsning och fråntagande av, förbud mot och återställande av rätt att utöva yrke som legitimerad yrkesutbildad person eller förbud mot och återställande av rätt att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården beträffande yrkesutövning på Åland.

Besvär över lagligheten av ett beslut som landskapsregeringen fattat enligt denna lag får anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.

Om ett beslut inte har fattats inom den tid som anges i 14 § anses det vara fråga om ett beslut om avslag på ansökan och sökanden får överklaga beslutet på det sätt som avses i 1 mom. Ett sådant överklagande får anföras till dess att ett beslut med anledning av ansökan meddelats.

Beslut som avses i 19–23 och 25 §§ ska iakttas oberoende av ändringssökande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021. Genom denna lag upphävs 1 § 1 mom. 3 punkten och 2 § 2 mom. i landskapsförordningen (1995:103) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård. De sistnämnda upphävda bestämmelserna i landskapsförordningen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård ska dock fortsatt gälla i de fall som avses i 2 mom. Landskapsregeringen ska, om inte uppgiften med stöd av en överenskommelseförordning enligt 32 § i självstyrelselagen överförs på en riksmyndighet, tillhandahålla det i 16 § avsedda centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården senast den 1 augusti 2021.

En person som har den behörighet som avses i förordningen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (FFS 804/1992), tillämplig på Åland genom 1 § 1 mom. 3 punkten landskapsförordningen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård, har rätt att i enlighet med bestämmelserna i nämnda förordning vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården i en sådan uppgift som förutsätter legitimering i enlighet med denna lag. En person som i enlighet med 14 § i landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer beviljats erkännande av yrkeskvalifikationer som socialarbetare har rätt att fortsatt verka som yrkesutbildad person inom socialvården som socialarbetare trots att uppgiften förutsätter legitimering i enlighet med denna lag. Dessa personers rätt att vara verksamma som yrkesutbildade personer inom socialvården gäller till och med den 31 december 2023, eller till dess att landskapsregeringen, om inte uppgiften i en överenskommelseförordning överförs på en riksmyndighet, har avgjort en sådan ansökan om rätt att vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person inom socialvården som personen har lämnat in senast den dagen. Ansökan ska avgöras senast inom sex månader från det att ansökan inkom. Personer som i enlighet med 2 § 2 mom. i landskapsförordningen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård av landskapsregeringen medgetts undantag från behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården har även efter att denna lag trätt i kraft rätt att på basen av dispensbeslutet fortsatt verka i motsvarande arbetsuppgifter som i det anställningsförhållande som personen hade den 31 december 2020.

Landskapsregeringen ska, om inte uppgiften i en överenskommelseförordning enligt 32 § i självstyrelselagen överförs på en riksmyndighet, på eget initiativ och avgiftsfritt anteckna sådana närvårdare som den 31 december 2020 är införda i Finlands centralregister över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården också i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården.