Nyhetsbrev från Bryssel november 2021
EU-krönikan
I ett par månaders tid har jag kunnat rapportera om hur livet i Belgien sakta men säkert återgått till att närma sig det normala som fanns innan pandemin. Nu verkar det dock vara slut med det för den här gången. Den senaste tiden har Covid-fallen i Belgien gått upp med rasande fart och nya restriktioner har kommit som ett brev på posten. Just nu är det hemarbete som gäller minst 4 av 5 dagar i veckan, munskydd används inomhus och det krävs Covid-intyg för i princip allt man ska göra. Just det senare fungerar faktiskt förvånansvärt smidigt!
Vaccinationsgraden i Belgien är förhållandevis hög och regeringen verkar på allvar vara inställd på att göra vad den kan för att undvika en fullskalig nedstängning likt den man hade förra året. Återstår att se om det lyckas. Oavsett så är det skönt att ha ett relativt gott skydd från vaccinet men det är lite läskigt att tänka sig hur situationen hade sett ut idag om vi inte hade haft vaccinet. De gemensamma vaccininköpen har verkligen visat sig vara en framgångshistoria för EU-samarbetet.
I övrigt var jag hemma på Åland förra veckan. Det är alltid roligt att vara hemma och kalendern fylls snabbt med möten så det känns nästan som att jag ägnar mig åt att springa runt halva Åland när jag väl är hemma. Intensivt men roligt alltså! Det är tydligt att det finns ett stort intresse i samhället för klimat- och miljöfrågorna just nu och jag har i många olika sammanhang fått presentera EU:s gröna giv och ”fit for 55-paketet”. EU har helt tydligt gått över från att prata vackert och sätta upp fina mål för klimatet till att på allvar jobba med utsläppsminskningar. Det verkar som att det är just dessa konkreta åtgärder som intresserar mest ute i samhället.
Den här veckan skulle egentligen vice-lantråd Harry Jansson och utvecklingsminister Alfons Röblom ha varit på besök men på grund av det rådande Covid-läget och att flera av EU:s institutioner har stängt ner så valde vi i sista stund att ställa in besöket. Det är såklart tråkigt, också med tanke på att John och jag jobbat en hel del med att ta fram ett intressant program för ministrarna, men tyvärr är det de enda ansvarsfulla att göra just nu. Hoppas kunna ordna nya ministerbesök framöver istället!
Det här är alltså november månads nyhetsbrev. Vi ska försöka komma med ett till nyhetsbrev innan julen så fram till dess, trevlig läsning!
Anton Nilsson
Landskapsregeringens representant till EU
Ålänning i Bryssel – Alexander Lång
Hej!
Mitt namn är Alexander Lång och jag har varit i Bryssel i snart fyra år. Innan det har jag bott och jobbat i bland annat Mariehamn, Kumlinge, Åbo och Helsingfors. Till vardags fungerar jag som specialmedarbetare och kontorsansvarig för Europaparlamentariker Nils Torvalds, och har egentligen jobbat i hans kontor hela min Brysseltid.
Innan jag kom till Bryssel arbetade jag några perioder på Ålands polismyndighet i Mariehamn och studerade offentlig förvaltning (pol.mag.) vid Åbo Akademi. Född är jag i Helsingfors men ålänning är jag i blodet sen generationer tillbaka från min mormors sida som är från Kumlinge, var jag tillbringat mycket tid och också bott ett tag innan det bar av till Bryssel.
Arbetet som specialmedarbetare och kontorsansvarig är mångsidigt, utmanande och väldigt roligt. Ämnesområden som jag hunnit jobba med under åren sträcker sig från miljö- och klimatlagstiftning, budgetpolitik till förvaltning, kommunikation och andra ärenden. Som bäst är det väldigt mycket framtidskonferens för EU, budgetrelaterat och nya klimatlagförslag på agendan. Så en och annan fråga relaterad till Åland har det också hunnit bli under åren. Ingen dag är den andra lik helt enkelt!
När jag för fyra år sen flyttade till Bryssel ville jag lära mig mera om EU och få lite internationell erfarenhet. Att kunna använda franska i vardagen efter alla år på skolbänken var dessutom ett roligt tillägg till det hela. Allt detta har med råge uppfyllts även om de senaste åren varit lite ensidigare i pandemins tecken framför skärmen i hemmakontoret, fastän den tiden möjliggjort att flytta kontoret till Kumlinge, ett av de ställen i Europa och världen jag trivs bäst på.
Vi ses kanske i svängarna i Bryssel eller i den östra skärgården!
Allt gott!
Alexander
Kommissionens arbetsprogram
Varje år antar kommissionen ett arbetsprogram som går i linje med de politiska riktlinjer som framförts i talet ”State of the Union” som hålls varje år av kommissionens ordförande. Arbetsprogrammet ska ge allmänheten, Europaparlamentet och rådet information om vad kommissionen planerar att fokusera på under det kommande året. Det innehåller också information om vilka nya konkreta initiativ och lagförslag som kommissionen planerar komma med. Man kan tydligt se att arbetsprogrammet för 2022 präglas av Covid19-pandemin och flera av de nya initiativen handlar om återhämtning eller om att göra EU bättre förberett för liknande kriser i framtiden. I programmet vill kommissionen också fokusera på den yngre generationen, som har gjort stora uppoffringar under pandemin. Därför vill kommissionen t.ex. göra 2022 till de ungas år.
Hållbarhetsarbetet fortsätter under 2022 och kommissionen vill satsa vidare på att vara ledande i arbetet för att bli den första klimatneutrala regionen i världen. Kommissionen vill se konkreta resultat från ”jord till bord”-strategin under 2022. De vill också göra det lättare för konsumenter att reparera sina produkter istället för att alltid köpa nya.
Digitaliseringen fick till viss del fart framåt i samband med pandemin, när mycket behövde börja ske digitalt. Kommissionen vill fortsätta sin satsning mot en digital omställning 2030 och vill bland annat satsa på halvledarchip, som är en viktig komponent för industrin. Det har funnits en stor brist på dessa halvledare globalt och nu vill kommissionen bidra till att säkra tillverkning av och tillgång på dessa i Europa. Kommissionen vill också sätta upp gemensamma cybersäkerhetsstandarder och gemensamma rymdbaserade kommunikationssystem för att förbättra bredbandsuppkopplingen i EU.
Som en del av satsningen på unga under 2022 vill kommissionen ta fram ett nytt initiativ som heter ”Alma”. Det kommer fungera som ett Erasmus fast för arbetslösa. Målet är att unga som står utanför arbetsmarknaden ska få möjlighet att skaffa sig nya erfarenheter som kan hjälpa dem att hitta ett bra jobb eller skaffa sig en utbildning.
Kommissionen vill också jobba för ett mer jämställt EU , följa upp handlingsplanen för den sociala europeiska pelaren för sociala rättigheter och skapa en bättre balans mellan arbete och fritid. Även en ny, europeisk vårdstrategi finns i planerna.
State of the Union, information i september månads nyhetsbrev
Kommissionens arbetsprogram för 2022: Göra Europa starkare tillsammans, på kommissionens webbplats
”Fit for 55” – EU:s skogsstrategi och ”LULUCF”
Nyhetsbrevet fortsätter sin serie om olika förslag i ”Fit for 55”-paketet. Temat för november månad är skog och markanvändning. Nedan kommer EU:s skogsstrategi och ”LULUCF” att presenteras.
EU:s nya skogsstrategi
EU:s nya skogsstrategi för 2030 på kommissionens webbplats
EU:s nya skogsstrategi för 2030 är en viktig del av EU:s gröna giv. Strategin vill bidra till att uppnå målen om biologisk mångfald och en minskning av växthusgasutsläpp. Man vill genom strategin också öka kvantiteten och kvalitén av vår skog samt göra skogen mer motståndskraftig mot klimatförändringar. Detta samtidigt som strategin ska stöda skogens viktiga socioekonomiska effekter för landsbygdsområden. För att uppnå detta vill man till exempel skydda vad man kallar den sista primära och gamla skogen i EU, åtgärder för att skapa en hållbar skogsförvaltning och sätta upp bindande mål för att återställa skogen.
För åländsk del är skogen självklart viktig men det är också tydligt att skogsbruket ser olika ut i olika delar av EU. Därför kommer landskapsregeringen noga följa utvecklingen av skogspolitiken på EU-nivå för att försöka se till att också våra lokala förhållanden tas i beaktande.
”LULUCF”
En av de mest märkliga förkortningarna man kan tänka sig är ”LULUCF”. Det är dock inte så konstigt som det låter utan det står för ”land use, land use change, and forestry” och är ett förslag som handlar om utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Nu vill man ändra den gamla ”LULUCF”- förordningen för att kunna uppnå de nya klimatmålen enligt EU:s gröna giv och öka mängden koldioxid som lagras i jord och skog. Som tidigare nämnt handlar den gröna given om att uppnå klimatneutralitet, alltså är både utsläppsminskningar och olika kolsänkor viktiga.
Land use and forestry regulation for 2021-2030 (engelska), på kommissionens webbplats
Förslaget ska också uppmuntra till mer klimatvänlig markanvändning och hjälpa jordbrukare att utveckla klimatsmarta jordbruksmetoder samt stöda skogsbrukare genom att ge större synlighet åt klimatfördelarna med träprodukter. I förslaget pratar man om tre olika perioder: 2021-2025, 2026-2030 och tiden efter 2031. Under den första perioden kommer man följa nuvarande regler för bokföring och kravet på att utsläppen av koldioxid inte får överstiga upptagen. Sedan kommer kraven för varje period att bli tuffare och sista perioden utvidgas förordningen till att omfatta också andra växthusgasutsläpp än koldioxid från jordbruket. 2035 är året man räknar med att markanvändningssektorn ska vara helt klimatneutral.
COP26
I Glasgow mellan 1:a och 12:e november hölls den 26:e konferensen för förenta nationernas arbete kring klimatförändringarna, mer känd som COP26. På konferensen samlas regeringar, företag, lokala myndigheter och civilsamhället för att diskutera det globala klimatarbetet. Den här konferensens huvudsakliga syfte var att komma överens om hur man ska höja ambitionsnivån i det globala klimatarbetet. Nedan kommer några slutsatser från mötet att presentas.
Under konferensen presenterade EU-kommissionen några åtagande som EU kommer medverka i. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade ett samarbete för rättvis energiomställning mellan EU och Sydafrika samt ett metanlöfte som är ett gemensamt initiativ från EU och USA som engagerat över 100 länder att minska sina kollektiva metanutsläpp med minst 30% fram till 2030. Kommissionens vice ordförande Frans Timmermans presenterade också ett stort bidrag på 100 miljoner euro till klimatanpassningsfonden.
COP26 resulterade i att det tidigare överenskomna Parisavtalets regelbok färdigställdes och man bekräftade att de målen från överenskommelsen 2015 fortfarande gäller. Regelboken fastställer fler detaljer kring transparens- och rapporteringskrav för att alla parter ska kunna följa upp sina framsteg i förhållande till målen.
I Parisavtalet har alltså 195 länder satt målet att hålla den genomsnittliga globala temperaturförändringen under 2 °C och så nära 1,5 °C som möjligt. På konferensen presenterades nya tillkännagivande där experterna uppskattar att dagens utveckling går mot en höjning på något mellan 1,6 °C och 2,4 °C. Parterna i avtalet har kommit överens om att se över sina åtaganden före utgången av 2022 för att se vad som krävs för att sätta oss på rätt väg mot målet att komma så nära 1,5°C som möjligt.
För att uppnå målen har man valt att påskynda arbetet att minska kolkraften och subventioner mot fossila bränslen. Man poängterar även behovet av stöd för att kunna göra en rättvis omställning där alla delar av världen kan komma med på tåget. Originalplanen var dock att kolkraften skulle ”fasas ut” helt och hållet, men i sista stund presenterade Indien en skrivning där man istället vill ”fasa ner” kolkraften. Det resulterade i att man nu istället för att ”fasa ut” kolkraften ska ”fasa ner” kolkraften. Det är en bredare och mindre ambitiös formulering av planen för att minska kolkraften, en besvikelse för många.
Läs om COP26 på engelska på kommissionens webbplats
Håll ögonen öppna för nästa nyhetsbrev i december!
Kontakt
Nyhetsbrevet produceras av Ålands landskapsregerings representant i Bryssel. Tanken är att nyhetsbrevet ska sammanlänka ålänningar med EU-frågor på agendan. Hör av er om ni har frågor eller specifika EU-ärenden ni vill att vi bevakar.
Ni når oss via:
anton.nilsson@formin.fi & john.johansson@formin.fi